Av Andris Gobiņš, EESK-ledamot, Lettland

Var och en av oss kan bidra till att vi snabbare åstadkommer en mer hållbar frihet. Detta är några idéer om hur det kan gå till, utifrån min erfarenhet av att ha växt upp i en flyktingfamilj i exil och mitt nuvarande arbete i Lettland.

1. Vi måste ha klart för oss vad det är vi eftersträvar och agera därefter.

Det står klart. Ju snabbare Ukraina helt befrias från Rysslands ockupation och terror, desto färre mord och våldtäkter och desto mindre tortyr, lidande och skada åsamkas. Och desto mindre kommer resten av Europa att påverkas negativt.
Vi måste göra vad som än krävs (ja, ”vad som än krävs”) för att hjälpa Ukraina att vinna denna kamp mot terrorn och trygga EU:s och Europas framtid. Och ja, vi i det civila samhället kan bidra genom att utöva påtryckningar och föra samtal med våra beslutsfattare samt genom att förbättra insatserna och förstärka kopplingarna till det civila samhällets organisationer.

2. Möjliga krav som det civila samhället kan ställa på regeringar inkluderar:
-    Att kräva att politiker agerar (inklusive de som är medlemmar i din organisation eller sympatiserar med den). Alla vapen som behövs måste levereras och fullständiga och kraftfulla sanktioner måste drivas igenom. Det finns inte utrymme för undfallenhet. — Detta är något vi måste göra.
-   Vi bör utarbeta kraftfulla åtgärder för att begränsa spridningen av och motverka falska nyheter och manipulation. — Kraftfullare EU-insatser krävs.
-    Vi bör utarbeta en mekanism för fred, återhämtning och resiliens för Ukraina och medlemsstaterna vid EU:s östra gräns, för att skapa världens mest stabila och välmående region.

3. Möjliga åtgärder inom och för det civila samhället omfattar:
-    Att bojkotta all import från Ryssland, inklusive energi, samt företag som fortsätter att samarbeta med eller i Ryssland, och att köpa ukrainska produkter. – Här måste vi göra mer.
-    Man kan gå med i det icke-formella nätverket av fackföreningar som vägrar att lasta/lossa ryska fartyg osv. alternativt sälla sig till civilsamhällesorganisationer som samarbetar med Ukraina eller bistår ukrainska flyktingar. – Låt oss agera på alla dessa områden!
-    Ta upp frågor som rör Ukraina och bjud in företrädare från Ukraina till alla era möten i era organisationer och nätverk, precis som vi har gjort vid våra sektions- och plenarsammanträden. - Vi måste fortsätta med detta utmärkta arbete.

Slutsatser - Det får inte finnas minsta vinning eller fördel för angriparen Ryssland. Det bästa för EU är att Ukraina blir en medlemsstat.

Precis som vi säger klart och tydligt i vår resolution är det ”av största vikt för EU och det internationella samfundet att inga gränser ritas om med militära medel och att angriparen inte får några fördelar. Rättsstatsprincipen, inte den starkes rätt, måste gälla och Ukraina måste erhålla fullt krigsskadestånd.” Allt annat skulle vålla EU och världsfreden stor skada och priset i såväl mänskliga som ekonomiska termer skulle bli ofattbart högt.

Jag menar att Ukraina måste och kommer att bli fullvärdig medlem av EU mycket snart. EU kommer att bli starkare och, ja, också bättre med Ukraina som medlemsstat. Och det råder inga tvivel om att Ukrainas motivation att driva igenom återstående nödvändiga reformer är tillräcklig eller att det leder till mycket positiva följder för EU:s värden och relaterade politikområden.

För övrigt har civilsamhällesorganisationer i Lettland tagit initiativ till att plantera solrosor för #UkraineSolidarity och #UkraineInTheEU den 9 maj, på Europadagen. Viktiga EU-institutioner och andra aktörer kommer att delta, gör det du med!