Vid sin plenarsession i januari diskuterade EESK visionen för EU:s ”strategiska kompass” för säkerhet och försvar, och menade att säkerhet bör förstås i vid mening som mycket mer än militärt försvar. Det civila samhället bör inte vara en passiv aktör när det gäller säkerhetsfrågor. I samband med kriser kan det spela rollen som stabilisator, vilket kriget i Ukraina har visat.

I ett yttrande på eget initiativ om EU:s strategiska kompass konstaterar EESK att det behövs en bredare definition, eftersom det nuvarande säkerhetsbegreppet i EU är för snävt. ”Säkerhet handlar om mer än rent militärt försvar. Då vi står inför komplexa hybridhot bör säkerhetsbegreppet utvidgas till att även omfatta aspekter såsom energi, transporter, digital teknik, vatten- och livsmedelstrygghet, medborgarnas trygghet och utländsk inblandning”, påpekade Christian Moos, föredragande för EESK:s yttrande.

I yttrandet framhålls att EU, utöver nationell kapacitet, försvarsplanering och gemensam upphandling, bör fortsätta att investera sina begränsade resurser främst i civil politik och civila mekanismer för att möjliggöra konfliktförebyggande. Det är här som det civila samhället kan göra skillnad genom sina sociala och ekonomiska nätverk och sin stora potential för offentlig och kulturell diplomati.

Krigets återkomst till Europa i och med Rysslands angrepp mot Ukraina har varit en väckarklocka i fråga om EU:s förbindelser med Nato.

”EU och Nato har ännu inte utforskat den fulla potentialen i sitt samarbete. En förstärkning av den europeiska pelaren för säkerhet och försvar innebär att Nato stärks. När vi talar om att stärka EU:s försvarskapacitet är det inte för att konkurrera med Nato, utan för att komplettera Nato”, sade föredraganden och EESK-ledamoten Peter Clever. (mt)