Antalet människor som lever i fattigdom skulle kunna minskas med 50 % de närmaste tio åren, meddelade FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter när han under EESK:s plenarsession i januari redogjorde för resultaten av sitt uppdrag vid EU:s institutioner.

Fattigdomsbekämpning måste vara en av huvudprioriteringarna i Europeiska kommissionens kommande handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, betonade Oliver De Schutter, FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter.

Oliver De Schutter påpekade att kvinnor och ensamstående föräldrar i allt högre grad drabbas av fattigdom i EU.

Han underströk också att kommissionens gröna giv inte kan ersätta en strategi för fattigdomsbekämpning, även om den har en stark social dimension. ”I den gröna given är fattigdomsbekämpning i sig inte ett mål”, vidhöll han.

Han förklarade att man har kartlagt tre strukturella hinder för bekämpningen av fattigdom i EU:

• Skattedumpning i EU-länderna, där skattebördan under de senaste 20 åren gradvis har flyttats från företagen och de mest förmögna privatpersonerna till arbetstagarna, konsumenterna och låginkomstfamiljerna.
• Sociala villkor och arbetskostnader, där åtgärder vidtas som består i att minska lönerna och arbetsgivarnas sociala avgifter i ett försök att stärka kostnadskonkurrenskraften.
• Den makroekonomiska ramen i den ekonomiska och monetära unionen, och i synnerhet stabilitets- och tillväxtpakten, som måste ses över snarast så att sociala investeringar i hälso- och sjukvård och utbildning undantas från skattemässiga åtgärder.

Oliver De Schutter ansåg att tre ambitiösa mål bör inkluderas i kommissionens handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter:

• En strategi för att minska fattigdomen fram till 2030, med den ambitiösa målsättningen att minska antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom med 50 %.
• En barngaranti som omfattar fyra viktiga områden: tillgång till utbildning, barnomsorg, mat och näring, boende och hälso- och sjukvård. Här skulle det också handla om att stödja familjerna genom att tillhandahålla anständiga löner, arbetstillfällen och förmåner.
• Ett nytt rättsligt bindande instrument för system för minimilöner, för att säkerställa att alla sådana system i EU är lämpliga och att medlemsstaterna tillämpar en gemensam metod.

EESK:s ordförande Christa Schweng framhöll att var femte person i EU redan innan covid-19 riskerade att drabbas av fattigdom och social utestängning, och att detta är ett misslyckande för våra utvecklade europeiska samhällen. ”Ett av de bästa sätten att lyfta människor ur och motverka fattigdom är att stärka samhällenas och människornas motståndskraft”, konstaterade hon.

Christa Schweng menade även att det utöver finansiering behövs en rättighetsbaserad strategi, i vilken människor som drabbats av fattigdom inte bara ses som rättighetsinnehavare utan också som drivkrafter för förändring. Hon vidhöll att åtagandet att inte lämna någon på efterkälken innebär att man åter ger människor egenmakt så att de kan spela en positiv roll i samhället. (at/mp)