Georgien, ytterligare en front för Ryssland

Slutet av år 2023 är en tid präglad av risker för Georgien. I december ska Europeiska rådet fatta beslut om huruvida denna f.d. Sovjetrepublik ska ges kandidatstatus eller inte. 

I juni 2022 nekades Georgien, till skillnad från Ukraina och Moldavien, kandidatstatus av rådet på grund av den georgiska regeringens uppenbart västfientliga och därmed proryska politiska hållning. Samtidigt som rådet erkände att det finns ”utsikter till EU-medlemskap” för Georgien beviljades landet kandidatstatus på villkor att tolv prioriteringar genomförs, såsom ett förbättrat medieklimat eller rättsväsendets oberoende.

Landet är just nu föremål för stora inre sociopolitiska spänningar på grund av meningsskiljaktigheter mellan det regerande partiet ”Georgisk dröm – demokratiska Georgien” (GD), som styrs av oligarken Bidzina Ivanisjvili (med en förmögenhet på 4,5 miljarder euro i Ryssland), och de 3,7 miljoner georgierna. Å ena sidan har vi en ledare som suttit vid makten sedan 2012 och som gradvis har infört en politik som nu framstår som fast prorysk, och å andra sidan har vi befolkningen, varav 81 % enligt den senaste opinionsundersökningen vill gå med i EU.

Det förekommer uppfattningar om att Ryssland manipulerar den georgiska regeringen, vilket bidrar till det spända läget. Hur kan man annars förklara att ”Georgisk dröm – demokratiska Georgien” har försökt driva igenom en lag mot s.k. utländska agenter, inspirerad av den motsvarande ryska lagen från 2012? Detta har ytterligare spätt på georgiernas irritation eftersom det ses som något som på lång sikt fråntar dem deras möjligheter att närma sig Europa.

Den ryska statsmakten lägger även energi på att stötta Ivanisjvili-regeringens politik om att bryta med väst. Medan de georgiska makthavarna systematiskt undergräver förbindelserna med partner i väst (genom att ständigt gå i polemik med europeiska eller amerikanska företrädare eller sprida propaganda om att väst skulle ha för avsikt att öppna en andra front i Georgien för att försvaga Ryssland) lovordar Kreml Ivanisjvili-regeringens beslut och vidtar åtgärder för att vända den georgiska opinionen. Bland annat har direktflyg mellan de två länderna återinförts (efter att de dragits in 2019) och viseringslättnader införts för georgier som beger sig till den tidigare kolonialmakten.

Situationen skulle mycket lätt kunna urarta, så här några månader före det som georgierna uppfattar som ett historiskt beslut av Europeiska rådet. En del av allmänheten har svårt att förlåta Ivanisjvilis team för att landet dras tillbaka in i den ryska inflytelsesfären. En annan del, förmodligen majoriteten, anser sig vara proeuropeisk, men är villrådig på grund av regeringens kommunikation som riktar skarp kritik mot väst och framstår som försiktig för att inte gå Ryssland, som nu är mer aggressivt än någonsin, på nerverna. Säkerhetsriskerna är mycket höga i detta land. Man ska komma i håg att det var skådeplatsen för början av kraftmätningen mellan Moskva och väst i och med det rysk-georgiska kriget 2008.