Den 17–18 oktober anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt främsta årliga kommunikationsevenemang, Connecting EU, som sammanför kommunikatörer från organisationer i det civila samhället. Under rubriken ”A bastion of democracy: helping journalism survive and thrive” fokuserade seminariet i år på medias nuvarande situation och plats i samhället. Det framhölls att journalister utsätts för ökande påtryckningar från regeringar och privata intressen som begränsar mediefriheten. Förutom de välkända hindren står de nu inför framväxten av generativ AI, som trots sina fördelar hotar journalistikens ekonomiska grundvalar.

”Vad är sanning? AI har gjort att denna urgamla fråga åter blivit aktuell i samband med falska nyheter, konspirationsteorier och auktoritära regeringar, som alla systematiskt undergräver en välinformerad debatt, korrekthet och en respektfull diskussion. Det hög tid att vi samlas för att söka efter frågor och svar som förenar oss i EU”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke.

”Få kunde för 20 år sedan ha förutsett att de flesta av oss 2024 inte längre skulle läsa morgontidningen till morgonkaffet, utan surfa på våra telefoner för att läsa nyheter på nyhetswebbplatser och i allt högre grad på sociala medier”, sade Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation. ”Men utöver de nya utmaningarna kvarstår de gamla. Journalister kämpar fortfarande mot sina gamla fiender: censur, icke-transparenta ägarförhållanden inom medierna, otillräcklig finansiering och mediefientliga lagar, för att bara nämna några.”

Ricardo Gutiérrez, generalsekreterare för Europeiska journalistfederationen, betonade att journalisters arbete bör ses som en ”offentlig tjänst” eller ”kollektiv nyttighet” som hotas av ekonomiska utmaningar, trakasserande rättegångar (munkavleprocesser) och direkt våld (14 journalister har dödats i EU sedan 2015).

”Att bedriva journalistik håller på att blir farligare än någonsin”, hävdade Jerzy Pomianowski, verkställande direktör för det europeiska initiativet för demokrati, och hänvisade till förföljelsen av journalister i Belarus. Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare, aktivist och journalist som sitter i husarrest i Belgrad och riskerar att utlämnas, framhöll i sitt videomeddelande att det största hotet mot journalistiken är att ”man genom brutalt våld strävar efter att förstöra sanning och anständighet”. Den belarusiska journalisten Hanna Ljubakova, som dömts till 10 års fängelse i sin utevaro, konstaterade att 33 journalister sitter i fängelse i Belarus och att det kan räcka med att abonnera på hennes kanal i sociala medier för att hamna i fängelse.

Dr Alexandra Borchardt, framstående journalist, oberoende rådgivare, medieforskare och huvudförfattare till EBU:s rapport ”Trusted Journalism in the Age of Generative AI”, gjorde vad hon kallade det ”provokativa” påståendet att ”journalistik och generativ AI står i strid mot varandra eftersom journalistik handlar om fakta medan generativ AI beräknar sannolikheter, och således inte handlar om fakta”. ”Därför måste den faktagranskas”, sade hon i sitt huvudanförande ”Trusted Information in the Age of Generative AI”.

Dr Borchardt varnade medierna för den digitala klyftan, där en del av samhället välkomnar AI-tidsåldern och resten motsätter sig den. Om medierna inte anpassar sig riskerar de att förlora kampen för att använda AI för att förnya sig och nå ut till sin publik. En av de utmaningar som generativ AI ställer medierna inför är förlusten av synlighet för journalister i en AI-baserad affärsmodell och bristen på kontroll över innehållet.

Det överflöd av information som AI kan massproducera kan leda till att publiken överbelastas. ”Kommer ungdomar att vilja bli journalister om det betyder att de måste konkurrera med AI?” frågade Alexandra Borchardt. (ll)