Principen om jämställdhet i samband med utarbetandet av EU:s budget

Budgetar är inte neutrala. De kan vara indikationer på åtagandet att exempelvis tillgodose kvinnors behov och uppnå jämställdhet.

Därför har EESK:s finans- och budgetkommitté beslutat att genomföra en djupgående analys av jämställdhetsbudgeteringen. Men vad är det egentligen vi talar om här? Vi talar om att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet och genomförandet av budgeten. Detta innebär att man främjar ansvarsskyldighet och öppenhet när det gäller de potentiella jämställdhetseffekterna av utgiftsbeslut, genom att ange målgrupper av stödmottagare för att undvika diskriminering eller ojämlikhet i samband med genomförandet av olika strategier och åtgärder. Denna metod ger en bättre förståelse av hur inkomster och utgifter i olika organs, institutioners och regeringars politik kan påverka kvinnor och män på olika sätt. Detta kan också bidra till att offentliga medel används på ett sätt som kan göra budgetar och strategier mer effektiva och ändamålsenliga.

Jämställdhetsbudgetering bygger på EU:s åtagande om att integrera ett jämställdhetsperspektiv, och Europaparlamentet och rådet har upprepade gångar uppmanat medlemsstaterna att införa och tillämpa denna metod. Kommissionen är också en engagerad förespråkare för denna metod, som skulle göra det möjligt att bedöma hur utgifter i hela EU:s budget påverkar jämställdheten.

I en undersökning som beställts av Europaparlamentets budgetutskott rekommenderar man att parlamentet, kommissionen och rådet vidtar åtgärder för att integrera principen om jämställdhet i utarbetandet av EU:s budget. Europaparlamentet har förklarat sitt åtagande för jämställdhetsbudgetering i en resolution, även i syfte att påverka andra EU-institutioner i framtiden.

Jag anser att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén mycket väl skulle kunna följa denna rekommendation. Naturligtvis skulle Europaparlamentet kunna använda sig av debatterna om budget- och budgetansvarsfrihet i kammaren för att efterlysa detta mål. Införandet av jämställdhetsbudgetering i budgeten, och EU-institutionernas genomförande av den, kommer oundvikligen att kräva politiska åtaganden och lagstiftningsåtgärder. Vi kommer allvarligt att överväga om vi, i egenskap av rådgivande institution som företräder det civila samhällets organisationer, kan delta i denna strategiska och viktiga process.

Giulia Barbucci, EESK:s vice ordförande med ansvar för budgeten