En EESK-hearing som hölls den 8 april, med deltagande av ledande aktörer inom politiken för personer med funktionsnedsättning, bl.a. arbetsmarknadsparter och organisationer i det civila samhället, pekade på behovet av att öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning, särskilt ungdomar. Trots lagstiftningsinsatser visar data att många av dem fortfarande utsätts för diskriminering i arbetslivet på grund av stereotyper som framställer dem som improduktiva.

Den främsta slutsatsen var att de problem som ungdomar med funktionsnedsättning möter i fråga om sysselsättning och utbildning erkänns i EU:s nya strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadens parter har dock ännu inte sett hur stora ansträngningar som kommer att göras för att lösa problemen.

Ungdomar med funktionsnedsättning stöter på hinder när de försöker komma in på arbetsmarknaden och detta i både den privata och den offentliga sektorn. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är oproportionerligt hög jämfört med befolkningen i allmänhet, särskilt bland kvinnor och ungdomar. Enligt de senaste uppgifter som finns tillgängliga på EU-nivå har personer med funktionsnedsättning en 24,4 % mindre chans att hitta en anställning. Covid-19-pandemin förefaller ha ökat denna ojämlikhet.

Daphne Nathalie Ahrendt, senior forskningsledare vid Eurofound, redogjorde för resultaten av en Eurofound-undersökning: 27 % av de svarande med funktionsnedsättning var arbetslösa, jämfört med 12 % av de svarande utan funktionsnedsättning. 55 % av dem anses vara ekonomiskt sårbara, jämfört med 38 % av deras jämnåriga utan funktionsnedsättning. En stor majoritet av de svarande med funktionsnedsättning löper större risk att drabbas av depression och ensamhet.

”Många av oss har högre levnadskostnader och är därför beroende av stödtjänster och bidrag för att kunna leva ett värdigt liv”, framhöll Francesca Sbianchi från Europeiskt handikappforums ungdomskommitté. En av de viktigaste förutsättningarna för att sätta stopp för en del av denna ojämlikhet är att människor med funktionsnedsättning kan få behålla sitt funktionsnedsättningsbidrag när de börjar arbeta, så att de får tid att bli ekonomiskt oberoende.

Stefan Tromel från Internationella arbetsorganisationen påpekade att även om de nya anställningsformerna innebär en möjlighet att inkludera fler människor med funktionsnedsättning visar data från OECD att det också finns skillnader i digitala färdigheter mellan personer med och utan funktionsnedsättning, och distansarbete måste förbli ett val. För att minska dessa skillnader och förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen måste fackföreningarna samarbeta med arbetsmarknadens parter. De ekonomiska och sociala kommittéerna i de olika länderna skulle kunna vara en bra plattform för ett sådant samarbete.

Personer med funktionsnedsättning diskrimineras i högre grad om de är unga. År 2022 är Europaåret för ungdomar och det är nu viktigt att få en bättre förståelse för denna grupps situation. (rl)