På sätt och vis har vi alla blivit fångar under dessa ”polypandemiska” tider – fångade av vår sårbarhet, våra farhågor och våra förhoppningar ...

Coronaviruset har nämligen gett upphov till flera pandemier som inte bara inträffar samtidigt utan också förstärker varandras skadliga effekter.

Ur detta perspektiv utgör det sociala toppmötet i Porto i maj 2021 ett djärvt steg framåt av EU-institutionerna och de europeiska arbetsmarknadsparterna.

Nu har vi en kraftfull färdplan som snabbt bör vägleda medlemsstaterna och EU mot stora strukturreformer, produktiva investeringar, tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och ökad välfärd för EU-medborgarna.

En social dimension är inte möjlig utan en stabil ekonomisk grund. Konkurrenskraft och högre produktivitet samt hälsa och säkerhet på grundval av kompetens och kunskaper är nyckeln till att bevara välfärden i de europeiska samhällena. Ekonomisk tillväxt och en välfungerande inre marknad är förutsättningar för att stärka EU:s sociala dimension. Tiden är nu kommen att förstärka de starka sidorna hos vårt europeiska system för social marknadsekonomi och samtidigt undanröja dess svagheter.

Vårt Europa är och har alltid varit socialt. Vår sociala marknadsekonomi är en global förebild – beundrad av många, avundad av vissa. Det finns ett omfattande socialt regelverk med grundläggande principer som vägleder, kompletterar och samordnar medlemsstaternas sociallagstiftning och socialpolitik.

När det gäller att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter ger den handlingsplan som kommissionen lagt fram användbar vägledning, bl.a. på områdena sysselsättning, kompetens, hälsa och socialt skydd.

Alla initiativ och åtgärder i handlingsplanen måste genomföras på rätt nivå, med beaktande av och full respekt för de olika befogenheter och tydligt fastställda roller som EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter har i fråga om sysselsättnings- och socialpolitik.

Detta innebär att man strikt respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, de olika socioekonomiska miljöerna och mångfalden av nationella system, inklusive arbetsmarknadsparternas roll och oberoende.

Jag välkomnar särskilt att Portoförklaringen och handlingsplanen inriktas på sysselsättning och kompetens. Konkurrenskraftig hållbarhet är kärnan i Europas sociala marknadsekonomi, såsom anges i inledningen till handlingsplanen. En stark och resilient ekonomi, som bygger på att man genomför en sund ekonomisk politik i hela Europa och frigör produktivitetspotentialen hos en kompetent, innovativ arbetskraft, är den enda möjliga grunden för en verkligt inkluderande och social dimension i Europa.

Den gröna och den digitala omställningen kommer att kräva ökade investeringar i allmän utbildning, yrkesutbildning, livslångt lärande, kompetensutveckling och omskolning, dvs. en förbättrad och pragmatisk syn på utbildning och lärande.

Ur SOC-sektionens perspektiv ligger de politiska prioriteringarna och handlingsplanen för detta år i linje med slutsatserna från toppmötet i Porto. Vi är fast beslutna att fortsätta att arbeta hårt och avge de nödvändiga yttrandena på arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas vägnar. EESK måste stärka sin proaktiva roll för att värna och bevara EU:s värden.

Om någon behöver ytterligare ett skäl till varför EU:s medlemsstater bör samordna sina åtgärder på EU-nivå mer varaktigt och djupt för att möta kriser, tänk då bara på konsekvenserna av de isolerade åtgärderna i ett ”polypandemiskt” sammanhang. Om det inte görs i den europeiska integrationens namn, bör det åtminstone göras i medvetenheten om att inget land skulle kunna hantera denna kris bättre på egen hand.

På sätt och vis har vi alla blivit fångar under dessa ”polypandemiska” tider – fångade av vår sårbarhet, våra farhågor och våra förhoppningar ...

Vi måste frigöra oss nu, av respekt för tidigare generationers arv och för den kommande generationens skull.

 

Laurenţiu Plosceanu

SOC-sektionens ordförande