Kommissionen har dragit lärdom av bristerna i den tidigare EU-ramen under det senaste årtiondet och är fast besluten att nå de övergripande målen i den nya strategiska ramen för romer i syfte att åtminstone halvera klyftan i fråga om diskriminering och socioekonomiskt utanförskap senast 2030. Medlemsstaterna har dock en avgörande roll när handlar om att uppnå konkreta resultat. Utan effektiva nationella strategier och pragmatiska åtgärder riskerar den nya ramen att misslyckas på samma sätt som den förra.
Deltagare i hearingen online om EU:s nya ram för romer: synpunkter och förväntningar beträffande de romska gruppernas framtid, poängterade att den förra strategin inte lyckades uppnå goda resultat på grund av den politiska situationen i vissa medlemsstater och bristen på stöd från dem.
Den nya ramen för romer har en ansats som bygger på tre pelare: jämlikhet, inkludering och deltagande, och kompletterar den socioekonomiska integreringen av marginaliserade romer i den förra ramen och reformerar den avsevärt.
Den nya ramen för romer har många förtjänster men problemet med genomförandet kvarstår.
Isabela Mihalache från ERGO-nätverket lovordade att den nya ramen omfattar en rad synergier och EU-policyer som kompletterar varandra, men påpekade att medlemsstaternas gemensamma minimiåtaganden är rätt så allmänt hållna.
Bernard Rorke, från European Roma Rights Centre, höjde ett varningens finger: ”Om romska medborgare inte omfattas av en rättvisa fri från fördomar kommer denna ram att misslyckas på exakt samma sätt som den förra.”
Florin Botonogu, från det Bukarestbaserade politiska centrumet för romer och minoriteter, var inne på samma linje och underströk med kraft att lösningarna måste vara realistiska.
Ordföranden för EESK:s tematiska studiegrupp om romers integrering, Alfredas Jonuška, uppmanade det civila samhällets organisationer och icke-statliga organisationer att höja sina röster eftersom mycket återstår att göra trots framstegen. (at)