Av EESK:s Arbetstagargrupp

Vid ett webbseminarium som anordnades av EESK:s arbetstagargrupp i januari underströks behovet av att få till stånd ett nytt samhällskontrakt vid det kommande sociala toppmötet i Porto.

Vi genomgår nu den värsta hälsokrisen och ekonomiska krisen i EU:s historia. Men även om pandemin har lett till ökad fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet är dessa problem långtifrån nya.

För att diskutera dessa frågor höll arbetstagargruppen ett webbseminarium i slutet av januari tillsammans med Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter; Ana Mendes Godinho, Portugals minister för arbetsmarknad, solidaritet och social trygghet (som av hälsoskäl ersattes av Miguel Cabrita, statssekreterare med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och yrkesutbildning); Iratxe García Pérez, ordförande för S&D-gruppen i Europaparlamentet, och Oliver Röpke, ordförande för EESK:s arbetstagargrupp.

Talarna påpekade att verktygen för att göra insatser där så krävs faktiskt finns, och att man nu måste skrida till handling. Vad som behövs, i högre grad än målsättningar, är effektiva strategier för att i praktiken genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter för medborgarna. Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter måste innehålla såväl kort-, medel- och långsiktiga åtgärder som lagstiftningsinitiativ, samt en tillräcklig budget.

Deltagarna var väl medvetna om att det inte kan ske någon återhämtning utan social återhämtning och ingen hållbarhet utan social hållbarhet, och framhöll därför att toppmötet i Porto måste leda till en verklig kursändring. För att få detta att fungera måste det civila samhället och arbetsmarknadens parter involveras i processen och en verklig plattform tillhandahållas för arbetstagarnas synpunkter och deltagande. Dessutom måste tillämpningen av kollektivförhandlingar och kollektivavtal stärkas.

Portoagendan 2030 som toppmötet utmynnar i måste utöver covid-19 ta upp och ta itu med strukturproblem i anslutning till globaliseringen, bland annat omfördelning av välstånd, arbetsmarknadsskydd, sociala investeringar, den sociala agendan inom ramen för den nya gröna given och den europeiska planeringsterminen samt ett slut på åtstramningspolitiken. Detta bör utgöra startskottet för ett nytt samhällskontrakt, där man undviker frestelsen att återgå till hur det var förut och ger en signal om vilken typ av framtid vi vill bygga. Talarna betonade att vi måste se till att de befintliga reglerna tillämpas och att nödvändiga regler finns på plats i processen för att föra människor och medlemsstater samman, med solidaritet, jämlikhet och hållbarhet, för en stark social investering i vår framtid. (prp)