Av Arbetstagargruppen vid EESK
Industriell omvandling kan innebära bättre arbetstillfällen och arbetsvillkor, med hållbar tillväxt och inkludering. Eller så kan det innebära våldsam ojämlikhet och fattigdom, kraftigt stigande arbetslöshet för vissa grupper och i slutändan en spricka i den sociala sammanhållningen som hotar EU och själva demokratin.
Det är ingen slump att historiska förändringar i de materiella villkoren i fråga om produktion och industriella relationer mer ofta än sällan har fått samhällets grundvalar att skaka.
Det sätt på vilket förändringen sker beror dock i hög grad på politiska val. Under den sista plenarsessionen i december 2020 antog EESK, på Europaparlamentets begäran, ett vägledande yttrande om industriell omvandling som ska fungera som en åtgärdsplan när det gäller behovet av rättvisa i den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom industrin och i arbetslivet.
För att komma till rätta med den ekonomiska nedgång som pandemin gett upphov till och göra ekonomin och samhället mer motståndskraftiga, moderna, gröna, digitala och inkluderande kommer det först och främst att behövas ett kraftfullt socialt inslag. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter måste stå i centrum för omvandlingen, som måste omfatta ett tydligt, brett och kraftfullt deltagande från arbetsmarknadsparternas sida och ett robust och tydligt regelverk.
I detta yttrande behandlas därför den nödvändiga, men ofta förbisedda, jämvikten, inte bara i fråga om miljö och ekonomi, utan även när det gäller sociala frågor: att inte lämna någon på efterkälken är inte bara en princip byggd på goda avsikter. Det är en nödvändighet om vi ska kunna förhindra att populismen fullbordar det den inledde i efterdyningarna av krisen 2008 och de åtstramningsåtgärder som följde. (prp)