Utvidgning är ett logiskt steg framåt för EU 

Denna månad firar vi 20-årsjubileet av EU:s stora utvidgning. Det var i maj 2004 som medborgarna i Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blev EU-medborgare. Det var ingen enkel process, eftersom det är känt att EU-anslutningen är besvärlig och tidskrävande. Tjugo år senare kan vi dock säga att 2004 års utvidgning var en framgångssaga. 

Förutom att EU blev en av världens största inre marknader ledde utvidgningen till att 26 miljoner nya arbetstillfällen skapades. Framgången kan dock inte mätas enbart i ekonomiska vinster. Utvidgningen ledde så småningom till att gränserna öppnades och miljontals människor fick frihet att resa, arbeta och bo var som helst i EU. Vad som tidigare varit ett privilegium för vissa blev en rätt för alla. Hittills har över 2,7 miljoner studerande från de tio nya länderna deltagit i ett Erasmus+-utbytesprogram. Det utvidgade EU gav alla lika möjligheter att blomstra. 

Framgång betyder inte att det inte finns några lärdomar att dra. Det var den första utvidgningen av detta slag och denna omfattning, och det finns med säkerhet många områden där EU kan och bör göra bättre ifrån sig. För det första måste EU börja integrera kandidatländerna i sitt arbete så snart som möjligt. Gradvis integration är inte en ersättning för faktisk anslutning. Det är ett sätt för båda sidor att skapa en solid grund genom att lära av varandra samt utbyta erfarenheter och åsikter. Det är ett sätt att skapa mänskliga band och främja en verklig europeisk anda. 

För det andra är EU:s grundläggande principer om demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter och friheter inte förhandlingsbara och får inte förbises. Även om EU:s handbok för anslutning innehåller tydliga kriterier beträffande ”grundläggande principer” finns det vissa aspekter som inte ingår i någon handbok. Som det civila samhällets hus anser EESK att ett dynamiskt civilt samhälle och en stark social dialog är viktiga inslag i välfungerande demokratier. En gradvis integration i EU av det civila samhället i kandidatländerna kommer att ge dem möjlighet att bli så starka som de bör vara vid tidpunkten för anslutning. Därför har EESK lanserat sitt initiativ för att integrera EU:s kandidatländer. ”Kandidatlandsledamöterna” samarbetar nu med våra EESK-ledamöter för att utarbeta yttranden i frågor som är av särskild betydelse för kommande utvidgningar. 

Detta är också anledningen till att EESK-ledamöterna kommer att diskutera 20-årsdagen av EU:s utvidgning under sin plenarsession i maj – för att få en överblick över det förflutna och blicka framåt mot en gemensam framtid med ett mer resilient, demokratiskt och enat EU.

Oliver Röpke 

EESK:s ordförande