Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

EESK måste redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK:s kommande studie Mapping civil dialogue practices in the EU institutions kan ge ett värdefullt bidrag anser Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK.

Efter att EU:s nya politiska cykel inletts och en EU-strategi för att stödja, skydda och stärka civilsamhället tillkännagetts för det tredje kvartalet 2025 i kommissionens arbetsprogram, anordnade Gruppen för civilsamhällesorganisationer en konferens för att lyfta fram de viktigaste åtgärderna för perioden 2024–2029. Vid evenemanget den 3 mars deltog omkring 100 företrädare för nationella och europeiska civilsamhällesorganisationer och medborgare.

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade att civilsamhällesorganisationerna har en roll att spela när det gäller att se till att beslutsfattandet är välgrundat och svarar mot människors behov. Han upprepade gruppens och kommitténs uppmaning om att låta EESK delta i den plattform för det civila samhället som kommissionen planerar.

”Med tanke på EESK:s erfarenhet och den plattform som vi erbjuder måste EESK redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK måste delta i styrningen och vara en viktig del av initiativet om att skapa en plattform för det civila samhället”, framhöll Boland.

Han menade att en strukturerad, regelbunden, öppen och inkluderande dialog med det civila samhället bör bygga på befintliga strukturer och samla alla relevanta intressenter. EU-institutionerna bör därför inrätta en arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället, med stöd av EESK.

”En arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället skulle kunna lägga grunden för en mer gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer i utarbetandet av politiken” påpekade Boland.  Detta skulle kunna bli första steget mot en mer strukturerad dialog med det civila samhället för att besvara följande frågor: vem deltar i samråd, om vilka ämnen, under vilka tidsramar och med vilka resultat?

Den föreslagna arbetsgruppen skulle dessutom kunna utgå från EESK:s kommande studie om befintliga dialogmetoder, med titeln Mapping civil dialogue practices in the EU institutions.

Studien beställdes av EESK på begäran av Gruppen för civilsamhällesorganisationer. Resultaten väntas bli tillgängliga i juli 2025. I studien görs en omfattande kartläggning av praxis för dialogen med det civila samhället inom EU-institutionerna: vilka processer för att involvera civilsamhällesorganisationerna organiseras för närvarande och med vilken typ av metodik? Kunskapen om befintliga metoder bör ligga till grund för och stödja arbetet med en mer strukturerad dialog med det civila samhället under den nya lagstiftningscykeln. Studiens preliminära resultat presenterades redan vid konferensen av Berta Mizsei från Centre for European Policy Studies (CEPS).

Vid konferensen betonades det också att civilsamhällesorganisationernas ekonomiska välmående är en förutsättning för dialog och för att beslutsfattare ska få inblick i människors behov. Organisationernas finansiella stabilitet och oberoende måste garanteras.

Konferensens slutsatser och rekommendationer finns tillgängliga på EESK:s webbplats.