År 2013 stod Lappvikens sjukhus tomt och bortglömt. Detta var en gång i tiden Finlands första mentalsjukhus och under 170 år symbolen för Finlands psykiatriska vård. Då kavlade en grupp aktivister som arbetade med psykisk hälsa upp ärmarna och satte igång med att omvandla denna förfallna men historiska byggnad till ett öppet centrum för psykisk hälsa, kultur och konst. Siru Valleala, företrädare för föreningen Pro Lappviken som driver centrumet, berättade för oss att Lappvikens källa nu först och främst är en inkluderande mötesplats och en fristad utan stigmatisering och fördomar där alla ska känna sig välkomna.

Vad var det som fick er att sätta igång med ert projekt?

År 2013 stod Lappvikens sjukhus tomt. Detta var Finlands första mentalsjukhus som byggdes 1841 och Helsingfors stad hade inga planer för dess framtid. Denna historiska byggnad belägen i en vacker park var bortglömd och befann sig i ett mycket dåligt skick. En grupp aktivister som arbetade med psykisk hälsa tyckte att detta var tragiskt och ville dela med sig av sina visioner och drömmar för platsen – att omvandla Lappvikens sjukhus till ett öppet centrum för psykisk hälsa, kultur och konst.

Detta var startskottet för det som i dag är Lappvikens källa.  Verksamheten bygger vidare på områdets historiska och arkitektoniska betydelse i hjärtat av Lappviken och inspireras av 170 års arbete med psykisk hälsa. Fokus har ändrats från att behandla sjukdomar till att främja välbefinnande för alla samhällsgrupper. Lappvikens källa är nu ett levande exempel på det pågående arbetet mot stigmatisering och representerar ett paradigmskifte i riktning mot att främja allt som är positivt.

Lappvikens sjukhus var tidigare ett flaggskepp inom psykiatrin och en plats där psykisk hälso- och sjukvård ständigt utvecklades. Nu ville de aktivister som arbetade för föreningen Pro Lappviken för mental hälsa, som grundades 1988 när Lappvikens sjukhus fortfarande var öppet, skapa ett innovativt centrum för att främja psykisk hälsa med hjälp av modern kunskap från 2000-talet – en plats som symboliserar det konkreta paradigmskifte som ägt rum när man gått från att behandla psykisk ohälsa till att främja psykiskt välbefinnande.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från människor som ni hjälpt?  Har du något exempel att dela med dig av?

I början var det en utmaning att få människor att komma hit. Området hade varit stängt för allmänheten i 170 år när Lappviken var ett mentalsjukhus, och trots en del intresse och viss nyfikenhet var det svårt att övertyga människor att de var välkomna att komma hit och kika runt. Sakta men säkert började allt fler människor delta i olika aktiviteter och evenemang och de ställde sig positiva till att vidareutveckla dem, delta i frivilligarbete och dela med sig av sina idéer. Konstnärer och artister började hålla sina konstutställningar och kulturevenemang på Lappvikens källa och i dag anordnar vi över 400 evenemang och 50–60 konstutställningar per år. Lappviken har blivit ett vardagsrum som är öppet för alla i Helsingfors, där vi arbetar med att främja psykiskt välbefinnande och minska människors ensamhet och sociala utestängning varje dag året runt.

”När jag engagerade mig i detta initiativ kände jag att det var helt fantastiskt att kunna vara här och hjälpa till med att ge nytt liv år den här platsen ... Luften blåser bort allt betungande.” (Cresswell-Smith et al 2022)

I dag anses Lappvikens sjukhus vara en mycket säker och inkluderande plats. En plats där du alltid kan känna dig välkommen, oavsett om du har en bra eller dålig dag eller i vilken livssituation du befinner dig. Det finns en mening med Lappvikens förflutna som mentalsjukhus. Här har du rätt att vara sårbar och det finns en öppenhet kring problem som beror på psykisk ohälsa som är helt unik. Vår verksamhet bygger på en stark gemenskapskänsla. Hos oss kan alla på ett säkert sätt utforska sina egna starka sidor. Det här är en fristad utan stigmatisering och diskriminering och vi på Lappvikens källa är stolta över att inkludera alla.

Vår verksamhet har utvecklats i samarbete med ägaren Helsingfors stad och detta utvecklingsarbete har varit en förutsättning för hela projektet. Långtgående politiska beslut om områdets framtida ägare kommer att fattas inom kort, och vi hoppas att hänsyn kommer att tas till den framgångsrika verksamhet som vi nu bedriver.

Hur kommer ni att använda just dessa medel för att erbjuda mer hjälp i samhället? Har ni några nya projekt på gång?

Vi kommer att fortsätta att utveckla vår verksamhet, så att ännu fler kan delta i och dra nytta av den. Vi har nyligen lanserat ett spännande projekt för människor som återhämtar sig efter en period av psykisk ohälsa som syftar till att ge fler människor lika möjligheter att delta i olika kulturaktiviteter. Mer specifikt handlar det om att hjälpa människor att hitta sitt eget kulturella uttryck, att lista ut vad som fungerar för dem när det gäller kultur och konst för psykiskt välbefinnande. Det är detta vi kommer att använda de generösa prispengar som vi fått här till.

Vilken typ av kollektiva åtgärder anser du behövs för att minska den stigmatisering som ofta hänger samman med psykisk ohälsa? Kan man med hjälp av konst se till att människor som lider av psykisk ohälsa får ett större inflytande över den egna situationen?      

Vi måste anordna aktiviteter där människor med olika erfarenheter och bakgrund kan mötas. Genom att utforma aktiviteter utan att tänka på människors hälsostatus eller livsförhållanden skapar vi unika möten mellan människor och lägger grunden till meningsfulla kontakter mellan människor med olika bakgrund. Att utforska psykisk hälsa på olika sätt, till exempel med hjälp av konst, har lett till en ökad medvetenhet och förståelse. Konst har en enastående förmåga att föra samman människor och erbjuder oss nya sätt att även kunna hantera smärtsamma frågor. Konst kanaliserar uttryck och skapar möjligheter för människor att bli sedda och hörda. Den styrka som skapas av att känna sig hörd kan förändra en människas liv och syn på sig själv.