Den 23 mars antog EESK två yttranden om kommissionens nya initiativ för att vidareutveckla EU:s splittrade och underutvecklade kapitalmarknadsunion, nämligen den nya rättsakten om börsnotering och översynen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir).

Med en ny rättsakt om börsnotering vill kommissionen minska den administrativa bördan i samband med börsnoteringsförfarandet för företag av alla storlekar, särskilt små och medelstora företag, så att de kan få bättre tillgång till finansiering genom notering på europeiska offentliga marknader.

EESK välkomnar initiativet eftersom ökad finansiering med eget kapital och minskat beroende av banklån för europeiska företag är avgörande för att säkerställa återhämtningen efter pandemin och bygga upp ett resilient ekonomiskt system. Kommittén menar att om fler familjeägda företag lockades till kapitalmarknaderna skulle det öppna upp outnyttjade möjligheter att dra till sig kapital för tillväxt.

EESK:s föredragande Kęstutis Kupšys ger följande förklaring: ”En ordning med aktier med utvidgad rösträtt hjälper familjerna att behålla kontrollen, vilket gör börsnotering mer attraktivt för dem. Det är också viktigt att rationalisera innehållet i ett prospekt för att avsevärt minska kostnaderna och bördan för emittenterna. Användningen av emissionsdokument enbart på engelska, i enlighet med kommissionens förslag, skulle dock hindra utvecklingen av en nationell bas av icke-professionella investerare.”

Kommissionen har också lagt fram ett förslag till ny förordning om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir) för att öka clearingkapaciteten i EU. När det gäller Emir förväntade sig EESK en tydligare hållning i fråga om att minska exponeringen mot centrala motparter i Förenade kungariket och mer specifika regler och incitament för att driva på övergången till EU-baserade centrala motparter efter brexit.

EESK:s föredragande Florian Marin påpekar följande: ”Det finns ingen tydlig plan med specifika åtgärder för att skapa en konkurrenskraftig och konsoliderad clearingmarknad. Vi beklagar att den nuvarande ramen inte utvärderats efter fem år, och föreslår att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) lägger fram en rapport om skälen till användningen av centrala motparter i tredjeland ett år efter det att förordningen trätt i kraft.” (tk)