EESK info

Den 23 mars diskuterade EESK med kommissionens vice ordförande Věra Jourová om hur man kan stärka demokratin och de demokratiska värderingarna i EU. Kommittén antog också en resolution i denna fråga med praktiska förslag. Beslutsfattare, experter och organisationer i det civila samhället var överens om att medborgarutbildning, bättre finansiering till arbetsmarknadens parter och fokus på den lokala dimensionen är avgörande för demokratin i Europa.

”Valet till Europaparlamentet 2024 kommer att bli ett test av den politiska viljan och ungdomsorganisationerna kommer att spela en nyckelroll i att mobilisera förstagångsväljare och de ungas röster”, förklarade EESK:s vice ordförande Christa Schweng, och tillade: ”Vi måste dock blicka bortom valet. Vi måste stödja våra ungdomar på ett bättre sätt, återkoppla till dem i den demokratiska processen och ge dem egenmakt att bli fullt ut aktiva medborgare.”

Europeiska kommissionens vice ordförande Věra Jourová noterade att civilsamhällesorganisationerna spelar en central roll när det handlar om att försvara och främja demokratin, och ofta verkar på platser där staten har misslyckats. ”Att människor deltar aktivt är inte bara önskvärt utan ytterst nödvändigt”, framhöll hon. ”Demokratin är satt under press och vi måste göra betydligt mer för att skydda den och återfå våra medborgares förtroende.”

Deltagarna underströk att civilsamhällesorganisationerna, inklusive ungdomsorganisationerna, den sociala ekonomin och frivilligsektorn, måste får bättre tillgång till finansiering och delta i besluten kring hur resurserna ska användas. De var även överens om att generella färdigheter verkligen är ryggraden i deltagande- och samtalsdemokrati.

Efter debatten antog EESK en resolution med titeln ”Förenade för demokratin: arbetsgivar-, arbetstagar- och civilsamhällesorganisationer arbetar för en hållbar demokratisk framtid”, som bygger på rekommendationerna från årets upplaga av det civila samhällets dagar. Resolutionen syftar till att stärka demokratin genom att öka allmänhetens deltagande och stärka strukturerna för deltagandedemokrati. Kommittén efterlyser också ett ändamålsenligt genomförande av artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen om medborgardeltagande, inbegripet en EU-strategi för det civila samhället och en europeisk stadga för föreningar. (tk)

Vi måste investera mer och mer i förnybara energikällor för att garantera en grönare, säkrare och ekonomiskt mer överkomlig framtid för EU: EESK:s ordförande Christa Schweng och energikommissionär Kadri Simson gav båda uttryck för denna övertygelse vid EESK:s plenarsession den 22 mars.

Christa Schweng noterade att skyhöga energipriser, hög inflation och låg ekonomisk tillväxt lett till ett år fullt av utmaningar för EU:s medborgare och företag och sade att ”EESK:s främsta prioriteringar är och förblir att arbeta för en omställning till ren energi i EU, påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, verka för överkomliga energipriser samt säkerställa och diversifiera vår energiförsörjning”.

Kadri Simson drog upp riktlinjerna för EU:s framtida energipolitik: ”Om jag bara skulle svara med ett ord så skulle det vara ’förnybart’. Därför att detta är kommissionens allra viktigaste energipolitiska prioritering – att driva på och visa resultat när det gäller våra mål för förnybar energi.”

För första gången någonsin är EU inte längre beroende av rysk energi. Genom att ha diversifierat gasförsörjningen, minskat efterfrågan, ökat effektiviteten och satsat stort på förnybar energi har EU satt stopp för sitt enormt stora beroende av Ryssland.

39 % av EU:s elektricitet kommer nu från förnybara energikällor. År 2022 var ett rekordår: EU genererade då mer elektricitet från vind- och solkraft än från gas. Vindkraftskapaciteten ökade med 15 GW och solenergin ökade med 41 GW. (mp)

Vid en debatt med Italiens arbetsmarknadsminister den 22 mars uttryckte EESK sitt stöd för kommissionens initiativ att stärka de nationella likabehandlingsorganens roll och oberoende i strävan att utplåna diskriminering på EU:s arbetsmarknader.

Båda sidorna sade sig stödja målen i kommissionens förslag till direktiv om standarder för nationella likabehandlingsorgan, som syftar till att öka deras effektivitet. Förslaget hade lagts fram eftersom de nuvarande lagstiftningsåtgärderna i fråga om likabehandling har varit otillräckliga för att genomföra EU-lagstiftningen mot ojämlik behandling och diskriminering på ett adekvat sätt.

I sitt yttrande ”Stärkande av likabehandlingsorganens roll och oberoende”, som antogs vid plenarsessionen efter debatten, betonade EESK vikten av att hitta rätt balans mellan subsidiaritetsprincipen och fastställandet av bindande standarder för att göra de nationella organen starkare och effektivare – en ståndpunkt som även den italienska ministern framförde under debatten.

”Deltagandet av olika grupper på arbetsmarknaden är inte bara en fråga om rättvisa. Det är i högsta grad logiskt, ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Kommittén är dock fortfarande oroad över att skyddet mot diskriminering och ojämlikhet ännu inte är lika starkt i hela unionen, och stöder starka mekanismer för övervakning av dessa fenomen, bland annat genom en förstärkning av de nationella likabehandlingsorganen”, konstaterade EESK:s ordförande Christa Schweng.

Minister Marina Calderone sade att hennes regering ställer sig bakom kommissionens mål, men betonade att det är viktigt att säkerställa förenlighet med de nationella system och organ som redan finns, t.ex. jämlikhetsråden i Italien som slår vakt om jämlikheten på både nationell och regional nivå.

”Den inkludering vi talar om i dag måste utgöra ett av huvudinslagen i den europeiska sociala agendan, sida vid sida med den pågående diskussionen om reformen av EU:s ekonomiska och finansiella styrning. Vi vet hur svårt det fortfarande är att se till att det i praktiken råder lika möjligheter på arbetsmarknaden. För vissa samhällsgrupper finns det fortfarande stora hinder för tillträdet till arbetsmarknaden och tillgången till socialt skydd”, sade Marina Calderone,

och betonade att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen fortfarande överstiger 10 % på EU-nivå. Det finns inte ett enda land i EU där det inte föreligger en sådan klyfta mellan könen – och överallt befinner sig kvinnorna i underläge. Unga nyutexaminerade har också svårt att hitta jobb. Personer med funktionsnedsättning samt lagliga migranter och flyktingar utsätts fortfarande för diskriminering när de söker eller försöker behålla ett arbete. (ll)

Under ett anförande vid EESK:s plenarsession i mars förespråkade ordföranden för FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) en stark roll för det civila samhället i genomförandet av Agenda 2030.

FN-ambassadören Lachezara Stoeva, ordförande för Ecosoc, förklarade att det civila samhällets aktörer är oumbärliga allierade i genomförandet av målen för hållbar utveckling.

”Vi måste vara ambitiösa: globala utmaningar kräver kraftfulla globala lösningar”, noterade EESK:s ordförande Christa Schweng. ”Det civila samhället bör sitta med vid bordet under toppmötet om målen för hållbar utveckling i september och involveras på ett mer strukturerat och konkret sätt”, tillade hon.

FN-ambassadören Lachezara Stoeva sade: ”Vi kan inte åstadkomma något utan det civila samhället. Det europeiska civila samhället har ofta varit ledande när det gäller framåtblickande tänkande. EESK, med sin mångfald av aktörer, kan bidra och göra den offentliga politiken mer balanserad, rättvis och lyhörd.”

EESK har aktivt bidragit till EU:s första frivilliga översyn som ett block, vilken kommer att läggas fram vid det politiska högnivåforumet i juli. Kommittén har framför allt tagit fram ett ”modellbidrag” från det civila samhället som skulle kunna användas som bästa praxis för andra regioner runt om i världen. (mt)

EESK stöder kommissionens förslag till rådets rekommendation om en tillräcklig minimiinkomst, som en nödvändig del av insatserna för att bekämpa fattigdom och uppnå EU:s mål att minska antalet människor i riskzonen för fattigdom med minst 15 miljoner innan årtiondets slut.

I sitt yttrande, som EESK antog vid sin plenarsession i mars, förklarar kommittén att den välkomnar genomförandet av realistiska och inte alltför restriktiva kriterier för att alla ska kunna ta del av en minimiinkomst på en nivå som garanterar människor ett värdigt liv och inte lämnar någon på efterkälken.

För att se till att minimiinkomstsystemen tillhandahåller tillräckliga resurser måste de även anpassas i linje med inflationen, som väntas öka med ytterligare 6,5 % under 2023 (mot bakgrund av de ökande levnadskostnaderna till följd av den senaste tidens prishöjningar på livsmedel och energi). EESK föreslår därför att medlemsstaterna ska bedöma minimiinkomstnivåerna årligen, beroende på inflationsnivån.

Detta bör övervakas av det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadsparterna och välfärdsorganisationer.

”Effektiva minimiinkomstsystem kan bidra till att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna, se till att människor lever i värdighet, hjälpa dem att förbli aktiva och delaktiga i samhället och bidra till att integrera människor i hållbar och god sysselsättning”, förklarar föredraganden för yttrandet, Jason Deguara, som tillägger att även egenföretagare bör ha full rätt till minimiinkomst och andra förmåner.

Enligt den andra föredraganden, Paul Soete, är målsättningen att ”minska antalet människor som riskerar fattigdom med minst 15 miljoner fram till 2030. Vid första anblicken framstår inte denna målsättning som särskilt ambitiös, men vägledningen som tillhandahålls medlemsstaterna och grunden för en solid metod gör att den helt klart innebär ett viktigt steg framåt”.

Det finns mycket stora skillnader mellan välfärdsstaterna i allmänhet vad gäller minimiinkomstens nivå och sammansättning, och detta är också fallet i EU. Arbetsmarknadssituationen för mottagare av minimiinkomst varierar avsevärt mellan medlemsstaterna.

Inget av EU-länderna garanterar för närvarande tillräckligt inkomststöd för familjer där ingen förvärvsarbetar för att undvika fattigdomsrisk. På grund av villkor för berättigande såsom minimiålder, uppehållsstatus, hemlöshet eller problem med familjesammansättning är omkring 20 % av de arbetslösa inte berättigade till något stöd alls.
Det finns också ett problem med att minimiinkomsten inte utnyttjas, vilket uppskattas till 30–50 %, till stor del på grund av administrativa bördor. (ll)

Med anledning av kommissionens rapport om tendenser och frågor att bevaka betonade EESK i mars att kommittén kunde ha bidragit mycket mer om den hade deltagit i framsynsarbetet redan från början.

I EESK:s yttrande ”Strategisk framsyn 2022”, som antogs vid plenarsessionen i mars, betonas att EESK kan stärka EU:s analys- och framsynsförmåga. EESK fungerar som det civila samhällets ögon och öron och är därför bra lämpat att identifiera nya tendenser. Ett bevis på detta är att EESK i ett tidigt skede frivilligt bidrog till den kommande strategiska framsynen för 2023.

Föredragande Angelo Pagliara berättade om en del av logiken bakom yttrandet: ”Många av frågorna i kommissionens rapport har EESK redan behandlat i sina yttranden under föregående år, och vi besitter en mycket stor sakkunskap och erfarenhet. Vänd er därför till oss och gör oss delaktiga, för vi kan verkligen hjälpa er.”

I den strategiska framsynsrapporten 2022 undersöks hur EU:s klimatambitioner och de digitala målsättningar som eventuellt strider mot dem bäst kan anpassas till varandra samt utpekas tio viktiga områden på vilka åtgärder behövs för att maximera synergieffekter och samstämmighet. I detta avseende efterlyser EESK en strategisk framsynsagenda som inriktas på en ny utvecklingsmodell där ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet kombineras och som sätter människan i centrum.

En av de främsta bristerna som EESK pekade på i 2022 års rapport är avsaknaden av en tydlig översikt av risker och scenarier i händelse av att EU inte når sina mål avseende tillgången på råvaror, sällsynta jordartsmetaller och vattenresurser.

Med blicken riktad mot den strategiska framsynsrapporten 2023, som kommissionen förväntas offentliggöra under andra kvartalet 2023, och med fokus på ett socialt och ekonomiskt hållbart Europa, pekar EESK särskilt på följande områden:

• Försörjningssystemen och resiliensen i Europas jordbruksbaserade livsmedelssektor.
• Främjandet av ett starkt, sammanhållet och innovativt europeiskt industrisystem som kan skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.
• Behovet av att uppnå strategiskt energioberoende och av att stödja företag och arbetstagare som en uppföljning av insatserna under pandemikrisen. (dm)

Vid sin plenarsession i mars antog EESK ett yttrande där EU-institutionerna uppmanas att ta itu med den splittring som kännetecknar medlemsstaternas tillämpning av utrikespolitiska sanktioner. EESK ser med oro på denna inkonsekvens och efterlyser omedelbara åtgärder för att erbjuda humanitärt bistånd och skydd för journalister i länder där regimerna är föremål för sanktioner.

Europeiska unionens råd fastställer utrikespolitiska sanktioner för alla medlemsstater. För närvarande sker dock tillämpningen av sanktionerna och kontrollen av efterlevnaden på medlemsstatsnivå. Detta har lett till ett sammelsurium av definitioner, tillämpningsområden, påföljder och utredningsmöjligheter i EU:s medlemsstater. Denna splittring gör EU:s sanktioner mindre effektiva och riskerar att dela unionen genom att vissa länder är mer överseende när det gäller överträdelser av sanktioner än andra. För att komma till rätta med detta problem har kommissionen föreslagit ett direktiv för att standardisera reglerna för brott och straff vid överträdelser av EU:s sanktioner.

I sitt yttrande ”Överträdelser av sanktioner/EU-brott” uppmanar kommittén EU-institutionerna att utvidga det humanitära undantaget för att förhindra eventuella oavsiktliga negativa konsekvenser för humanitärt bistånd. ”Vi vill skydda arbetet med att ge humanitärt bistånd till behövande människor som lever under regimer som är föremål för sanktioner”, förklarade EESK-ledamoten José Antonio Moreno Díaz, föredragande för yttrandet. ”Vi efterlyser ett permanent humanitärt undantag, så att hjälparbetare kan arbeta utan att riskera straffrättsligt ansvar.”

Det är viktigt att den privata sektorn och det civila samhällets organisationer får adekvat information och stöd i ett tidigt skede, så att de kan anpassa sig till den nya lagstiftningen och följa de krav som ställs i sanktionssystem. Medlemsstaterna måste ha tillräcklig administrativ kapacitet, resurser och utbildad personal för att upptäcka, lagföra och bestraffa överträdelser av sanktioner. (gb)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) antog vid sin plenarsession i mars ett yttrande om EU:s strategi för gödselmedel där man efterlyste tillgänglighet, överkomliga priser och hållbarhet.

Den globala gödselmedelskrisen har nått en kritisk nivå i Europa, där jordbrukarna brottas med extraordinära utmaningar på grund av rekordhöga priser och försörjningsbrist. Krisen har förvärrats av det pågående kriget i Ukraina, och utgör ett allvarligt hot mot såväl det europeiska jordbruket som den globala livsmedelstryggheten.

Vid sin plenarsession i mars välkomnade EESK kommissionens meddelande om att säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga priser, och underströk behovet av inhemska nödåtgärder för att begränsa effekterna av krisen.

”Jordbrukarna ställs inför högre gödselmedelspriser, vilket påverkar konsumenterna. Vi välkomnar kommissionens meddelande om att säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga priser. Det krävs dock både nödåtgärder och åtgärder på längre sikt för att begränsa krisens inverkan”, förklarade Arnold Puech d’Alissac, föredragande för EESK:s yttrande.

EESK föreslår en rad korrigerande åtgärder för att få EU:s gödselmedelsmarknad att fungera bättre, däribland direktstöd till de hårdast drabbade kvävetillverkarna och jordbrukarna genom statligt stöd.
Kommittén understryker även behovet av att ta itu med tillgången på gödselmedel och priserna genom att underlätta import och inhemsk konkurrens. Det kan uppnås genom att man upphäver EU:s importtullar på alla gödselmedel, underlättar gödsellogistik och sörjer för flexibilitet i lagstiftningen.

Utöver kortsiktiga åtgärder uppmanar EESK till åtgärder på medellång sikt för att begränsa EU:s beroende av importerade mineralgödselmedel och minska miljöavtrycket från gödslingen av grödor.
EESK välkomnar också inrättandet av en ny observationsgrupp för gödselmedelsmarknaderna under 2023, i syfte att öka insynen i den europeiska gödselmedelsmarknaden genom att man regelbundet offentliggör representativa inhemska marknadspriser och statistik om produktionen och förbrukningen av gödselmedel.

På internationell nivå bör EU intensifiera åtgärderna mot den osäkra livsmedelsförsörjningen globalt genom att främja öppenhet beträffande gödselmedel, tillgången på och en effektiv användning av dem. Den globala handeln med gödselmedel bör underlättas genom att man håller marknaderna öppna, undviker exportrestriktioner och exportförbud, ökar produktionen av gödselmedel i Europa och utvidgar logistikvägarna. (ks)

Alltför många hinder undergräver fortfarande potentialen hos digitala energisystem. Smartare lösningar är svåra att genomföra i praktiken, inte minst grund av mödosamma administrativa förfaranden, brist på ändamålsenliga incitament och bristande flexibilitet i överförings- och distributionsnät som beror på underinvesteringar i energiinfrastrukturen.

Detta är de huvudsakliga slutsatserna i EESK:s yttrande ”Digitalisering av energisystemet – EU:s handlingsplan”.

Yttrandet utarbetades av föredraganden Thomas Kattnig och medföredraganden Zsolt Kükedi och antogs vid plenarsessionen i mars.

EESK stöder överlag målen och de flesta av de åtgärder som föreslås i kommissionens handlingsplan. EESK anser dock att kommissionen inte lyckas integrera handlingsplanen i den allmänna energipolitiken och skapar ett silotänkande. Digitaliseringen av energisystemet måste leda till samverkande lösningar där användarna ges incitament att delta i det digitaliserade energisystemet.

När det gäller den framtida utformningen av energiinfrastruktur måste alla konsumenter involveras aktivt i utvecklingen av smarta energisystem. ”Det är ytterst viktigt att stärka de aktiva konsumenternas roll i digitaliseringen samt att uppmuntra och göra det möjligt för dem att använda så många smarta lösningar som möjligt”, påpekar Zsolt Kükedi.

Dessutom finns det en risk att nya datadrivna tjänster och innovativa tekniska lösningar inte kommer att kunna införas tillräckligt snabbt till följd av brist på kompetent arbetskraft och utbildade yrkespersoner som kan utföra utbyggnaden. För att uppnå dessa mål måste riktade arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder antas. ”Vi behöver en samordnad strategi och ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Det civila samhällets deltagande är av avgörande betydelse”, framhåller Thomas Kattnig. (mp)

Den 23 mars antog EESK två yttranden om kommissionens nya initiativ för att vidareutveckla EU:s splittrade och underutvecklade kapitalmarknadsunion, nämligen den nya rättsakten om börsnotering och översynen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir).

Med en ny rättsakt om börsnotering vill kommissionen minska den administrativa bördan i samband med börsnoteringsförfarandet för företag av alla storlekar, särskilt små och medelstora företag, så att de kan få bättre tillgång till finansiering genom notering på europeiska offentliga marknader.

EESK välkomnar initiativet eftersom ökad finansiering med eget kapital och minskat beroende av banklån för europeiska företag är avgörande för att säkerställa återhämtningen efter pandemin och bygga upp ett resilient ekonomiskt system. Kommittén menar att om fler familjeägda företag lockades till kapitalmarknaderna skulle det öppna upp outnyttjade möjligheter att dra till sig kapital för tillväxt.

EESK:s föredragande Kęstutis Kupšys ger följande förklaring: ”En ordning med aktier med utvidgad rösträtt hjälper familjerna att behålla kontrollen, vilket gör börsnotering mer attraktivt för dem. Det är också viktigt att rationalisera innehållet i ett prospekt för att avsevärt minska kostnaderna och bördan för emittenterna. Användningen av emissionsdokument enbart på engelska, i enlighet med kommissionens förslag, skulle dock hindra utvecklingen av en nationell bas av icke-professionella investerare.”

Kommissionen har också lagt fram ett förslag till ny förordning om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir) för att öka clearingkapaciteten i EU. När det gäller Emir förväntade sig EESK en tydligare hållning i fråga om att minska exponeringen mot centrala motparter i Förenade kungariket och mer specifika regler och incitament för att driva på övergången till EU-baserade centrala motparter efter brexit.

EESK:s föredragande Florian Marin påpekar följande: ”Det finns ingen tydlig plan med specifika åtgärder för att skapa en konkurrenskraftig och konsoliderad clearingmarknad. Vi beklagar att den nuvarande ramen inte utvärderats efter fem år, och föreslår att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) lägger fram en rapport om skälen till användningen av centrala motparter i tredjeland ett år efter det att förordningen trätt i kraft.” (tk)

En EYou-app för att göra EU mer tillgängligt för ungdomar var det förslag som vann flest röster vid EESK:s flaggskeppsevenemang för ungdomar.

105 elever från 35 skolor från samtliga EU-medlemsstater och de sju kandidatländerna kom till Bryssel den 23–24 mars för att delta i ”Ditt Europa, din mening”. Tillsammans kom man fram till följande fem rekommendationer:

1.    Ett förenklat EU: en EYou-app som gör det möjligt för ungdomar att direkt nå politiker och det civila samhället genom att ange sina främsta intressen och följa den senaste utvecklingen på gräsrotsnivå.
2.    En E-Youth-plattform för information om EU och prata om politik på ett enklare sätt med yngre generationer och erbjuda dem ett forum där de kan göra sina röster hörda.
3.    En EYout(h)rust-plattform som ökar insynen i politiken på lokal, nationell och europeisk nivå.
4.    Ett Youth Democratic Opinion-projekt (YDO), som är tänkt att förbättra kvaliteten på samhällsfostran och medborgarengagemanget i Europa genom att inrätta ett EU-ambassadörsprogram som samlar ungdomars synpunkter och lägger fram rekommendationer till beslutsfattare.
5.    Fler EU-finansierade initiativ ledda AV unga FÖR unga.

”Berätta för oss om era förväntningar och förhoppningar inför Europas framtid” var EESK:s ordförande Christa Schwengs uppmaning till de elever som deltog i evenemanget. ”För att ta itu med nya utmaningar måste EU lyssna på ungdomar och ta till sig nya idéer.”
 
EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, Cillian Lohan, berättade för eleverna att EESK kommer att föra fram deras rekommendationer vid Europaparlamentets europeiska ungdomsevenemang (EYE) i Strasbourg i juni 2023. Cillian Lohan noterade: ”När systemet börjar krackelera eller när det hotas måste vi alla engagera oss utöver våra privatliv och bli aktiva. Ni har i dag tagit det steget. Tack för det!”

Under diskussionerna framkom det att ungdomar anser att det för närvarande inte finns något utrymme för deras röster att göra sig hörda i Europeiska unionen. EESK-ledamoten Neža Repanšek försäkrade dem om att denna frustration är en bra språngbräda för förändring: ”Min lust att börja delta aktivt uppstod ur frustration. Det ligger en oerhörd styrka i att unga samlas.”

Temat för detta 14:e ”Ditt Europa, din mening” var ungdomsdialoger om demokrati, och för första gången deltog elever från Ukraina och Moldavien. (gb/tk)