Efter USA:s svek står EU inför ett mycket tydligt val: försvara Ukraina i dag som unionen skulle försvara sig själv eller möta den ryska militären på sitt eget territorium i morgon. Det kommer inte att vara någon lättvunnen strid, men ingen strid är förlorad innan den har inletts. Det återstår att se hur många européer som kommer att stå vid vår sida, skriver vår hemliga gäst, den ukrainska journalisten Tetiana Ogarkova.
Efter USA:s svek står EU inför ett mycket tydligt val: försvara Ukraina i dag som unionen skulle försvara sig själv eller möta den ryska militären på sitt eget territorium i morgon. Det kommer inte att vara någon lättvunnen strid, men ingen strid är förlorad innan den har inletts. Det återstår att se hur många européer som kommer att stå vid vår sida, skriver vår hemliga gäst, den ukrainska journalisten Tetiana Ogarkova.
Tetiana Ogarkova är en ukrainsk journalist, essäist och litteraturkännare, och bor i Kiev.Hon är samordnare för den internationella avdelningen vid Ukraine Crisis Media Center och medverkar även i podcasten ”Explaining Ukraine”. Hon är också lektor vid Kiev-Mohyla-akademin och har avlagt doktorsexamen i litteratur vid universitetet Paris XII Val-de-Marne.
Display date
11 months 2 weeks ago
Investeringar och reformer för konkurrenskraft och en kapitalmarknadsunion
Den senaste tidens kriser har inneburit ett stresstest för EU:s ekonomiska struktur, och vanliga människor har fått dra det tyngsta lasset. I vårt yttrande Så lämnar vi kriserna bakom oss visar vi hur ekonomin kan utformas på ett sätt som skyddar enskilda och företag i stället för att utsätta dem för ekonomisk turbulens.
Den senaste tidens kriser har inneburit ett stresstest för EU:s ekonomiska struktur, och vanliga människor har fått dra det tyngsta lasset. I vårt yttrande Så lämnar vi kriserna bakom oss visar vi hur ekonomin kan utformas på ett sätt som skyddar enskilda och företag i stället för att utsätta dem för ekonomisk turbulens.
För att detta ska kunna uppnås måste tre ekonomiska krav uppfyllas:
För det första måste de ekonomiska prognoserna gå ut på att förutse lämpliga åtgärder i stället för att göra återblickande analyser. När inflationen slår till är det på våra köksbord det märks först – inte på de ekonomiska resultattavlorna. Vi behöver sofistikerade system för tidig upptäckt, som visar var det finns flaskhalsar och prisöverföringsavvikelser innan de leder till orimligt höga uppvärmningskostnader och dagligvarupriser. De hushåll som är mest sårbara för ekonomiska chocker är också de som har minst förutsättningar att skydda sig mot dem, och för att se till att riktade skyddsåtgärder vidtas måste man göra en detaljerad kartläggning av sårbarhetens verkliga utbredning.
För det andra måste den finanspolitiska kapaciteten inriktas på inbyggd stabilisering snarare än krisinsatser. NextGenerationEU var ett imponerande men likväl improviserat instrument. Genom permanenta finanspolitiska stabiliseringsmekanismer, med tillsyn från det civila samhället, kan man se till att krishanteringsåtgärder skyddar de mest utsatta. När den ekonomiska styrningen inte beaktar fördelningseffekterna uppstår det sociala spänningar som undergräver just den resiliens som vi försöker bygga upp. Sociala grundvillkor i EU:s finansiering bör inte ses som byråkratiska hinder – de kan se till att ekonomisk tillväxt ger alla en högre levnadsstandard.
För det tredje måste marknadsintegrationen gå snabbare på de områden där konsumenterna har störst nytta av den. Om energikostnaderna hos oss är betydligt högre än hos våra konkurrenter är det inte bara en fråga om makroekonomiska indikatorer – det handlar om räkningar som varje månad utgör en belastning för hushållens budgetar i hela EU. Strategiska investeringar i gränsöverskridande infrastruktur och integrering av energimarknaderna är inte bara abstrakta ekonomiska mål, utan också något som innebär en konkret lättnad för familjer och företag som dignar under levnadskostnadsbördan.
Att utforma den ekonomiska politiken utan att ta hänsyn till det civila samhällets synpunkter är som att navigera utan att känna till området – tekniskt sett så går det, men i praktiken är det inte särskilt smart. När politiken utformas med fullt deltagande av dem som kommer att erfara politikens konsekvenser blir resultatet alltid bättre. Det handlar inte om att genomföra samråd som en ren formalitet, utan om att dra nytta av det organiserade civila samhällets samlade kunskap under hela den politiska processen.
EU:s konkurrenskraftiga sociala marknadsekonomi behöver moderniseras, inte överges. De som hävdar att vi behöver välja mellan att gynna konkurrenskraften och att skydda medborgarna är personer med bristande ekonomisk föreställningsförmåga. De utmaningar som ligger framför oss kräver institutionell kreativitet och att ekonomisk resiliens och människors välbefinnande sätts i centrum för EU:s ekonomiska styrning.
Europeiska medborgarinitiativet är verkligen unikt: inget annat verktyg i världen låter medborgarna påverka lagstiftningen direkt på samma sätt. Medborgarinitiativet väntar dock alltjämt på sitt erkännande, konstaterar Daniela Vancic, chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, som har tre förslag på hur medborgarinitiativet kan få större genomslag.
Europeiska medborgarinitiativet är verkligen unikt: inget annat verktyg i världen låter medborgarna påverka lagstiftningen direkt på samma sätt. Medborgarinitiativet väntar dock alltjämt på sitt erkännande, konstaterar Daniela Vancic, chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, som har tre förslag på hur medborgarinitiativet kan få större genomslag.
Europeiska medborgarinitiativet är ett av EU:s mest kraftfulla demokratiska verktyg, näst efter valet till Europaparlamentet. Under sina 13 år har medborgarinitiativet kommit att bli en viktig plattform för deltagande och engagerat över 20 miljoner medborgare. Trots sin potential får medborgarinitiativet dock sällan det erkännande det förtjänar.
Här är skälen till varför medborgarinitiativet är viktigt – och tre förslag på hur det kan få större genomslag.
Medborgarinitiativets roll i en polariserad värld
Vad gör medborgarinitiativet verkligt unikt? Det finns inget liknade verktyg någonstans i världen. Medborgarinitiativet ger medborgarna möjlighet att påverka lagstiftningen direkt genom att samla stöd i minst sju EU-medlemsstater. I en tid då den politiska polariseringen ökar fungerar medborgarinitiativet som en viktig bro mellan medborgare och beslutsfattare. Det främjar samarbete, bygger förbindelser och driver på verkliga förändringar.
Grunden i medborgarinitiativet handlar om att inspirera människor att engagera sig i politikens utformning. Det för samman en rad olika grupper, väcker offentlig debatt och förstärker röster på den europeiska arenan. Exempelvis samlade initiativet My Voice, My Choice nyligen över en miljon underskrifter, mobiliserade ett nätverk av aktivister, organisationer och offentliga personer (även internationellt, t.ex. Barack Obama) och väckte en bredare diskussion om grundläggande värden. Denna typ av mobilisering ger ett varaktigt värde, dels för själva demokratin, dels för sakfrågan.
Snabba åtgärder är avgörande
Europeiska medborgarinitiativet har en enorm demokratisk potential, men för att frigöra denna fullt ut är det viktigt att EU-institutionerna agerar snabbt. Vissa initiativ, t.ex. kampanjen End the Cage Age, har lett till positiva förändringar i EU:s politik, men det hinner ofta gå lång tid mellan allmänhetens engagemang i ett medborgarinitiativ och uppföljningen av det i lagstiftningen. Detta kan bli frustrerande för såväl medborgarna som det civila samhället, som riskerar tappa förtroende för processen.
För att rida vidare på vågen av engagemang bör EU överväga att införa ett snabbspår för medborgarinitiativ som funnit ett överväldigande stöd hos allmänheten. Även om EU-lagstiftning tar tid, bör ett medborgarinitiativ med tydligt och brett stöd få särskild uppmärksamhet och behandling. Medborgarna ska snabbt kunna se hur deras idéer omsätts i handling, vilket gör medborgarinitiativet till en katalysator för snabba förändringar och till ett verktyg för inflytande.
Civilsamhällesorganisationernas roll i att driva på EU-reformer
Det civila samhällets organisationer har alltid haft en central roll i medborgarinitiativet genom att mobilisera medborgarna och öka kunskapen om verktygets potential. Redan från första början har organisationer som Democracy International spelat en avgörande roll i att utveckla och stödja medborgarinitiativet. Men det civila samhällets roll upphör inte där.
Dessa organisationer måste fortsätta att verka för reformer som kan stärka medborgarinitiativet som demokratiskt instrument. Exempelvis bör man med hjälp av Europeiska medborgarinitiativet kunna föreslå ändringar av EU-fördragen – en befogenhet som fortfarande är utom räckhåll men som skulle kunna ha en djupgående inverkan på Europas framtid. Samtalen om fördragsreformer håller på att utvecklas och det är alltmer accepterat att EU behöver ett fördrag som klarar av att möta vår tids utmaningar och möjligheter, så det är viktigare än någonsin att utvidga medborgarinitiativet för att låta medborgarna vara med och bestämma.
Låt medborgarinitiativet bli en inspirationskälla för politiken
Låt oss höja ambitionsnivån för medborgarinitiativet. En idé för hur dess fulla potential kan frigöras är att man även beaktar medborgarinitiativ som inte uppfyller de formella kriterierna. Många goda idéer lyckas inte nå tröskeln på en miljon underskrifter, men det betyder inte att idén inte är värd att satsa på. Att driva en medborgarinitiativkampanj är ingen lätt sak, särskilt inte när den kräver gränsöverskridande, flerspråkiga och multinationella insatser. Några av de bästa idéerna kanske inte har de resurser som krävs för att nå upp till den höga ribba som lagts för framgångsrika medborgarinitiativ.
Medborgarinitiativet Single Communication Tariff Act från 2012 uppfyllde t.ex. inte standarddefinitionen av ett ”framgångsrikt” medborgarinitiativ, men gav inspiration till den ”Roam Like at Home”-policy som trädde i kraft fem år senare, till glädje för miljontals européer som nu kan dra nytta av avgiftsfri dataroaming när de rör sig över gränserna. Detta visar att även medborgarinitiativ som inte uppfyller målet när det gäller antal underskrifter också kan leda till politiska förändringar. EU bör vara öppet för att beakta alla medborgardrivna idéer, även sådana som inte når upp till kravet på en miljon underskrifter, och använda dem som inspirationskälla för framtida lagstiftning.
De viktigaste slutsatserna
Medborgarinitiativet är ett oerhört värdefullt verktyg för att stärka demokratin i Europa, särskilt i en tid då de demokratiska värdena hotas i hela världen. Det ger medborgarna möjlighet att föra fram sina idéer på EU-nivå, mobilisera stöd från allmänheten och uppnå meningsfulla effekter. När medborgarinitiativet nu fyller tonåring är det dags att fundera över hur vi kan förstärka detta unika verktyg och skapa en starkare och mer direkt koppling mellan medborgare och institutioner.
Med fortsatt stöd från det civila samhället kan medborgarinitiativet bidra till att bygga upp ett mer deltagandebaserat och lyhört EU och befästa unionens ställning som global demokratisk ledare.
Daniela Vancicär chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, där hon har arbetat med frågor om deltagande- och direktdemokrati sedan 2017. Hon har mer än tio års erfarenhet av processer för medborgardeltagande och är en erkänd expert på Europeiska medborgarinitiativet. År 2022 var hon medredaktör för boken ”Complementary Democracy: The Art of Deliberative Listening”.
Europeiska medborgarinitiativet har visat sig vara ett effektivt verktyg för att öka medborgarnas deltagande i EU:s politiska verksamhet. Men det måste stärkas för att motverka risken att EU-institutionerna tappar kontakten med vanliga européer.
Europeiska medborgarinitiativet har visat sig vara ett effektivt verktyg för att öka medborgarnas deltagande i EU:s politiska verksamhet. Men det måste stärkas för att motverka risken att EU-institutionerna tappar kontakten med vanliga européer.
Europeiska medborgarinitiativet är en deltagandemekanism inom EU som utformats för att stärka direktdemokratin. Om ett initiativ stöds av minst en miljon EU-medborgare (med specifika regler om ett minsta antal medborgare från minst sju medlemsstater) kan kommissionen ombes lägga fram en rättsakt på ett område där medlemsstaterna har överfört befogenheter till EU-nivån.
Sedan 2012, då medborgarinitiativet lanserades, har kommissionen registrerat 119 initiativ, och organisatörerna har samlat in omkring 20 miljoner underskrifter. Hittills har 11 initiativ godkänts och 10 av dem har redan lett till åtgärder från kommissionen.
Europeiska medborgarinitiativets dag – som årligen anordnas av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett viktigt forum och en plattform där registrerade och framtida organisatörer av medborgarinitiativ och intressenter kan utbyta information och erfarenheter och presentera sina aktiviteter i anknytning till medborgarinitiativen för allmänheten.
I år anordnades Europeiska medborgarinitiativets dag den 18 mars, som en del av det civila samhällets vecka.
”EU bör vidta ytterligare åtgärder för deltagandedemokratin i syfte att komplettera sin representativa form. Europeiska medborgarinitiativet är det allra första verktyget för deltagandedemokrati på transnationell nivå”, förklarade Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation.
Europeiska ombudsmannen, Teresa Anjinho, framhöll att medborgarinitiativet är ett kraftfullt verktyg, men att det inte har nått upp till sin potential. ”Vi måste förbättra kommunikationen om dess syften och funktioner. Upplysningskampanjerna måste intensifieras så att människor får fullständig information om vad ett medborgarinitiativ kan och inte kan uppnå, och skrida till handling. För att bevara medborgarinitiativet som ett meningsfullt verktyg krävs öppenhet, ärlighet och kommunikation. Om vi misslyckas med detta kommer vi också att misslyckas med att upprätthålla förtroendet för detta verktyg och för vår unions framtid”, menade Teresa Anjinho.
Under Europeiska medborgarinitiativets dag presenterades nio medborgarinitiativ, bland annat initiativ som rör tillgång till vatten, livsmedelstrygghet, abort, hbtq+-rättigheter, åtgärder för att undvika att befintliga byggnader rivs, kulturarvskydd för videospel, en ny modell för att minska utsläpp genom luftkvoter och nya hälsonormer för medicinsk användning av psykedelika.
Som ett svar på de uppmaningar som framförts om att säkra finansieringen av medborgarinitiativ uppmanade Adriana Mungiu, chef för avdelningen för medborgarinitiativ vid kommissionens generalsekretariat, aktivister att inte vänta på nya och tämligen avlägsna budgetlösningar som specifikt avser medborgarinitiativ. I stället bör de i större utsträckning utnyttja de medel som finns tillgängliga i EU:s nuvarande budget, bland annat under kapitlen om medborgardeltagande. (at)
