Civilsamhällesorganisationer är under attack i både Europa och Amerika. EU måste agera nu för att försvara dem och värna demokratin. Vid sin plenardebatt om världsdagen för icke-statliga organisationer framförde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett tydligt budskap: Civilsamhällesorganisationer är demokratins främsta förkämpar. Eftersom minskad finansiering utgör ett hot mot deras överlevnad måste EU vidta omedelbara åtgärder för att skydda och stödja dem.
Civilsamhällesorganisationer är under attack i både Europa och Amerika. EU måste agera nu för att försvara dem och värna demokratin. Vid sin plenardebatt om världsdagen för icke-statliga organisationer framförde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett tydligt budskap: Civilsamhällesorganisationer är demokratins främsta förkämpar. Eftersom minskad finansiering utgör ett hot mot deras överlevnad måste EU vidta omedelbara åtgärder för att skydda och stödja dem.
Den 27 februari anordnade EESK en debatt på temat EU och civilsamhället: att stärka demokratin och deltagandet, där företrädare och sakkunniga från civilsamhällesorganisationer tillsammans med Europaparlamentsledamöter fick möjlighet att diskutera och utvärdera civilsamhällesorganisationernas roll på detta viktiga område.
Raquel García Hermida-Van Der Walle, Europaparlamentsledamot från Renew Europe, påpekade att civilsamhällesorganisationer ofta hjälper till att skapa kontroller och motvikter. Civilsamhällesorganisationer möjliggör också olika former av social interaktion, och kan vid behov tillhandahålla tjänster som staten normalt sett sörjer för om den inte gör detta. Detta innebär att civilsamhällesorganisationer lätt blir statens första måltavlor om den anser att de är obekväma ur politiskt hänseende.
Nicholas Aiossa, direktör för Transparency International Europe, framförde följande kommentar: ”Det pågår en planerad politisk kampanj i Europaparlamentet för att misskreditera civilsamhällesorganisationer, skära ner deras finansiering och hindra deras roll och funktion. Ingen har kunnat hitta några tecken på finansiella oriktigheter.”
I januari anklagade Europeiska folkpartiet (EPP), som tillhör den politiska mitten-högern i Europaparlamentet, icke-statliga miljö- och klimatorganisationer för att få finansiering från kommissionen till att bedriva lobbyverksamhet gentemot Europaparlamentet, andra EU-institutioner och Europaparlamentsledamöter – ett påstående som väckte stor upprördhet bland Europas civilsamhällesorganisationer.
Kritik mot civilsamhällesorganisationer är inget nytt, men de senaste attackerna har fått större kraft med hjälp av falska nyheter och felaktig information. Som Brikena Xhomaqi, medordförande i EESK:s kontaktgrupp, uttryckte det är situationen en varningssignal för alla civilsamhällesorganisationer om att de måste stå enade och åstadkomma en förändring: ”Folk behöver få veta att de flesta civilsamhällesorganisationers verksamhet bygger på volontärarbete, så vi slösar inte bort några skattemedel.”
Deltagarna uppmanade också kommissionen att uttala sig mer kraftfullt i denna fråga, och föreslog en rad lösningar för att stärka civilsamhällesorganisationernas roll.
Raquel García Hermida-Van Der Walle sade att hon skulle jobba hårt för att se till att civilsamhällesorganisationernas roll stärks och får ett större erkännande i rapporten om rättsstatsprincipen och i villkorlighetsordningen som en viktig faktor för förändring.
Michał Wawrykiewicz, Europaparlamentsledamot från EPP-gruppen, sade att hans uppdrag var att öka medvetenheten om dessa grundläggande frågor inom sin grupp. En annan punkt som han tog upp handlade om att informera beslutsfattarna om att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer är verksamma på fältet och tillhandahåller viktiga tjänster med direkt inverkan på människors liv.
EESK:s ordförande Oliver Röpke välkomnade budskapen från civilsamhällesorganisationernas företrädare och sade: ”Vi måste stå emot alla försök att undergräva legitimiteten hos dessa organisationer, eller att begränsa deras tillgång till resurser som är nödvändiga för ett demokratiskt deltagande. Det kan handla om allt från minskad finansiering till ökade politiska påtryckningar, och visar tydligt att civilsamhällesorganisationer behöver ett starkare och mer förutsägbart stöd för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.” (at)
Att expandera över gränserna inom EU innebär att man måste navigera genom en labyrint av motstridiga momsregler och pappersarbete, vilket driver upp kostnaderna. Små och medelstora företag ställs inför oproportionerligt höga krav på regelefterlevnad, vilket gör det svårare att växa och konkurrera. I två yttranden som antogs vid plenarsessionen i februari och som bygger på Letta- och Draghi-rapporterna efterlyser EESK brådskande reformer. Bland förslagen finns harmoniserade finansiella regelverk, AI-driven rapportering och en samordnad industripolitik.
Att expandera över gränserna inom EU innebär att man måste navigera genom en labyrint av motstridiga momsregler och pappersarbete, vilket driver upp kostnaderna. Små och medelstora företag ställs inför oproportionerligt höga krav på regelefterlevnad, vilket gör det svårare att växa och konkurrera. I två yttranden som antogs vid plenarsessionen i februari och som bygger på Letta- och Draghi-rapporterna efterlyser EESK brådskande reformer. Bland förslagen finns harmoniserade finansiella regelverk, AI-driven rapportering och en samordnad industripolitik.
”Den inre marknaden är ryggraden i EU:s ekonomiska välstånd, men den är fortfarande ofullständig inom viktiga sektorer som finans, energi och digitala tjänster”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke. ”I dagens debatt understryks det akuta behovet av reformer för att undanröja hinder och stärka tjänstesektorn samt säkerställa lika villkor för företag i hela EU.”
Maria Luís Albuquerque, kommissionsledamot med ansvar för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen, gav stöd till denna uppmaning: ”Min vision för spar- och investeringsunionen är att skapa välstånd för våra medborgare och tillväxt för våra företag genom att föra samman dem i en säker, konkurrenskraftig, välreglerad och välövervakad miljö.”
Företag i hela Europa översvämmas av komplexa och överlappande regelverk. Detta leder till ett slöseri med tid och pengar, att arbetet med den gröna given fördröjs och att tillgången till finansiering för medelstora företag begränsas. Detta resulterar i frustration bland företag, högre konsumentkostnader och svagare ekonomisk tillväxt.
Utöver regelbördan står EU inför djupare strukturella utmaningar som undergräver dess konkurrenskraft. Långsamma framsteg när det gäller att fullborda den inre marknaden, skillnader i digital infrastruktur och energiinfrastruktur och avsaknad av en samordnad industripolitik begränsar EU:s förmåga att konkurrera globalt. Medan andra ekonomiska block agerar snabbt för att locka till sig investeringar och främja innovation riskerar EU att hamna på efterkälken.
Hur kan detta åtgärdas?
En stärkt konkurrenskraft kräver en övergripande strategi som omfattar att undanröja hinder i nyckelsektorer som finans och energi, påskynda den digitala omvandlingen och se till att små och medelstora företag kan växa och konkurrera på lika villkor.
I EESK:s yttranden föreslås att man
förenklar regelverket utan att sänka miljöstandarder och sociala standarder,
skapar en enda AI-driven plattform för att effektivisera rapporteringen för små och medelstora företag så att det blir lättare och tar mindre tid att följa regelverket,
harmoniserar reglerna mellan olika sektorer för att minska det repetitiva pappersarbetet,
standardiserar finansiella regelverk i medlemsstaterna med en samordnad industripolitik inom EU,
reformerar mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) för ett rättvisare och mindre betungande system. (gb)
Mer än 800 deltagare från medborgarorganisationer och intressenter i hela EU, däribland ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och journalister, deltog i det civila samhällets vecka, som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17–20 mars 2025. Genom öppningssessionen blev det tydligt att det civila samhällets demokratiska utrymme skyddas genom rättsliga åtgärder. Även det civila samhällets nyckelroll, som går ut på att hålla makten ansvarig, bygga broar, stödja social resiliens och ge en röst åt dem som alltför ofta ignoreras, bekräftades.
Mer än 800 deltagare från medborgarorganisationer och intressenter i hela EU, däribland ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och journalister, deltog i det civila samhällets vecka, som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17–20 mars 2025. Genom öppningssessionen blev det tydligt att det civila samhällets demokratiska utrymme skyddas genom rättsliga åtgärder. Även det civila samhällets nyckelroll, som går ut på att hålla makten ansvarig, bygga broar, stödja social resiliens och ge en röst åt dem som alltför ofta ignoreras, bekräftades.
ta itu med den ökande polariseringen, som under de senaste åren har underblåsts av effekterna av finanskrisen, klimatförändringarna och de växande inkomstskillnaderna,
lyfta fram den nyckelroll som det civila samhället kan spela i detta sammanhang,
samla det civila samhällets lösningar och krav på EU:s beslutsfattare för att bidra till att avpolarisera EU genom att stärka sammanhållningen i samhällena och det demokratiska deltagandet inom viktiga samhällsområden.
I sitt öppningstal betonade EESK:s ordförande Oliver Röpke att: ”Det civila samhället måste anta utmaningen. Delaktighet, dialog och solidaritet är inte bara ideal, utan grunden för ett resilient och enat Europa. I samband med att vi samlas för det civila samhällets vecka bekräftar vi vårt engagemang för inkludering och aktivt medborgarskap. En stark demokrati är inte bara avhängig av institutioner, utan av alla människors engagemang.”
Albena Azmanova, professor i stats- och samhällsvetenskap vid City Saint George's, University of London, talade i sitt huvudanförande om den växande ekonomiska osäkerhet som majoriteten av befolkningen står inför och kallade det för en epidemi av otrygghet. Hon förklarade varför det civila samhället har lösningen till ett genombrott i tider av omfattande osäkerhet.
”Den omfattande ekonomiska osäkerheten har dränerat de flesta människor på kampvilja. Det civila samhället har viljan att kämpa. Aktivister i det civila samhället drivs av en känsla av mening som bottnar i ett specifikt missförhållande. De är demokratins synliga ben och armar”, sade hon.
Som Younous Omarjee, vice talman i Europaparlamentet, uttryckte det: ”I ett sammanhang av ökande individualism behöver vi det civila samhället som ett kitt mellan medborgarna och som en vall mot de högerextrema idéer som sprider sig.”
Icke-statliga organisationers avgörande roll för social resiliens och deras stöd till utsatta grupper och människor i avlägsna områden togs upp av Adriana Porowska, minister för det civila samhället, från det polska EU-ordförandeskapet, som också delade med sig av Polens erfarenhet av hur det civila samhället säkerställer nationell resiliens.
Brikena Xhomaqi, som är medordförande i EESK:s kontaktgrupp med nätverk i det europeiska civila samhället, betonade att enhet i mångfald, EU:s stolta mantra, odlas på gräsrotsnivå. Brikena Xhomaqi nämnde dock att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer hotas, och att deras finansiering och roll ifrågasätts. ”Utan resurser kan organisationer i det civila samhället inte fungera. Institutionerna måste värna om det civila samhället, vi behöver rättsligt skydd för det civila samhällets demokratiska utrymme för att hålla vårt samhälle samman och förenat mångfald.”
Tre år efter det att Ryssland inledde sitt brutala och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina – ett angrepp inte bara på en självständig nation utan även på grundläggande värden i fråga om demokrati, människans värdighet och en regelbaserad världsordning – står vi fortfarande solidariska med det ukrainska folket, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke i ett uttalande vid EESK:s plenarsession i februari.
Tre år efter det att Ryssland inledde sitt brutala och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina – ett angrepp inte bara på en självständig nation utan även på grundläggande värden i fråga om demokrati, människans värdighet och en regelbaserad världsordning – står vi fortfarande solidariska med det ukrainska folket, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke i ett uttalande vid EESK:s plenarsession i februari.
Sedan invasionens första dag har vi stått vid Ukrainas sida – inte bara symboliskt, utan också genom konkreta åtgärder. I dag betonar vi än en gång vårt orubbliga engagemang för att stödja Ukrainas suveränitet, demokrati och europeiska framtid. Vi uppmanar EU att bibehålla och stärka sitt politiska, ekonomiska, humanitära och militära stöd.
Det ukrainska folket har på ett extraordinärt sätt visat prov på både mod och motståndskraft i försvaret av sitt land och de principer som förenar oss som européer. Ända sedan invasionens första dag har EESK, dess ledamöter och det europeiska civilsamhället – som kommittén företräder – stått vid Ukrainas sida, inte bara symboliskt utan också genom konkreta åtgärder.
I en tid av ökande geopolitisk osäkerhet är den senaste tidens uttalanden från företrädare för USA som ifrågasätter Natos kollektiva försvarsåtagande djupt oroande. EU har inte råd att bara stoppa huvudet i sanden.
Ukraina kämpar inte bara för sin egen överlevnad, utan för säkerheten i hela vår världsdel.
EESK uppmanar EU:s ledare att ta tillfället i akt att stärka EU:s säkerhetskapacitet och försvarsförmåga, omdefiniera det strategiska oberoendet, försvara multilateralismen och fördjupa samarbetet med FN, och att samtidigt upprätta starkare globala partnerskap med demokratiska allierade i vår omvärld.
EU måste agera nu.
Det finns inget utrymme för obeslutsamhet. Tveksamhet spelar envåldshärskare och angripare i händerna.
Demokratierna måste stå enade och orubbliga.
EESK uppmanar EU att öka sitt strategiska oberoende, att stå upp för både demokratin och de grundläggande rättigheterna, och att beslutsamt stå vid Ukrainas sida. Tiden är inne för strategiska geopolitiska åtgärder från EU:s sida.
Den viktigaste uppgiften för det nuvarande polska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd kommer att vara att hålla EU enat, föra arbetet framåt och fatta snabba beslut
Den viktigaste uppgiften för det nuvarande polska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd kommer att vara att hålla EU enat, föra arbetet framåt och fatta snabba beslut
Vid plenarsessionen i februari höll EESK en debatt om det polska EU-ordförandeskapets prioriteringar med Magdalena Sobkowiak-Czarnecka, Polens statssekreterare för EU-frågor.
Med hänvisning till EU:s yttre säkerhet och i synnerhet till anfallskriget mot Ukraina sade Magdalena Sobkowiak-Czarnecka att ”vårt mål är att fortsätta att hjälpa Ukraina och upprätthålla enigheten inom EU”. Hon nämnde det 16:e sanktionspaketet mot Ryssland som en av de första framgångarna under det polska ordförandeskapet.
EESK:s ordförande Oliver Röpke betonade att Polen tagit över det roterande EU-ordförandeskapet vid en tidpunkt som präglas av stora utmaningar, såsom geopolitiska spänningar och energikriser.
Han tillade att ”dagens debatt har bekräftat den avgörande betydelsen av stabilitet, resiliens och enighet när det gäller att forma Europeiska unionens framtid. Det polska ordförandeskapets prioriteringar ligger väl i linje med våra gemensamma ambitioner, särskilt när det gäller att främja ett flerdimensionellt förhållningssätt till säkerhet. I en tid av global osäkerhet förblir vårt engagemang för beslutsamma och samarbetsinriktade åtgärder orubbligt.”
Under parollen ”Säkerhet, Europa!” kommer det polska EU-ordförandeskapet att arbeta med sju säkerhetsdimensioner – den externa, interna, ekonomiska, livsmedelsrelaterade, energirelaterade, hälsorelaterade och informationsrelaterade.
Av Michal Pintér, delegat i EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI)
I den nyligen framlagda given för en ren industri konstateras att de energiintensiva industrierna är av strategisk betydelse för EU:s ekonomi och identifieras på ett korrekt sätt deras främsta utmaningar. Given innehåller idéer som är värda att beakta – gröna pionjärmarknader, stöd till den cirkulära ekonomin och finansiering för minskade koldioxidutsläpp. Åtgärderna saknar dock den brådskande karaktär och djärvhet som krävs för att vända nedgången för Europas energiintensiva industrier.
Av Michal Pintér, delegat i EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI)
I den nyligen framlagda given för en ren industri konstateras att de energiintensiva industrierna är av strategisk betydelse för EU:s ekonomi och identifieras på ett korrekt sätt deras främsta utmaningar. Given innehåller idéer som är värda att beakta – gröna pionjärmarknader, stöd till den cirkulära ekonomin och finansiering för minskade koldioxidutsläpp. Åtgärderna saknar dock den brådskande karaktär och djärvhet som krävs för att vända nedgången för Europas energiintensiva industrier.
I sitt nyligen antagna yttrande ”Framtiden för de energiintensiva industrierna inom EU mot bakgrund av höga energipriser och omställningskostnader” konstaterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att det finns betydande skillnader i konkurrenskraft mellan de energiintensiva industrierna i EU och de globala konkurrenterna. Kommissionen har helt riktigt pekat ut energipriserna som den främsta orsaken till detta. I given och i handlingsplanen för överkomliga energipriser föreslås dock inte att elmarknadens utformning ses över. Marginalprissättning fungerade så länge som EU hade tillgång till relativt billig och stabil gas i rörledningar från Ryssland. Tyvärr har situationen förändrats. Vi är nu beroende av dyra och volatila LNG-leveranser, vilket sannolikt kommer att vara fallet under många år framöver. Trots att andelen billig och fossilfri el i EU:s energimix ökar är priserna på fossila bränslen fortsatt tongivande för elprisbildningen.
Politiska insatser för att öka antalet förnybara energikällor är välkomna, men på grund av marknadens utformning leder de inte till billigare elräkningar. Det krävs omedelbara åtgärder för att överföra den förnybara elens kostnadsfördelar till industrin och överväga alla alternativ för att sänka priserna, inbegripet frikoppling av elpriserna.
I given konstateras också att det finns kryphål i mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (ingen exportlösning, resursförflyttning och kringgående) och i de handelspolitiska skyddsinstrumenten. Det sägs dock tyvärr inte mycket om hur EU-marknaden ska skyddas, vilket försätter de energiintensiva industrierna i en osäker situation i ett globalt handelskrig.
EESK uppmanar EU-institutionerna att vidta beslutsamma åtgärder i sektorsspecifika handlingsplaner för att förhindra ytterligare avindustrialisering och upprätthålla EU:s förmåga till industriell omvandling.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att genomföra en robust industristrategi som är förenlig med den gröna given i syfte att stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att strategin ska lyckas måste den noga övervakas och anpassas till nya utmaningar.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att genomföra en robust industristrategi som är förenlig med den gröna given i syfte att stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att strategin ska lyckas måste den noga övervakas och anpassas till nya utmaningar.
I yttrandet betonar EESK att det behövs en stark ekonomisk och rättslig ram för att ta itu med höga energi- och råvarukostnader, investeringsutmaningar i samband med den gröna omställningen, infrastrukturluckor, kompetensbrist och en svag inhemsk efterfrågan. För att främja social och territoriell sammanhållning behövs en konkurrenskraftspolitik inriktad på investeringar och innovation.
EESK:s uppmaning till skyndsamma åtgärder sker mot bakgrund av den ökade oron för EU:s ekonomiska säkerhet och externa beroenden. I en tid av växande geopolitisk och handelspolitisk osäkerhet är en resilient europeisk handelspolitik en nödvändig förutsättning för att trygga industrins hållbarhet i ett läge med asymmetriska mål för minskade koldioxidutsläpp, global överkapacitet och ökande handelsmotsättningar. Större autonomi när det gäller att säkra kritiska råvaror är väsentligt för att uppnå detta mål.
Ökade investeringar, vilket lyfts fram i Draghi-rapporten, och styrningsreformer är avgörande. En gemensam inre marknad, särskilt inom energisektorn, kommer att stärka EU:s ekonomi. Genom att minska regelbördan, förfina regelverken för elmarknaden och förbättra de finansiella verktygen, t.ex. energiköpsavtal, kan man stödja branschens omställning.
För en rättvis omställning krävs en stark social dialog och kollektiva förhandlingar. Industripolitiken måste knyta an till utbildnings- och arbetskraftsstrategier, med betoning på forskning, innovation och kompetensutveckling. Investeringar i energiinfrastruktur, förnybar energi och den cirkulära ekonomin kommer att bidra till att uppnå klimatmålen.
EESK antog också ett tilläggsyttrande om ”Framtiden för de energiintensiva industrierna inom EU”, där man föreslår skräddarsydda lösningar för att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet. Att ta itu med de specifika utmaningar som de står inför är avgörande för EU:s industriella framtid. (ll)
Vår hemliga gäst är Nicolas Gros-Verheyde, en fransk journalist, författare och expert på försvars- och utrikespolitik. Han redogör för de fem förslagen i planen ReArm Europe, som nyligen lades fram av kommissionen för att stärka det europeiska försvaret mot bakgrund av den ökande oron i fråga om USA:s engagemang för Europas säkerhet.
Vår hemliga gäst är Nicolas Gros-Verheyde, en fransk journalist, författare och expert på försvars- och utrikespolitik. Han redogör för de fem förslagen i planen ReArm Europe, som nyligen lades fram av kommissionen för att stärka det europeiska försvaret mot bakgrund av den ökande oron i fråga om USA:s engagemang för Europas säkerhet.
Fransmannen Nicolas Gros-Verheyde är verksam som journalist sedan 1989. Han har arbetat för Ouest France, ARTE, LCI och France Culture som EU- och Natokorrespondent. Han är känd och respekterad i europeiska kretsar för sina omfattande kunskaper om EU-frågor och utrikes- och försvarspolitik. Han är redaktionschef för B2, som grundades 2008 och är den ledande och största mediekanalen på området europeiskt försvar och diplomati. Den drivs av en ideell organisation i form av ett journalistkooperativ och finansieras genom prenumerationer. https://club.bruxelles2.eu/
Han är författare till böckerna ”Défense européenne à l'heure de la guerre en Ukraine”, ”La politique européenne de sécurité et de défense commune: Parce que l'Europe vaut bien une défense”, och ”Europe de la défense”, och politisk expert på LN24, France-Info och RTBF.
I samband med den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission i New York bekräftade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Afrikanska unionens (AU) ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) sitt orubbliga engagemang för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt.
I samband med den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission i New York bekräftade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Afrikanska unionens (AU) ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) sitt orubbliga engagemang för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt.
När världssamfundet nu firar att det gått 30 år sedan Pekingdeklarationen och handlingsplanen antogs, erkänner EESK och ECOSOCC både de framsteg som gjorts och de utmaningar som fortfarande står i vägen för full jämställdhet.
I sin andra gemensamma förklaring lyfter man fram viktiga prioriteringar, såsom att öka kvinnors ledarskap genom könskvoter, sätta stopp för könsrelaterat våld genom internationella konventioner, överbrygga den digitala könsklyftan och främja kvinnors ekonomiska egenmakt.
I förklaringen efterlyses en kraftfullare politik för oavlönat omsorgsarbete, kvinnors inkludering i fredsinsatser och datadrivet beslutsfattande. I den betonas också globalt samarbete för att undanröja systembetingade ojämlikheter och upprätthålla kvinnors rättigheter. EESK uppmanar också EU att bekämpa könsrelaterat våld, säkerställa en jämn könsfördelning och värna det civila samhällets roll när det gäller att främja jämlikhet.
EESK:s ordförande Oliver Röpke sade: ”När vi nu firar att det gått 30 år sedan Pekingdeklarationen antogs måste vi gå från ord till handling. Jämställdhet är inte ett privilegium utan en grundläggande rättighet, och att uppnå jämställdhet är avgörande för hållbara och inkluderande samhällen. EESK står fast vid sitt åtagande att undanröja hinder, se till att kvinnor deltar fullt ut i beslutsfattandet och främja ekonomisk egenmakt. Nu är det dags för regeringarna, institutionerna och det civila samhället att agera beslutsamt – det finns ingen jämlikhet utan ansvarsskyldighet.”
Kvinnokommissionen är det viktigaste internationella och mellanstatliga organ som kämpar för jämställdhet. Detta var andra gången som EESK deltog i FN:s största årliga sammankomst om kvinnors egenmakt. (tk)
