Av Daniela Vancic

Europeiska medborgarinitiativet är verkligen unikt: inget annat verktyg i världen låter medborgarna påverka lagstiftningen direkt på samma sätt. Medborgarinitiativet väntar dock alltjämt på sitt erkännande, konstaterar Daniela Vancic, chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, som har tre förslag på hur medborgarinitiativet kan få större genomslag.

Europeiska medborgarinitiativet är ett av EU:s mest kraftfulla demokratiska verktyg, näst efter valet till Europaparlamentet. Under sina 13 år har medborgarinitiativet kommit att bli en viktig plattform för deltagande och engagerat över 20 miljoner medborgare. Trots sin potential får medborgarinitiativet dock sällan det erkännande det förtjänar.

Här är skälen till varför medborgarinitiativet är viktigt – och tre förslag på hur det kan få större genomslag.

Medborgarinitiativets roll i en polariserad värld

Vad gör medborgarinitiativet verkligt unikt? Det finns inget liknade verktyg någonstans i världen. Medborgarinitiativet ger medborgarna möjlighet att påverka lagstiftningen direkt genom att samla stöd i minst sju EU-medlemsstater. I en tid då den politiska polariseringen ökar fungerar medborgarinitiativet som en viktig bro mellan medborgare och beslutsfattare. Det främjar samarbete, bygger förbindelser och driver på verkliga förändringar.

Grunden i medborgarinitiativet handlar om att inspirera människor att engagera sig i politikens utformning. Det för samman en rad olika grupper, väcker offentlig debatt och förstärker röster på den europeiska arenan. Exempelvis samlade initiativet My Voice, My Choice nyligen över en miljon underskrifter, mobiliserade ett nätverk av aktivister, organisationer och offentliga personer (även internationellt, t.ex. Barack Obama) och väckte en bredare diskussion om grundläggande värden. Denna typ av mobilisering ger ett varaktigt värde, dels för själva demokratin, dels för sakfrågan.

Snabba åtgärder är avgörande

Europeiska medborgarinitiativet har en enorm demokratisk potential, men för att frigöra denna fullt ut är det viktigt att EU-institutionerna agerar snabbt. Vissa initiativ, t.ex. kampanjen End the Cage Age, har lett till positiva förändringar i EU:s politik, men det hinner ofta gå lång tid mellan allmänhetens engagemang i ett medborgarinitiativ och uppföljningen av det i lagstiftningen. Detta kan bli frustrerande för såväl medborgarna som det civila samhället, som riskerar tappa förtroende för processen.

För att rida vidare på vågen av engagemang bör EU överväga att införa ett snabbspår för medborgarinitiativ som funnit ett överväldigande stöd hos allmänheten. Även om EU-lagstiftning tar tid, bör ett medborgarinitiativ med tydligt och brett stöd få särskild uppmärksamhet och behandling. Medborgarna ska snabbt kunna se hur deras idéer omsätts i handling, vilket gör medborgarinitiativet till en katalysator för snabba förändringar och till ett verktyg för inflytande.

Civilsamhällesorganisationernas roll i att driva på EU-reformer

Det civila samhällets organisationer har alltid haft en central roll i medborgarinitiativet genom att mobilisera medborgarna och öka kunskapen om verktygets potential. Redan från första början har organisationer som Democracy International spelat en avgörande roll i att utveckla och stödja medborgarinitiativet. Men det civila samhällets roll upphör inte där.

Dessa organisationer måste fortsätta att verka för reformer som kan stärka medborgarinitiativet som demokratiskt instrument. Exempelvis bör man med hjälp av Europeiska medborgarinitiativet kunna föreslå ändringar av EU-fördragen – en befogenhet som fortfarande är utom räckhåll men som skulle kunna ha en djupgående inverkan på Europas framtid. Samtalen om fördragsreformer håller på att utvecklas och det är alltmer accepterat att EU behöver ett fördrag som klarar av att möta vår tids utmaningar och möjligheter, så det är viktigare än någonsin att utvidga medborgarinitiativet för att låta medborgarna vara med och bestämma.

Låt medborgarinitiativet bli en inspirationskälla för politiken

Låt oss höja ambitionsnivån för medborgarinitiativet. En idé för hur dess fulla potential kan frigöras är att man även beaktar medborgarinitiativ som inte uppfyller de formella kriterierna. Många goda idéer lyckas inte nå tröskeln på en miljon underskrifter, men det betyder inte att idén inte är värd att satsa på. Att driva en medborgarinitiativkampanj är ingen lätt sak, särskilt inte när den kräver gränsöverskridande, flerspråkiga och multinationella insatser. Några av de bästa idéerna kanske inte har de resurser som krävs för att nå upp till den höga ribba som lagts för framgångsrika medborgarinitiativ.

Medborgarinitiativet Single Communication Tariff Act från 2012 uppfyllde t.ex. inte standarddefinitionen av ett ”framgångsrikt” medborgarinitiativ, men gav inspiration till den ”Roam Like at Home”-policy som trädde i kraft fem år senare, till glädje för miljontals européer som nu kan dra nytta av avgiftsfri dataroaming när de rör sig över gränserna. Detta visar att även medborgarinitiativ som inte uppfyller målet när det gäller antal underskrifter också kan leda till politiska förändringar. EU bör vara öppet för att beakta alla medborgardrivna idéer, även sådana som inte når upp till kravet på en miljon underskrifter, och använda dem som inspirationskälla för framtida lagstiftning.

De viktigaste slutsatserna

Medborgarinitiativet är ett oerhört värdefullt verktyg för att stärka demokratin i Europa, särskilt i en tid då de demokratiska värdena hotas i hela världen. Det ger medborgarna möjlighet att föra fram sina idéer på EU-nivå, mobilisera stöd från allmänheten och uppnå meningsfulla effekter. När medborgarinitiativet nu fyller tonåring är det dags att fundera över hur vi kan förstärka detta unika verktyg och skapa en starkare och mer direkt koppling mellan medborgare och institutioner.

Med fortsatt stöd från det civila samhället kan medborgarinitiativet bidra till att bygga upp ett mer deltagandebaserat och lyhört EU och befästa unionens ställning som global demokratisk ledare.

Daniela Vancic är chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, där hon har arbetat med frågor om deltagande- och direktdemokrati sedan 2017. Hon har mer än tio års erfarenhet av processer för medborgardeltagande och är en erkänd expert på Europeiska medborgarinitiativet. År 2022 var hon medredaktör för boken ”Complementary Democracy: The Art of Deliberative Listening”.