EU:s gröna vecka äger rum den 3–5 juni på temat ”ren, konkurrenskraftig och cirkulär”.

Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) och kommissionens flaggskeppsinitiativ, är stolt över att vara med och anordna EU:s gröna vecka 2025, med fokus på cirkulära lösningar för ett konkurrenskraftigt EU. Årets konferens kommer att handla om hur den cirkulära ekonomin kan stärka den hållbara konkurrenskraften, minska avfallet och främja innovation. Den 3–4 juni kommer man vid högnivådebatter att undersöka de politiska aspekterna av cirkularitet, följt av ingående diskussioner med berörda parter den 5 juni om cirkularitetens potential för ett resurseffektivt och konkurrenskraftigt EU.

Evenemanget kommer också att ge tillfälle att presentera rapporten från dialogen med berörda parter den 10 april vid EESK. Detta uppvärmningsevenemang till konferensen var ett tillfälle för berörda parter att föra livliga diskussioner om given för en ren industri, strategin för bioekonomi och den kommande rättsakten om den cirkulära ekonomin.

Du kan anmäla dig till EU:s gröna veckas konferens här. (ac)

Årets pris ledde till 58 inskickade ansökningar från privatpersoner, privata företag och organisationer i det civila samhället i flera EU-medlemsstater, och återspeglar en bred geografisk spridning.

Ansökningarna omfattar många olika teman, från ungdomars engagemang och egenmakt till social sammanhållning och inkludering, från mediekompetens och oavsiktlig spridning av felaktig information till mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Många initiativ tar itu med problemet i grunden och bidrar till att förhindra polarisering.

Initiativ som EUth Voices for Social Change, som drivs av den ideella organisationen Youthmakers Hub i Grekland, syftar till att ge ungdomar möjlighet att främja positiv förändring i sina lokalsamhällen. Dessa projekt tar itu med skadlig polarisering och skapar en kultur av tolerans genom att uppmuntra människor att delta i konstruktiva dialoger och motstå splittrande budskap, till exempel genom utbildning i digital kompetens och poddradio.

Andra projekt bekämpar polariserande budskap och radikalisering. De bidrar till att överbrygga kulturella, etniska och generationsrelaterade klyftor, hantera samhällsklyftor, främja ömsesidig förståelse och samarbete, skydda grundläggande rättigheter och inspirera till social sammanhållning.

DEMDIS Digital Discussion, ett initiativ som lanserades av DEMDIS i Slovakien, skapade en ny programvaruplattform för att föra en rättvis digital diskussion – även i kontroversiella frågor. Användarna röstar om uttalanden och placeras i separata åsiktsgrupper. Genom att hitta en gemensam grund byggs broar mellan dessa polariserade sidor.

Vägledningen om mänskliga rättigheter skapad av The Baltic Human Rights Society är ett exempel på hur det civila samhället kan arbeta för att upprätthålla de grundläggande rättigheterna. Vägledningen fungerar som en plattform för utbildning om mänskliga rättigheter och ger flerspråkiga förklaringar om hur mänskliga rättigheter kan och bör fungera i specifika situationer i det dagliga livet.

Årets bidrag innehöll också flera kulturella och konstnärliga vinklar för att ta itu med polariseringen, såsom Atlas géopolitique de la culture et des médias indépendants en Europe av Arty Farty. Detta initiativ lyfter fram prioriterade teman för ett nätverk av oberoende kultur- och medieorganisationer i hela Europa, såsom inkludering, minskning av territoriella klyftor och behovet av att bekämpa desinformation. Dessa projekt visar att kultur och medier kan spela en omdanande roll när det gäller att avpolarisera samhället.

EESK:s 15:e pris till det civila samhället har hedrat tre vinnare från Slovakien, Belgien och Frankrike för deras inspirerande arbete med att motverka den negativa polariseringen i EU. Vinnarna avslöjades den 20 mars vid en prisceremoni under det civila samhällets vecka.  

Prispengarna delades mellan de tre vinnarna, och förstapriset uppgick till 14 000 euro. Andra- och tredjepristagarna fick 9 000 euro vardera.

FÖRSTA PRIS: den slovakiska debattföreningen Slovenská debatná asociácia för ”olympiaden för kritiskt tänkande”

Slovenská debatná asociácia (SDA) är en icke-statlig organisation i Slovakien. Dess uppdrag är att främja fördomsfrihet och kritiskt tänkande samt ett aktivt medborgarskap bland slovakiska ungdomar. Genom en rad program lär SDA ungdomar att bedöma fakta och åsikter, formulera egna argument och betrakta medieprodukter kritiskt för att hitta trovärdiga informationskällor. På så sätt skapar organisationen ett utrymme för öppen och offentlig debatt om viktiga frågor som det slovakiska samhället står inför.

Ett av de mest framgångsrika programmen, som lanserades 2021, är ”olympiaden för kritiskt tänkande” (CTO). Den har redan blivit mycket populär, och nästan 9 000 elever från över 300 skolor deltog förra året. Detta innovativa projekt är en tävling som bygger upp resiliens mot felaktig information bland eleverna. Desinformation är vanligt i Slovakien: 61 % av slovakerna litar inte på medierna och över hälften tror på vissa konspirationsteorier. CTO syftar till att direkt möta denna utmaning genom att bygga upp mediekunnighet och förändra konsumtionsvanorna bland ungdomar.

Tävlingen riktar sig till tre åldersgrupper (årskurserna 8–13), där deltagarna ställs inför en rad verkliga medieutmaningar i tre omgångar. Uppgifterna är utformade för att spegla innehåll som eleverna kan möta i sin vardag. De analyserar TikTok-videor, faktagranskar AI-skapat innehåll och utvärderar Instagram-inlägg och försöker skilja mellan verklighet och felaktig information. Eleverna måste också tala inför publik för att lägga fram sina argument för sina jämnåriga.

”Olympiaden för kritiskt tänkande bidrar till att minska polariseringen i samhället genom att lära tusentals elever att anamma olika perspektiv, känna igen kognitiva fördomar och uttrycka sina åsikter konstruktivt”, sade Richard Vaško, programmets grundare och samordnare. ”Genom att stärka det kritiska tänkandet och mediekunnigheten genom denna kompetensbaserade insats ger vi ungdomar möjlighet att stå emot felaktig information och hantera samhällsdebatter med nyans.”

ANDRA PRIS: Reporters d’Espoirs i Frankrike för ”Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs”

Reporters d’Espoirs (hoppets reportrar) är en fransk ideell organisation som bildades 2003. Den lanserade metoden ”lösningsorienterad journalistik”, som nu är en allmänt tillämpad form av journalistik som söker svar på de utmaningar som samhället står inför i dag. Organisationen uppmuntrar journalister att anamma detta positiva tänkesätt och hedrar journalisters och ungdomars bästa rapportering och redaktionella innovationer genom en rad utmärkelser.

Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs är ett initiativ för att både belöna och utbilda journalister i lösningsorienterad journalistik på franska. Det mångfasetterade programmet ger kandidaterna möjlighet att lära sig lösningsorienterad journalistik genom en nätkurs som anordnas tillsammans med journalisthögskolan EJCAM i Aix-Marseille. Varje kandidat paras också ihop med en mentor för att bidra till att förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter och utbildas i konsten att pitcha. Vinnarna bjuds också till Paris för en 48-timmars utbildningsresa där de träffar andra likasinnade journalister och experter från hela Europa. Sex vinnare får sedan priser på totalt 10 000 euro.

”Att motverka polarisering är en naturlig del av metoden för lösningsorienterad journalistik: den består i att visa hur komplex världen är, hur många olika aktörer som agerar på alla nivåer och i alla länder, gemensamt eller enskilt, och samtidigt beskriva hur lokalt förankrade initiativ kan spridas”, sade Gilles Vanderpooten, direktör för Reporters d’Espoirs.

Under de första tre upplagorna tog priset emot över 400 ansökningar från 25 länder. Den nuvarande fjärde upplagan är på god väg att överskrida 300 ansökningar. Organisationen har redan hjälpt över 75 kandidater att förbättra sin skriftliga och muntliga franska.

Idén är lätt att kopiera, och teamet diskuterar redan med journalister i Spanien, Italien och Belgien om att samarbeta och sprida priset ytterligare.

”Vår ambition är att utvidga priset från den franskspråkiga världen till andra EU-språk”, sade Gilles Vanderpooten. ”Detta är nyckeln till att få fler och fler ungdomar att engagera sig i ett ’lösningarnas Europa’.”

TREDJE PRIS: FEC Diversité asbl i Belgien för dess projekt ”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer”

I Europa och resten av världen håller högerextrema ideologier på att få fäste. Högerextrema partier vinner mark och populismen ökar. Den belgiska ideella organisationen FEC Diversité har tagit fram ett sätt att motverka dessa åsikter bland lärare, fackföreningar och vanliga människor.

”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer” är ett escape game som låter spelarna ”dekontaminera” sig från högerextrema idéer på ett roligt och engagerande sätt. Spelarna informeras om att de har smittats av högerextrema ideologier och måste dekontaminera sig genom en rad uppgifter. På så sätt lär de sig hur högerextrema idéer sprids och förstärks i samhället.

Spelet består av fyra distrikt, vart och ett med särskilda prov som spelarna måste klara. I distrikt A diskuterar deltagarna extremhögerns genomslag på arbetsplatsen genom interaktion med 19 föremål. I distrikt B läser spelarna verkliga vittnesmål av migranter för att förstå deras resa till Europa. I distrikt C åtföljs uppläsningen av ett ”högerextremt tal” av en serie bilder. I distrikt D tar spelarna del av en rapport om ett högerextremistiskt parti innan de gör korsord.

Det omslutande spelet omfattar coacher som är klädda i gasskyddsdräkter och gasmasker, med förvrängda röster. Tanken med de olika utmaningarna är att engagera alla fem sinnena för att verkligen göra erfarenheterna levande och öka medvetenheten om vad som står på spel för demokratin i Europa.

Sedan starten i juni 2023 har nästan 1 000 spelare ”dekontaminerats”, och ordet har spridit sig bland fackföreningar, organisationer och skolor i och utanför Belgien. Deltagare från Frankrike och Bulgarien har kommit för att spela spelet i syfte att återskapa det på andra håll.

”Vi är stolta över att ha utvecklat ett innovativt utbildningsverktyg som tar itu med frågan om högerextrema idéer på ett engagerande och interaktivt sätt”, sade Malika Borbouse från FEC Diversité. ”Genom att främja dialog och kollektiv reflektion har vårt initiativ bidragit till att minska spänningarna och främja ett mer inkluderande samhälle.”

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har välkomnat kommissionens nya vision för jordbruk och livsmedel, en reformfärdplan som syftar till att stärka jordbrukarnas ställning och skapa hållbara livsmedelssystem. EESK efterlyser dock en högre ambitionsnivå i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Visionen, som diskuterades vid EESK:s plenarsession den 27 mars, omfattar åtgärder för att stärka jordbrukarnas förhandlingsposition, öka insynen i leveranskedjan och förbättra den livsmedelspolitiska dialogen. EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen beskrev visionen som ett ”riktat svar på efterlysningarna av en konkurrenskraftig, rättvis och resilient jordbruksbaserad livsmedelssektor”, och betonade vikten av ett nära samarbete med alla berörda parter, inbegripet det civila samhället.

EESK:s ordförande Oliver Röpke konstaterade att visionen återspeglar många av EESK:s prioriteringar. ”I den erkänns den viktiga roll som alla aktörer i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan spelar när det gäller att säkerställa hållbarhet och konkurrenskraft”, sade han, samtidigt som han tillade att EESK:s rekommendationer på vissa områden hade gått längre än kommissionens förslag.

EESK:s ledamöter välkomnade initiativen för att stärka producenternas roll i förhandlingar och avtal. ”Skriftliga avtal med omförhandlingsklausuler kommer att öka insynen och förbättra jordbrukarnas förhandlingsposition”, sade Stoyan Tchoukanov, föredragande för EESK:s yttrande ”Ändring av förordningen om en samlad marknadsordning” om att stärka producenternas ställning vid förhandlingar om och ingående av avtal.

Kommissionen planerar också att förbättra samarbetet inom hela livsmedelssystemet för att främja hållbar produktion och hälsosammare kostvanor. Émilie Prouzet, föredragande för EESK:s yttrande ”Nya regler om gränsöverskridande verkställighet mot otillbörliga handelsmetoder”, ser detta som ett första steg för att stödja jordbrukarna och samtidigt undvika rättslig osäkerhet.

Visionen omfattar ett åtagande om ett nytt EU-omfattande risk- och krishanteringssystem, i linje med EESK:s efterlysningar av starkare verktyg för att hantera miljö-, marknads- och klimatrelaterade chocker. En framtida strategi för generationsskifte förväntas också. Den skulle stödja unga jordbrukare med tillgång till mark, investeringskompetens och landsbygdsinfrastruktur.

Trots ett brett stöd kvarstår farhågor. Debattdeltagarna noterade utmaningar när det gäller att diskutera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 utan klarhet om EU:s nästa budget. EESK efterlyser också en kraftfullare tillämpning av sociala grundvillkor och varnar för att visionen inte fullt ut tar itu med frågor som marknadskoncentration och finansiell spekulation som påverkar livsmedelspriserna.

EESK bekräftade sin roll som en viktig partner när det gäller att omsätta kommissionens vision i politik. Kommittén utlovade fortsatt samarbete för att se till att jordbrukarnas, producenternas, arbetstagarnas och konsumenternas intressen tillvaratas i utformningen av framtiden för EU:s jordbruk. (ks)

Tyngden av att stärka sammanhållningen för att minska polariseringen i samhällena vilar på civilsamhällesorganisationernas axlar. Dessa organisationer har styrkan och motivationen att skydda de medborgerliga och demokratiska utrymmena. Det var huvudbudskapet från det civila samhällets vecka, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) för andra året stod värd för i syfte att diskutera den alarmerande trenden med utbredd polarisering i EU:s samhällen.

Över 800 personer, däribland företrädare för civilsamhällesorganisationer, icke-statliga organisationer och ungdomsgrupper samt berörda parter och journalister, samlades vid EESK den 17–20 mars under det civila samhällets vecka för att utbyta åsikter och diskutera hur man kan stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen.

Under det civila samhällets vecka anordnades 14 sessioner av medlemmar i EESK:s kontaktgrupp och partner i Europeiska medborgarinitiativets dag. Dessutom delades EESK:s pris till det civila samhället ut. Deltagarna utarbetade en omfattande uppsättning genomförbara åtgärder och viktiga uppmaningar för mer sammanhållna samhällen, bland annat följande:

• Stärka sammanhållningen genom utbildning och kultur.
• Tillhandahålla hållbara bostäder till överkomliga priser.
• Stärka allmänhetens deltagande genom det europeiska medborgarinitiativet.
• Säkerställa en rättvis omställning för alla och grönblå tillväxt.
• Skapa en stark EU-strategi för det civila samhället.
• Stärka stödet och finansieringen till det civila samhällets organisationer.
• Engagera ungdomar i utformningen av ett starkare och mer resilient EU.
• Främja innovation och teknik för det allmänna bästa.

Vid avslutningssessionen sade EESK:s ordförande Oliver Röpke följande: ”När vi nu avslutar den andra upplagan av det civila samhällets vecka hämtar jag stark inspiration i den energi, den resiliens och det engagemang som civilsamhällesaktörer från hela Europa visar. Den här veckan har visat att när det civila samhället förenar sina krafter kan vi skapa lösningar som stärker vår demokrati, främjar social sammanhållning och skapar ett EU som verkligen fungerar för medborgarna.”

Från Europeiska kommissionens sida betonade Henna Virkkunen, verkställande vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, den avgörande roll som civilsamhällesorganisationer spelar för att navigera i samhällena med hjälp av de grundläggande europeiska värdena.

Europaparlamentets vice talman Victor Negrescu manade starkt till handling och uppmanade det civila samhällets organisationer att visa sin styrka och reagera på aggressiv retorik: ”Vi behöver ett starkt civilt samhälle och ett verkligt partnerskap mellan det civila samhället och beslutsfattarna för att tillsammans bygga vidare på ett konsekvent samhälle med verklig inverkan på människors liv.”

Företrädare för det civila samhällets organisationer betonade att det civila samhället är mer än en tjänsteleverantör; det är en oumbärlig del av demokratin och deltagandet. Nataša Vučković, generalsekreterare för FCD (stiftelsen centrum för demokrati) i Serbien, uttryckte optimism över att det civila samhället kan spela en avgörande roll i kampen mot de bakomliggande orsakerna till och spridningen av antidemokratiska och EU-fientliga narrativ, både i EU och i kandidatländerna. Detta kan göras genom att man förklarar vad EU är och gör och ser till att dess fördelar når alla medborgare i deras vardag. (at)

EESK:s flaggskeppspris till det civila samhället har hittills delats ut 15 gånger. Det belönar projekt som har en särskilt kreativ och innovativ syn på frågor som är mycket relevanta för EU.

Alla organisationer i det civila samhället som är officiellt registrerade i EU och bedriver sin verksamhet på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå kan anmäla sig. Även fysiska personer som är bosatta i EU och företag som är registrerade eller verksamma inom EU kan anmäla sig, förutsatt att deras projekt helt saknar vinstsyfte.

För att ha möjlighet att få priset måste initiativen eller projekten genomföras i EU. De måste redan ha genomförts eller fortfarande pågå på den sista ansökningsdagen.

Tanken är att priset ska öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda och till att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen.

Ett nytt tema väljs varje år. År 2023 var det projekt med inriktning på psykisk hälsa. År 2022 gick EESK:s pris undantagsvis till två olika teman, nämligen ungdomar och Ukraina. År 2021 lyfte priset fram klimatprojekt som främjar en rättvis omställning. År 2020 ersatte EESK sitt pris till det civila samhället med en engångsutmärkelse – priset för medborgerlig solidaritet, som tillägnades kampen mot covid-19. Andra teman under åren har varit jämställdhet och kvinnors egenmakt, europeiska identiteter och kulturarv samt migration.

I oktober 2024 lanserade EESK sitt 15:e pris till det civila samhället, på temat att bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Frågan om polarisering är mer angelägen än någonsin. I samband med flera överlappande kriser – bland annat covid-19-pandemin, Rysslands krig i Ukraina och utbredd social och ekonomisk instabilitet – har misstron mot offentliga institutioner och myndigheter ökat, vilket underblåser en skadlig polarisering.

Det civila samhället spelar en nyckelroll när det gäller att bekämpa denna misstro och övervaka miljöer på och utanför nätet där polarisering frodas, förbättra den sociala sammanhållningen och upprätthålla de demokratiska idealen. Tillsammans med de offentliga myndigheterna och det civila samhället kan det bidra till att skydda den liberala demokratin mot en auktoritär utveckling.

Mot bakgrund av detta har EESK beslutat att dess senaste pris till det civila samhället ska tilldelas ideella initiativ som effektivt griper in genom förebyggande åtgärder, tidig varning och (vid behov) nedtrappning som säkerställer att demokratiska värden respekteras, att polarisering inte blir skadlig och att ensidiga resonemang inte leder till våldshandlingar.

”Vi lär eleverna att fakta måste verifieras, men också att olika åsikter bör diskuteras på ett respektfullt sätt. Den som i sann mening kan tänka kritiskt respekterar också en mångfald av åsikter”, säger Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen (SDA) och vinnare av EESK:s pris till det civila samhället för bekämpning av polarisering med sin ”olympiad för kritiskt tänkande”. Richard, vars projekt vann förstapriset, talade med oss om olympiaden och varför kritiskt tänkande är avgörande i dagens polariserade och desinformationsdrivna värld.

Kan du beskriva ett moment eller en omgång i olympiaden för kritiskt tänkande? Kan du ge ett exempel på en uppgift eller fråga?

I skolomgångarna och i de regionala omgångarna av olympiaden för kritiskt tänkande gör eleverna ett en till två timmar långt prov där de löser en rad uppgifter med full tillgång till internet och online-verktyg för faktagranskning. Utmaningarna är inriktade på mediekompetens, förmågan att upptäcka manipulering och missvisande information, tolkning av data och studier, identifiering av logiska fel samt förmågan att formulera egna argument.

I en nyligen genomförd omgång fick eleverna till exempel i uppgift att skriva en argumenterande text om huruvida säkerhetskameror bör installeras i skolor för att öka tryggheten – en aktuell fråga i den offentliga debatten i Slovakien. En annan uppgift var att analysera en viral TikTok-video med en konspirationsteori om Taylor Swift och identifiera aspekter som är typiska för konspiratoriskt tänkande. En tredje uppgift gick ut på att avgöra vilket av två videoklipp som genererats av AI och vilket som var autentiskt.

Alla tidigare prov är allmänt tillgängliga på slovakiska på www.okm.sk.

Vad hoppas du kunna uppnå med olympiaden? Vad fick dig att starta detta projekt?

Vårt mål är att hjälpa elever som är i åldern när de börjar använda sociala medier och konsumera digitalt innehåll att utveckla sin förmåga att navigera på dessa forum på ett kritiskt, ansvarsfullt och genomtänkt sätt. Genom regelbunden återkoppling efter varje omgång och genom förberedande online-kurser skaffar sig eleverna vanor och verktyg som de kan använda i vardagslivet och som kan överföras till andra sammanhang. I slutändan strävar vi efter att fostra en generation unga som är välinformerade, motståndskraftiga mot desinformation och som kan leda en faktabaserad och konstruktiv dialog.

Vi lanserade detta projekt som ett svar på en allvarlig brist i vårt utbildningssystem: mediekompetens och kritiskt tänkande är fortfarande mycket underrepresenterade ämnen i de formella läroplanerna. Över hälften av de slovakiska studenterna lär sig aldrig hur de ska bedöma tillförlitligheten i information. Endast 16 % av de slovakiska ungdomarna verifierar regelbundet information från medierna. Till följd av detta tenderar 56 % av befolkningen att tro på konspirationsteorier eller direkta lögner. Vi ville ändra detta genom att presentera skalbara och verkningsfulla åtgärder för skolor i hela landet.

Varför tror du att det är så viktigt att utveckla ett kritiskt tänkande i dagens läge? Har vi en chans att vinna kriget mot falska nyheter?

Falska nyheter har alltid funnits i någon form, men vi lever nu i en tid av en aldrig tidigare skådad informationsmängd. Med sociala medier som den främsta informationskällan för många ungdomar kan vem som helst lätt sprida desinformation, felaktig information eller hatpropaganda. Att lära sig hur man filtrerar och navigerar i detta kaotiska informationslandskap har kommit att bli en viktig livskunskap.

Vi kommer dock aldrig att helt ”vinna” kriget mot falska nyheter – det är ett fenomen som ständigt förändras och utvecklas. Vad vi kan göra är att förse ungdomar med verktyg för att bättre orientera sig i denna miljö, ställa bra frågor och tänka innan de delar innehåll på nätet.

Har du fått någon återkoppling på ditt projekt? Kan du ge ett exempel?

Vi samlar in detaljerad återkoppling efter varje omgång, och svaren har varit överväldigande positiva. Till exempel uppgav 93 % av lärarna vars elever deltog i olympiaden att den bidrar till att bygga upp elevernas motståndskraft mot desinformation och bluffar. Dessutom nådde vårt ”Net Promoter Score” – ett viktigt mått på användarnöjdhet – +76 i den sista omgången, vilket anses vara utmärkt.

Vilka råd skulle du vilja ge till andra organisationer i det civila samhället som vill uppnå resultat med liknande verksamhet eller program?

Varje land och sammanhang skiljer sig åt, och de lokala organisationerna är de som bäst vet vad som fungerar för deras samhällen. Följande principer har dock fungerat bra för oss:

För det första, och viktigast av allt, säger vi inte till unga vad de ska tycka. Ett sant kritiskt tänkande innebär respekt för en mångfald av åsikter. Om eleverna upplever att deras åsikter avfärdas eller att andra skriver dem på näsan, tappar de intresset. Vi lär dem att fakta måste verifieras, men också att olika åsikter bör diskuteras på ett respektfullt sätt.

För det andra är tillgänglighet och inkludering avgörande. Om vi inte ”spräcker bubblan” och når bortom elitskolorna kommer vi inte att uppnå någon verklig effekt. Vårt program är gratis, helt online, går snabbt att komma igång med och är även tillgängligt på vår största etniska minoritets språk. I år kom 53 % av deltagarna från yrkesgymnasium.

För det tredje bör man redan från början tänka på skalbarheten och hur man kan utnyttja ny teknik för detta ändamål. Vi använder AI för att gradera svar på öppna frågor, vilket gör det möjligt för oss att erbjuda en högkvalitativ utbildningslösning utan att använda oss av flervalsfrågebaserade prov. Den digitala tidsåldern har medfört stora utmaningar, men den ger oss också kraftfulla verktyg för att ta itu med dem.

Richard Vaško har varit med i den slovakiska debattföreningen SDA sedan han var tolv år. Han vann den slovakiska nationella debattligan på gymnasiet och företrädde Slovakien vid det globala debattmästerskapet för gymnasieskolor ”World Schools Debating Championships”. Han tog examen som kursetta i juridik, politik och filosofi vid universitetet i Warwick, Storbritannien, och läser nu till en filosofie magister (MPhil) i utbildningsvetenskap (kunskap, makt, politik) vid universitetet i Cambridge.

Sedan 2021 har Richard arbetat vid SDA, där han grundade och nu samordnar olympiaden för kritiskt tänkande. Han har också arbetat med det slovakiska utbildningsministeriets grupp för strategisk kommunikation (StratCom) och varit medförfattare till handböcker för lärarutbildning om mediekompetens för det nationella utbildnings- och ungdomsinstitutet. Han bedriver forskning och anordnar en multietnisk sommarskola för missgynnade barn tillsammans med Mathias Bel-institutet, en icke-statlig organisation som är inriktad på etniska minoriteter och marginaliserade romska befolkningsgrupper i Slovakien.

Av Antonio García del Riego, medlem av EESK:s arbetsgivargrupp

EU befinner sig i ett kritiskt skede eftersom det står inför historiska utmaningar, från den gröna omställningen till ett krig i dess omedelbara närhet och en intensifierad global konkurrens. För att möta dessa utmaningar kommer det att krävas mer än politiska förklaringar. Det kommer att krävas pengar och förmågan att mobilisera dem, kanalisera dem och få dem att växa. Kort sagt krävs det ett starkt, konkurrenskraftigt och självständigt finansiellt system. Tyvärr har vi inte det.

Finansiering är blodomloppet i en modern ekonomi. Varje ny fabrik, sjukhusutbyggnad, nytt elfordon eller företag inom ren teknik är beroende av att någon tar finansieringsrisken. I EU är denna ”någon” ofta en bank. Små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i EU, är till övervägande del beroende av banklån för att växa, investera och exportera. De institutioner som utgör kärnan i vårt finansieringsekosystem riskerar dock att bli omkörda och överreglerade.

I EU talar vi ofta om strategiskt oberoende inom energi, försvar och digital infrastruktur, men ekonomiskt oberoende är sällan en del av samtalet, vilket det borde vara.

I dag hanteras över 60 % av investmentbanktjänsterna i Europa av endast fyra amerikanska banker. De kommande Basel IV-reglerna kommer att tillämpas fullt ut i EU, men inte i USA, Storbritannien eller Japan. Denna obalans ger bankerna i EU en konkurrensnackdel. Om vi vill att EU:s banker ska finansiera den dubbla omställningen och stödja strategiska sektorer måste de konkurrera på lika villkor.

Kapitalmarknadsunionen måste handla om mer än retorik och bli en verklig inre marknad för sparande och investeringar. För att komma dit behöver vi smart, proportionerlig och möjliggörande lagstiftning som värnar om stabilitet och konsumenter, men också bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Detta innebär

• proportionalitet,
• teknikneutralitet och
• resultatinriktade regler.

EU har inte råd att vara naivt. I en värld som i allt högre grad formas av maktpolitik och ekonomiska block är finansiell styrka suveränitet. USA och Kina förstår detta, det borde vi också göra.

Under en debatt med Michael McGrath, kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd, varnade EESK för att det pågår försök att tysta, misskreditera och försvaga dem som står upp för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter. Kommittén förklarade att man var redo att göra gemensam sak med kommissionen för att värna Europas civila samhälle och motverka polarisering.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är redo att spela en aktiv roll i kommissionens framtida strategi för det civila samhället, som syftar till att stärka demokratin och det medborgerliga utrymmet och ena splittrade samhällen i hela EU. Mot bakgrund av att attackerna mot grupper i det civila samhället och oberoende medier har ökat vill EESK beslutsamt agera motkraft och hjälpa till att slå vakt om grunderna för ett fritt och öppet samhälle.

”EESK står fast vid sitt åtagande att försvara, värna och stärka det civila samhället. Vi är det europeiska civila samhällets hus, så vi kommer inte att passivt se på. Vi kommer aktivt motarbeta försök att försvaga det medborgerliga utrymmet. Vi kommer att förespråka starkare stöd, bättre skydd och större erkännande av det civila samhällets roll i att stärka våra demokratier”, betonade EESK:s ordförande, Oliver Röpke, vid EESK:s plenarsession den 27 mars, där kommittén anordnade en högnivådebatt med kommissionsledamot McGrath om att avpolarisera samhällen.

Oliver Röpke konstaterade att icke-statliga organisationer och gräsrotsrörelser i allt högre grad brottas med problem som demokratisk tillbakagång, restriktiv lagstiftning, smutskastningskampanjer och strategiska rättsprocesser som syftar till att tysta avvikande åsikter och som är en del av bredare ansats för att misskreditera och försvaga dem som arbetar för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter.

Oliver Röpke hänvisade till de anklagelser som nyligen riktats mot miljöorganisationer från några av Europaparlamentets ledamöter och framhöll att det var särskilt oroväckande att attackerna inte bara kommer utifrån utan även i vissa fall inifrån våra institutioner.

Kommissionsledamot McGrath förklarade att EESK har en unik möjlighet att på ett ytterst värdefullt sätt bidra till kommissionens insatser för att stärka demokratin och överbrygga splittringen i samhället. Han ansåg att det bästa sättet att ta itu med polariseringen är att ge européerna inflytande och få dem att känna sig delaktiga: ”Om vi uppnår detta kommer vi att lyckas föra våra lokalsamhällen, samhällen och unionen närmare varandra. Oavsett vad vi gör vet vi att engagemanget från det civila samhällets organisationer kommer fortsätta att vara betydelsefullt.”

EU:s nya strategi för det civila samhället, som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2025, syftar till att stödja, skydda och stärka det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare.

Under plenardebatten presenterades också de viktigaste insikterna från EESK:s vecka för det civila samhället 2025, som ägde rum under rubriken ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Anföranden hölls av Brikena Xhomaqi, medordförande för kontaktgruppen, som presenterade veckans viktigaste krav, vinnaren av priset till det civila samhället Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” och ungdomsaktivisten Kristýna Bulvasová, som presenterade de viktigaste rekommendationerna från EESK:s årliga ungdomsevenemang, Ditt Europa, din mening! (YEYS).(ll)