Av EESK:s arbetstagargrupp

Försvarsutgifter och sociala utgifter måste gå hand i hand – försvarsutgifterna får inte öka på välfärdsstatens bekostnad. Det är fortfarande med hjälp av en stark välfärdsstat som vi kan stoppa de högerextrema partierna i deras strävan att kopiera Kremls envälde i EU.

Nu när kriget i Ukraina går in på sitt fjärde år höjs många röster för ökade försvarsutgifter, inte minst efter de politiska förändringar som ägt rum i USA. Skyddet av länderna i Europa verkar inte längre vara garanterat. Många tabun har redan brutits, inte bara i fråga om diskussioner om militära frågor på EU-nivå utan också om ökad skuldsättning.

Vissa av de röster som hörs har dock också framställt det som ett nollsummespel för välfärdsstaten, som om den amerikanska militärens styrka skulle bero på landets brist på ett verkligt social trygghetssystem, eller som om våra försvagade arméer skulle vara ett resultat av kostnaderna för våra pensioner och vår sociala trygghet.

Vi inom Arbetstagargruppen vill lyfta fram två frågor:

• EU som helhet står för de näst största militärutgifterna i världen. Även om det i vissa fall kan behövas gemensamma eller ytterligare utgifter, är det som verkligen krävs samordning och gemensamma projekt för att säkerställa strategiskt oberoende. Vi måste försvara oss själva, inte konkurrera globalt med USA.
• Det är med hjälp av en välfungerande välfärdsstat, vid sidan av åtgärder för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet, som vi kan förhindra ett högerextremt maktövertagande i många medlemsstater. Dessa högerextrema partier, som är på frammarsch, är inte intresserade av demokrati, utan är öppet fientliga mot de flesta av våra värderingar. De strävar efter att kopiera Kremls envälde i våra medlemsstater och kommer, om de får makten, att sätta stopp för varje form av samordnad försvarspolitik.

Medlemsstaterna måste därför se försvarsinvesteringar och sociala investeringar som ömsesidigt förstärkande, där den ena investeringen möjliggör den andra.