Fakta och siffror avseende psykisk hälsa i EU är inte hoppingivande, utan ger snarare anledning till insatser. EESK förespråkar kraftfullare åtgärder för att främja psykisk hälsa på nationell nivå och EU-nivå. Kommittén har också efterlyst bindande lagstiftning för att förebygga psykosociala risker på arbetsplatsen. Med priset till det civila samhället på temat psykisk hälsa vill kommittén lyfta fram det civila samhällets fortgående insatser för att förbättra européernas välbefinnande.

1. Efter rapporter om att psykiska hälsoproblem såsom ångest och depression har blivit allt vanligare runt om i Europa i efterdyningarna av covid-19-pandemin beslutade EESK att ägna sitt flaggskeppspris till det civila samhället åt psykisk hälsa. Enligt OECD mer än fördubblades andelen ungdomar med symptom på ångest i flera europeiska länder. Pandemin har också lett till ätstörningar i allt lägre ålder, särskilt bland tonåringar. Redan före covid-19-pandemin led minst 84 miljoner människor i EU – omkring en av sex – av psykiska hälsoproblem.
2. Omkring 4 % av de årliga dödsfallen i EU beror på psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar. Psykisk ohälsa har också betydande ekonomiska återverkningar, med direkta och indirekta kostnader som uppgår till ca 4 % av BNP. Mer än en tredjedel av dessa kostnader beror på lägre sysselsättningsgrad och minskad produktivitet i arbetet.
3. Enligt Eurostats siffror från 2020 rapporterade 44,6 % av den sysselsatta befolkningen i åldern 15–64 år i EU att de löpte risk för att drabbas av försämrat psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen. Närmare en femtedel av de anställda i EU uppgav att arbetsöverbelastning eller tidspress var de vanligaste riskfaktorerna för sämre psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen.
4. Psykisk hälsa har klättrat högst upp på den politiska dagordningen i EU. Till följd av detta antog kommissionen en övergripande strategi för psykisk hälsa i juni 2023. Denna nya strategi stöds med medel på 1,23 miljarder euro och ska inom alla politikområden främja psykisk hälsa. Den fokuserar på tre vägledande principer, nämligen ändamålsenligt och effektivt förebyggande, tillgång till högkvalitativ och ekonomiskt överkomlig psykisk vård och behandling samt återintegrering i samhället efter tillfrisknande. Psykisk hälsa är också en politisk prioritering för EESK och har en central plats i kommitténs arbete.
5. EESK fick in så många som 105 ansökningar från hela EU. Dessa omfattar ett brett spektrum av ämnen – från projekt som förebygger psykosociala risker på arbetsplatsen eller tar itu med frågor som narkotikamissbruk och digitalt beroende, till bekämpning av stigmatisering kring psykisk hälsa och främjande av lokalt stöd. Genom att erkänna och lyfta fram dessa viktiga icke-statliga insatser för att stödja psykisk hälsa hoppas EESK också att andra inspireras att följa dessa exempel. (sg)