Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Bostadspriserna i EU steg med 47 % mellan 2010 och 2022. Under samma period ökade hyrorna med 18 %. Enligt Eurostat spenderade år 2023 mer än 10 % av hushållen i städer och 7 % av hushållen på landsbygden mer än 40 % av sin disponibla inkomst på boende. För att belysa hur vi kan göra bostäder mer ekonomiskt överkomliga och hållbara för alla européer beställde EESK en studie som undersöker politiska lösningar för att uppnå detta. I denna intervju diskuterar studiens medförfattare, Agnieszka Maj, ekonom, och Karolina Zubel, direktör för miljö, energi och klimatförändringar, från Center for Social and Economic Research (CASE), de viktigaste resultaten.

Vad handlar denna EESK-studie om och varför är den relevant?

I denna studie om hållbara bostäder till överkomlig kostnad i EU undersöks behovet av hållbara bostäder till överkomlig kostnad i EU, med betoning på digitaliseringens roll (AI, digitala bygglov, relevanta databaser) och strukturer inom den sociala ekonomin. Genom fallstudier lyfter man fram innovativa insatser som förbättrar bostädernas ekonomiska överkomlighet, tillgänglighet och hållbarhet. Studien innehåller genomförbara rekommendationer för 2030 och 2050 som är anpassade till EU:s mål om klimatresiliens, social rättvisa och ekonomisk tillväxt. Den ger strategiska insikter för att anpassa bostadspolitiken till föränderliga utmaningar och samtidigt främja välbefinnandet i samhället.

Vilka är studiens viktigaste resultat?

Digitaliseringen innebär en betydande möjlighet att förbättra effektiviteten i planeringen, byggandet och förvaltningen av bostäder, vilket kan minska kostnaderna och öka hållbarheten. Dess nuvarande inverkan på kostnadsbesparingarna är dock begränsad. De största hindren för digitala framsteg är de berörda parternas traditionella åsikter, upplevd låg avkastning på investeringar, höga genomförandekostnader samt brist på incitament, utbildning och lagstiftning. För att frigöra digitaliseringens fulla potential är det mycket viktigt med ytterligare investeringar i digital infrastruktur, till exempel genom att digitala plattformar görs interoperabla.

Deltagandet av enheter inom den sociala ekonomin (bostadsföreningar med begränsat vinstsyfte, allmännyttiga organisationer, kooperativ) utgör en lovande politisk innovation för att ta itu med de nuvarande bostadsutmaningarna. Dessa enheter erbjuder kostnadseffektiva och väl utformade bostadslösningar som främjar sammanhållning i närsamhället och långsiktig bostadsstabilitet. I Wien spelar till exempel bostäder utan vinstsyfte samt bostäder med begränsat vinstsyfte, som står för 30 % av stadens totala bostadsproduktion, en avgörande roll för att stabilisera bostadsmarknaden genom att de har en prisdämpande effekt. Detta bidrar till att hålla hyrorna ekonomiskt överkomliga och förhindrar snedvridning av marknaden.

På grundval av resultaten, vilka är era viktigaste rekommendationer för åtgärder och ytterligare forskning?

På medellång sikt bör EU:s bostadspolitik prioritera införandet av en ny europeisk giv för hållbara subventionerade bostäder till överkomlig kostnad och ett bostadsdirektiv med sikte på en enhetlig strategi i alla medlemsstater. Länderna bör främja innovativa modeller såsom kooperativ och bostäder med begränsat vinstsyfte, tillhandahålla flexibelt ekonomiskt stöd till bostadsprojekt och använda digitala verktyg för att förbättra bostadslösningarna.

På lång sikt bör bostadspolitiken anta ett strategiskt och hållbart synsätt med tonvikt på lokala lösningar och kontinuerlig övervakning. Digitaliseringen måste standardiseras genom lagstiftning, med cirkulärekonomiska metoder såsom banklån kopplade till byggnaders cirkularitet, hyresincitament baserade på energieffektivitet och gräsrotsfinansieringsinitiativ. Dessutom bör begreppet ”subventionerat boende” utvidgas till att omfatta medelinkomsthushåll, i likhet med Wiens modell med ”samhällsboende”, som främjar social blandning och förhindrar gentrifiering. Det är också viktigt att fokusera både på nybyggnation och renoveringar och på att omvandla outnyttjade byggnader för att effektivt tillgodose bostadsbehoven.

Framtida forskning bör inriktas på inkluderande strategier för stadsplanering, byggande och bostadsutbud för att förbättra tillgängligheten för alla medborgare. Man bör också undersöka hur ny teknik, såsom AI och automatisering, påverkar kostnadsbesparingarna och effektiviteten i utvecklingen och förvaltningen av bostäder. Dessutom bör forskningen undersöka innovativa bostadsmodeller i EU:s medlemsstater för att identifiera strategier som kan öka både den ekonomiska överkomligheten och hållbarheten.

Studien beställdes av EESK på begäran av Gruppen för civilsamhällesorganisationer.