EESC Info April 2025

Tillgängliga språk:

Ledare

Det civila samhället tar itu med polariseringen i samhället

Vi befinner oss nu i april, men vi tänker fortfarande tillbaka på den energi och de insikter som växte fram under våra flaggskeppsevenemang i mars – evenemang som än en gång visade det civila samhällets styrka och beslutsamhet.

Det civila samhället tar itu med polariseringen i samhället

Mars var verkligen en intensiv och inspirerande månad vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vi hö...Läs mer

Det civila samhället tar itu med polariseringen i samhället

Mars var verkligen en intensiv och inspirerande månad vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vi höll vårt årliga ungdomsevenemang, Ditt Europa, din mening, där vi lämnar över mikrofonen till dem som representerar Europas framtid: ungdomarna, många av dem gymnasieelever, från hela kontinenten, inklusive Förenade kungariket och EU:s kandidatländer.

Vi anordnade också vår vecka för det civila samhället för andra gången, som samlade över 800 företrädare för det civila samhället i hela Europa. De träffades för att delta i livliga diskussioner, utbyta bästa praxis och gemensamt ta fram lösningar för att stärka det demokratiska deltagandet. Årets vecka hölls under rubriken Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen.

I dagens turbulenta läge råder det ingen brist på brådskande problem. Så varför fokusera på polarisering?

Polarisering – en allt djupare klyfta mellan motsatta åsikter – kan vara en normal del av det demokratiska samtalet, ofta ideologiskt förankrad. Faktum är att en dynamisk debatt och uttryck för mångsidiga, till och med oförenliga åsikter – är viktiga inslag i alla öppna och pluralistiska samhällen, såsom våra. EESK har ofta framhållit att en öppen debatt, som inte begränsas på något sätt, är grunden för ett deltagandebaserat samhälle, något som demokratin inte kan fungera ordentligt utan.

Men den polarisering som vi bevittnar i dag är annorlunda. Vi ser hur en negativ polarisering och populism växer fram som förkastar dialog, urholkar förtroendet och undergräver demokratiska värden. I politiken och i det offentliga livet krymper utrymmet för kompromisser. När polariseringen blir fientlig – när den göder hat eller bitterhet – bryter den ned den sociala sammanhållningen, underblåser splittring och leder i värsta fall till våld.

Genom att uppmärksamma polariseringen under vårt evenemang ville vi peka på den oroväckande ökningen av dess hotfulla inslag, som sakta men säkert smyger sig in i varje vrå och skrymsle av det europeiska samhället.

Denna oroande tendens förstärks av ett antal hot: utländsk inblandning i demokratiska processer, spridning av desinformation och manipulation av sociala medier för att tysta avvikande röster och främja extrema åsikter. Vi ser också att trycket på mediefriheten ökar – antingen genom monopolisering, statlig inblandning eller attacker mot journalister – i en tid då fria och pluralistiska medier behövs mer än någonsin.

Vi inom EESK är djupt oroade över de tilltagande hatbrotten över hela Europa, inbegripet hatbrott på grund av religion, kön och genus. Hat undergräver demokratin, försvagar våra institutioner och sår misstro bland medborgarna.

Det är just här som det civila samhället spelar en avgörande roll. Det civila samhällets organisationer har drivkraften och modet att försvara demokratiska utrymmen, upprätthålla de grundläggande rättigheterna och stärka kittet i våra samhällen. Detta inbegriper att motverka de toxiska effekterna av negativ polarisering.

Det civila samhällets vecka var vårt sätt att stödja denna insats. Den erbjöd utrymme för meningsfull dialog, nya idéer och gemensam problemlösning i syfte att främja deltagande och social sammanhållning. Vi hade kontaktgruppspaneler om olika ämnen och en dag som ägnades åt Europeiska medborgarinitiativet – EU:s viktigaste verktyg för direktdemokrati.

Under veckan delade EESK också ut sitt 15:e pris till det civila samhället, som tilldelades tre enastående initiativ för att bekämpa polarisering i hela Europa. De vinnande projekten hade valts ut bland över 50 bidrag från 15 medlemsstater och visar både utmaningens omfattning och det djupa engagemanget hos det civila samhällets aktörer för att beslutsamt anta den.

Jag hoppas att årets vecka för det civila samhället och våra pristagare kommer att inspirera till förnyad optimism och tro på den roll som det civila samhället kan spela i att försvara och främja europeiska demokratiska värden.

Vi håller fortfarande på att gå igenom idéerna, förslagen och initiativen från våra evenemang i mars, så vi beslutade att i denna aprilutgåva ge ordet till några av deltagarna i det civila samhällets vecka och Ditt Europa, din mening. Trevlig läsning!

Laurenţiu Plosceanu

Vice ordförande med ansvar för kommunikation

Läs mindre

Priset för en inre marknad som inte fungerar är för högt

Av Emilie Prouzet

Den inre marknadens brister har en direkt inverkan på levnadskostnaderna, och EESK beklagar att situationen håller på att förvärras. Levnadskostnaderna är mer än någonsin den viktigaste frågan för alla som bor i EU, särskilt ungdomar. Mest utsatta i EU är de 94,6 miljoner personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

Av Emilie Prouzet

IMF uppskattar att ...Läs mer

Av Emilie Prouzet

IMF uppskattar att de icke-tariffära handelshindren inom EU motsvarar tullar på cirka 44 % för varor, vilket är tre gånger högre än motsvarande hinder mellan USA:s delstater, för att använda den jämförelse som nu är gängse. För tjänstemarknaden är siffran 110 %!

Livsmedel, boende, energi, hälso- och sjukvård, utbildning. Många områden påverkas och det finns initiativ på EU-nivå. Vi måste alla ta oss i kragen: medlemsstaterna, näringslivet och kommissionen i dess egenskap av fördragens väktare. Jag vill här ta upp tre av de viktigaste rekommendationerna i vår rapport.

Först och främst måste vi så snart som möjligt komma till rätta med de geografiska leveransbegränsningar och den nationella segmentering som införts av privata företag. Ett sådant agerande begränsar konkurrensen och leder till högre priser för konsumenterna. 14 miljarder dollar. Det är den extra kostnad som konsumenterna tvingas betala varje år enligt en studie som det gemensamma forskningscentrumet gjorde 2020. Om vi tar hänsyn till inflationen är det rimligt att det främsta målet nu är att förbättra den inre marknaden. Kommissionen arbetar med detta, främst via arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden. Även om problemet är komplicerat har flera förslag lagts fram. Låt oss titta närmare på deras effekter och göra snabba framsteg på detta område.

Vi föreslår också en snabbare handläggning för att komma åt nationella regler som strider mot EU-lagstiftningen. Vi bör undersöka möjligheten till interimistiska förelägganden vid uppenbara överträdelser av EU:s regler. Vi får inte tillåta att hinder införs. Protektionismen i vissa medlemsstater får direkta konsekvenser. Hur kan vi förhindra att bäst före-datumet för läkemedel har passerat innan läkemedlen kan skickas dit där de behövs?

För att främja en rättvis och konkurrenskraftig inre marknad är vi slutligen skyldiga att hitta en balans som innebär att vi förhindrar att höga standarder för hållbarhet, välbefinnande och arbetstagarskydd urholkas. Vi måste också minska onödig byråkrati och göra det enklare att bedriva handel över gränserna.

Läs mindre

Ekonomisk resiliens: från att hantera kriser till att skydda medborgarna

Av Elena Calistru

Den senaste tidens kriser har inneburit ett stresstest för EU:s ekonomiska struktur, och vanliga människor har fått dra det tyngsta lasset. I vårt yttrande Så lämnar vi kriserna bakom oss visar vi hur ekonomin kan utformas på ett sätt som skyddar enskilda och företag i stället för att utsätta dem för ekonomisk turbulens.

Av Elena Calistru

För att detta ska kunna uppnås m&aring...Läs mer

Av Elena Calistru

För att detta ska kunna uppnås måste tre ekonomiska krav uppfyllas:

För det första måste de ekonomiska prognoserna gå ut på att förutse lämpliga åtgärder i stället för att göra återblickande analyser. När inflationen slår till är det på våra köksbord det märks först – inte på de ekonomiska resultattavlorna. Vi behöver sofistikerade system för tidig upptäckt, som visar var det finns flaskhalsar och prisöverföringsavvikelser innan de leder till orimligt höga uppvärmningskostnader och dagligvarupriser. De hushåll som är mest sårbara för ekonomiska chocker är också de som har minst förutsättningar att skydda sig mot dem, och för att se till att riktade skyddsåtgärder vidtas måste man göra en detaljerad kartläggning av sårbarhetens verkliga utbredning.

För det andra måste den finanspolitiska kapaciteten inriktas på inbyggd stabilisering snarare än krisinsatser. NextGenerationEU var ett imponerande men likväl improviserat instrument. Genom permanenta finanspolitiska stabiliseringsmekanismer, med tillsyn från det civila samhället, kan man se till att krishanteringsåtgärder skyddar de mest utsatta. När den ekonomiska styrningen inte beaktar fördelningseffekterna uppstår det sociala spänningar som undergräver just den resiliens som vi försöker bygga upp. Sociala grundvillkor i EU:s finansiering bör inte ses som byråkratiska hinder – de kan se till att ekonomisk tillväxt ger alla en högre levnadsstandard.

För det tredje måste marknadsintegrationen gå snabbare på de områden där konsumenterna har störst nytta av den. Om energikostnaderna hos oss är betydligt högre än hos våra konkurrenter är det inte bara en fråga om makroekonomiska indikatorer – det handlar om räkningar som varje månad utgör en belastning för hushållens budgetar i hela EU. Strategiska investeringar i gränsöverskridande infrastruktur och integrering av energimarknaderna är inte bara abstrakta ekonomiska mål, utan också något som innebär en konkret lättnad för familjer och företag som dignar under levnadskostnadsbördan.

Att utforma den ekonomiska politiken utan att ta hänsyn till det civila samhällets synpunkter är som att navigera utan att känna till området – tekniskt sett så går det, men i praktiken är det inte särskilt smart. När politiken utformas med fullt deltagande av dem som kommer att erfara politikens konsekvenser blir resultatet alltid bättre. Det handlar inte om att genomföra samråd som en ren formalitet, utan om att dra nytta av det organiserade civila samhällets samlade kunskap under hela den politiska processen.

EU:s konkurrenskraftiga sociala marknadsekonomi behöver moderniseras, inte överges. De som hävdar att vi behöver välja mellan att gynna konkurrenskraften och att skydda medborgarna är personer med bristande ekonomisk föreställningsförmåga. De utmaningar som ligger framför oss kräver institutionell kreativitet och att ekonomisk resiliens och människors välbefinnande sätts i centrum för EU:s ekonomiska styrning.

Läs mindre

FÖRSVARET AV EUROPA, EN KAPPLÖPNING MOT KLOCKAN

av Tetiana Ogarkova

I början av mars i år lämnade jag med mycket tungt hjärta Kiev. Jag reste till Frankrike under två dagar för att delta i ett symposium om Ukraina. Det gjorde att jag inte kunde närvara vid en viktig ceremoni i Kiev. Vår vän, poeten Svitlana Povaljaeva, skulle anordna en avskedsceremoni på Majdan, huvudstadens centrala torg, för sin äldsta son Vassil, som stupat i strid, 28 år gammal. Hans yngre bror Roman stupade i strid sommaren 2022 när han var med och befriade regionen Charkiv. Han blev 24 år.

av Tetiana Ogarkova

Jag steg ombord på tåget, det knöt sig i magen. Jag hade lämnat kvar mina tre barn i vårt hem. Det var inte första gången jag befann mig på en kort utlandsvistelse under kriget. Men den här gången var jag utom mig av oro.

Jag visste att min telefons varningssystem inte skulle visa rött i händelse av överhängande fara för ryska ballistiska robotar. Under några dagar skulle jag befinna mig 200 mil hemifrån, utan tillgång till information om mina döttrars säkerhet. Det var outhärdligt.

Om varningssystemet inte fungerade så var det för att USA hade stängt av underrättelser till Ukraina, bland annat underrättelser om tidig upptäckt av ballistiska robotar från ryskt territorium. De hade också dragit in det militära biståndet och gått så långt som att blockera material som redan skickats till Polen.

Några dagar senare återvände jag till Ukraina. Förhandlingar mellan ukrainska, amerikanska och saudiarabiska delegationer hade ägt rum under denna tid. Ukraina var redo för ett totalt och omedelbart eldupphör – om Ryssland gjorde detsamma. Donald Trump var nöjd. De amerikanska underrättelserna började åter komma, tillsammans med det militära bistånd som man enats om under Biden-administrationen.

Men förtroendet är borta. När man en gång har blivit förrådd är det svårt att låtsas som att allt är ok.

Delar Europa denna känsla av att vara förrådd? Eran när vi befann oss under Natos säkerhetsparaply, under amerikanskt ledarskap, är över. MAGA-gänget vänder sig bort. De planerar att minimera den militära och humanitära närvaron i Europa och låta Ryssland, angriparen, komma ut ur sin diplomatiska och ekonomiska isolering.

Om Trump vill ha ett eldupphör i Ukraina så snabbt som möjligt och oavsett hur, är det för att han inte fäster någon betydelse vid Ukrainas svåra belägenhet. Han vill bara minimera kostnaderna för USA:s budget. USA deltar inte längre i möten såsom de som hålls på Ramstein-basen, och inget ytterligare militärt bistånd från USA planeras för det innevarande året.

Fred på bekostnad av Ukrainas nederlag stör inte den amerikanska administrationen. Sändebuden Steve Witkoff och Keith Kellogg lägger fram planer på att dela upp Ukraina i två eller tre separata delar – en spegling av efterkrigstidens Tyskland efter nazisterna. Som om Ukraina vore angriparen som hade förlorat kriget.

Men Europa är också hotat. Om Trump planerar att minska antalet amerikanska trupper i Europa och kräver 5 % i bidrag till varje Nato-medlemslands försvarsbudget är det för att han anser att Europas försvar är ett europeiskt problem.

Ryssland tittar på. För Ryssland är ett Nato utan amerikanskt ledarskap varken en försvarsstyrka eller en avskräckande faktor. Hur lång tid skulle det ta att bygga upp ett ”europeiskt försvar” som ensamt kan garantera Europas säkerhet? Om den här frågan känns för abstrakt för dig, försök att besvara denna: vilka europeiska länder kommer till Baltikums försvar om Ryssland inleder en attack efter sina utbildningsoperationer i Belarus i september 2025?

I kölvattnet av det amerikanska sveket ställs Europa inför ett mycket tydligt val: att försvara Ukraina i dag såsom man skulle försvara sig själva, eller möta den ryska armén på sitt eget territorium i morgon. Denna kamp kommer inte att vara lätt, men ingen kamp är förlorad innan den inleds.

I slutet av mars såg jag en enkät som mätte den allmänna opinionen i Ukraina. Mer än 80 % av ukrainarna är beredda att fortsätta kampen mot Ryssland, även utan amerikanskt stöd.

Det återstår att se hur många européer som kommer att stödja oss.

Läs mindre

EESK gör gemensam sak med kommissionen för att försvara det civila samhället

Under en debatt med Michael McGrath, kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd, varnade EESK för att det pågår försök att tysta, misskreditera och försvaga dem som står upp för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter. Kommittén förklarade att man var redo att göra gemensam sak med kommissionen för att värna Europas civila samhälle och motverka polarisering.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är redo att spela en aktiv roll i kommissionens framtida strategi för det civila samhället, som syftar till att stärka demokratin och det medborgerliga utrymmet och ena splittrade samhällen i hela EU. Mot bakgrund av att attackerna mot grupper i det civila samhället och oberoende medier har ökat vill EESK beslutsamt agera motkraft och hjälpa till att slå vakt om grunderna för ett fritt och öppet samhälle.

”EESK står fast vid sitt åtagande att försvara, värna och stärka det civila samhället. Vi är det europeiska civila samhällets hus, så vi kommer inte att passivt se på. Vi kommer aktivt motarbeta försök att försvaga det medborgerliga utrymmet. Vi kommer att förespråka starkare stöd, bättre skydd och större erkännande av det civila samhällets roll i att stärka våra demokratier”, betonade EESK:s ordförande, Oliver Röpke, vid EESK:s plenarsession den 27 mars, där kommittén anordnade en högnivådebatt med kommissionsledamot McGrath om att avpolarisera samhällen.

Oliver Röpke konstaterade att icke-statliga organisationer och gräsrotsrörelser i allt högre grad brottas med problem som demokratisk tillbakagång, restriktiv lagstiftning, smutskastningskampanjer och strategiska rättsprocesser som syftar till att tysta avvikande åsikter och som är en del av bredare ansats för att misskreditera och försvaga dem som arbetar för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter.

Oliver Röpke hänvisade till de anklagelser som nyligen riktats mot miljöorganisationer från några av Europaparlamentets ledamöter och framhöll att det var särskilt oroväckande att attackerna inte bara kommer utifrån utan även i vissa fall inifrån våra institutioner.

Kommissionsledamot McGrath förklarade att EESK har en unik möjlighet att på ett ytterst värdefullt sätt bidra till kommissionens insatser för att stärka demokratin och överbrygga splittringen i samhället. Han ansåg att det bästa sättet att ta itu med polariseringen är att ge européerna inflytande och få dem att känna sig delaktiga: ”Om vi uppnår detta kommer vi att lyckas föra våra lokalsamhällen, samhällen och unionen närmare varandra. Oavsett vad vi gör vet vi att engagemanget från det civila samhällets organisationer kommer fortsätta att vara betydelsefullt.”

EU:s nya strategi för det civila samhället, som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2025, syftar till att stödja, skydda och stärka det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare.

Under plenardebatten presenterades också de viktigaste insikterna från EESK:s vecka för det civila samhället 2025, som ägde rum under rubriken ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Anföranden hölls av Brikena Xhomaqi, medordförande för kontaktgruppen, som presenterade veckans viktigaste krav, vinnaren av priset till det civila samhället Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” och ungdomsaktivisten Kristýna Bulvasová, som presenterade de viktigaste rekommendationerna från EESK:s årliga ungdomsevenemang, Ditt Europa, din mening! (YEYS).(ll)

Läs mindre

EESK efterlyser ett ambitiösare och mer inkluderande EU-arbetsprogram

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) vill att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 – där EU:s prioriteringar avseende lagstiftning och politik fastställs – ska fokusera på ekonomisk resiliens, social rättvisa och hållbarhet. I en plenardebatt med Valdis Dombrovskis, kommissionsledamot med ansvar för ekonomi och produktivitet, bekräftade EESK – som spelar en avgörande roll i utformningen av arbetsprogrammet – sitt åtagande att bidra till att utveckla en agenda som rymmer såväl hantering av brådskande utmaningar som uppbyggnad av ett inkluderande och framåtblickande EU.

I december 2024 presenterade EESK sitt bidrag till arbetsprogrammet på temat ”Framåt tillsammans: en djärvare, enklare och snabbare union”. Denna vision syftar till att ta itu med EU:s ekonomiska och geopolitiska utmaningar. Med hjälp av omfattande samråd och rekommendationer finslipar EESK varje år arbetsprogrammet för att se till att det gagnar EU:s medborgare och företag på bästa sätt.

EESK:s ordförande Oliver Röpke välkomnade det nära samarbetet med kommissionen. Han uppmärksammade kommissionens arbete, men efterlyste en mer ambitiös och inkluderande strategi. ”Vi står fast vid vårt åtagande att utforma en politik som främjar ekonomisk stabilitet, social rättvisa och demokratiska värden”, underströk han.

Valdis Dombrovskis bekräftade på nytt att kommissionens arbetsprogram för de kommande fem åren syftar till att stärka den ekonomiska konkurrenskraften och säkerheten. ”Att vidta åtgärder för att minska byråkratin är ett viktigt inslag när vi bygger upp ett mer konkurrenskraftigt Europa. Vår förenklingsagenda handlar om att se till att våra regler bidrar till att uppnå våra ekonomiska, sociala, miljömässiga och säkerhetsrelaterade mål – reglerna får inte hämma uppnåendet av målen”, förklarade han.

Viktiga prioriteringar för 2025

Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft

Arbetsprogrammet är inriktat på strukturreformer, den nya fleråriga budgetramen och starkare kapitalmarknader. EESK förespråkar en bredare strategi för ekonomisk resiliens, för att ta itu med den långsamma tillväxten, levnadskostnadskrisen och den ökande geopolitiska osäkerheten.

Inte bara mindre, utan smartare lagstiftning

EESK stöder kommissionens åtagande att minska de administrativa bördorna, men varnar för att en förenkling av reglerna inte får ske på bekostnad av socialt skydd eller miljönormer.

Driva på innovation och investeringar

Med en stark tonvikt på digitala nätverk, AI och kvantteknik prioriteras EU:s tekniska ledarskap i arbetsprogrammet. EESK uppmanar kommissionen att upprätta villkor som förhindrar kapitalutflöden och främjar långsiktiga investeringar i Europa.

Ett rättvisare och grönare Europa

Utmaningar som kompetensbrist, livsmedelstrygghet och hållbar finansiering tas upp i arbetsprogrammet och man vill stärka den sociala och miljömässiga hållbarheten. EESK betonar att det behövs en politik som främjar social sammanhållning och en rättvis digital omställning.

Förberedelser inför utvidgningen och framtiden

Eftersom EU förbereder sig på en eventuell utvidgning efter 2028 innefattar arbetsprogrammet planer för finansiell och politisk stabilitet. EESK insisterar på att det civila samhällets perspektiv måste finnas med för att säkerställa att politiken tillgodoser alla européers behov. (tk)

Läs mindre

EU:s nya vision för jordbruk är ett uppmuntrande steg framåt för att skydda jordbrukarna

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har välkomnat kommissionens nya vision för jordbruk och livsmedel, en reformfärdplan som syftar till att stärka jordbrukarnas ställning och skapa hållbara livsmedelssystem. EESK efterlyser dock en högre ambitionsnivå i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Visionen, som diskuterades vid EESK:s plenarsession den 27 mars, omfattar åtgärder för att stärka jordbrukarnas förhandlingsposition, öka insynen i leveranskedjan och förbättra den livsmedelspolitiska dialogen. EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen beskrev visionen som ett ”riktat svar på efterlysningarna av en konkurrenskraftig, rättvis och resilient jordbruksbaserad livsmedelssektor”, och betonade vikten av ett nära samarbete med alla berörda parter, inbegripet det civila samhället.

EESK:s ordförande Oliver Röpke konstaterade att visionen återspeglar många av EESK:s prioriteringar. ”I den erkänns den viktiga roll som alla aktörer i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan spelar när det gäller att säkerställa hållbarhet och konkurrenskraft”, sade han, samtidigt som han tillade att EESK:s rekommendationer på vissa områden hade gått längre än kommissionens förslag.

EESK:s ledamöter välkomnade initiativen för att stärka producenternas roll i förhandlingar och avtal. ”Skriftliga avtal med omförhandlingsklausuler kommer att öka insynen och förbättra jordbrukarnas förhandlingsposition”, sade Stoyan Tchoukanov, föredragande för EESK:s yttrande ”Ändring av förordningen om en samlad marknadsordning” om att stärka producenternas ställning vid förhandlingar om och ingående av avtal.

Kommissionen planerar också att förbättra samarbetet inom hela livsmedelssystemet för att främja hållbar produktion och hälsosammare kostvanor. Émilie Prouzet, föredragande för EESK:s yttrande ”Nya regler om gränsöverskridande verkställighet mot otillbörliga handelsmetoder”, ser detta som ett första steg för att stödja jordbrukarna och samtidigt undvika rättslig osäkerhet.

Visionen omfattar ett åtagande om ett nytt EU-omfattande risk- och krishanteringssystem, i linje med EESK:s efterlysningar av starkare verktyg för att hantera miljö-, marknads- och klimatrelaterade chocker. En framtida strategi för generationsskifte förväntas också. Den skulle stödja unga jordbrukare med tillgång till mark, investeringskompetens och landsbygdsinfrastruktur.

Trots ett brett stöd kvarstår farhågor. Debattdeltagarna noterade utmaningar när det gäller att diskutera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 utan klarhet om EU:s nästa budget. EESK efterlyser också en kraftfullare tillämpning av sociala grundvillkor och varnar för att visionen inte fullt ut tar itu med frågor som marknadskoncentration och finansiell spekulation som påverkar livsmedelspriserna.

EESK bekräftade sin roll som en viktig partner när det gäller att omsätta kommissionens vision i politik. Kommittén utlovade fortsatt samarbete för att se till att jordbrukarnas, producenternas, arbetstagarnas och konsumenternas intressen tillvaratas i utformningen av framtiden för EU:s jordbruk. (ks)

Läs mindre

Kan den europeiska världshavspakten ge upphov till en hållbar blå ekonomi?

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har ställt sig bakom den europeiska världshavspakten och uppmanat kommissionen att säkerställa att den blir en stabil handlingsram – inte bara en avsiktsförklaring.

Pakten måste anpassas till befintlig EU-politik, såsom den gr&oum...Läs mer

Pakten måste anpassas till befintlig EU-politik, såsom den gröna given, strategin för den blå ekonomin och målen för hållbar utveckling, för att jämvikt ska uppnås mellan ekonomisk tillväxt, miljöskydd och social rättvisa.

Klimatförändringar, föroreningar och överfiske hotar haven och kustsamhällena. Pakten syftar till att förbättra styrningen, stimulera innovation och främja en hållbar blå ekonomi. Ett nyligen genomfört offentligt samråd och synpunkter från det civila samhället visar på ett växande stöd för djärva och inkluderande åtgärder.

Föredraganden för yttrandet, Javier Garat Pérez, betonade att ”kustsamhällena i Europa står inför en rad sammanlänkade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. För att möta dessa utmaningar måste vi främja en hållbar och konkurrenskraftig blå ekonomi (inklusive fiske och vattenbruk), bevara ett sunt, motståndskraftigt och produktivt hav och arbeta med en övergripande agenda för kunskap och forskning om haven samt innovation och investeringar på detta område.”

EESK efterlyser en förenklad styrning mellan EU:s byråer, förbättrad havsplanering samt investeringar i forskning genom program som Horisont Europa. Kommittén förespråkar också en ”blå” livsmedelshandlingsplan, en hållbar varvsindustri och en rättvis omställning för sjöfolk. Stöd till kusternas kulturarv och ungdomsengagemang är avgörande.

För att pakten ska lyckas krävs det en stark politisk vilja, finansiering och ansvarsskyldighet. Om det görs på rätt sätt kan det ge EU ställning som en global ledare i fråga om hållbara hav och skapa både ekologisk motståndskraft och ekonomiska möjligheter. (ks)

Läs mindre

Vi öppnar våra dörrar och hälsar dig glatt välkommen till Europadagen!

Kom och besök Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – det europeiska organiserade civila samhällets hus – den 10 maj i Jacques Delors-byggnaden på Rue Belliard 99, 1040 Bryssel.

Årets Europadag är extra speciell eftersom vi firar 75-årsdagen för Schumandeklarationen – den historiska grund som EU:s enighet och samarbete vilar på. I anslutning till denna viktiga händelse öppnar EESK sina dörrar under en hel dag fylld med spännande, lärorika och underhållande aktiviteter och en upptäcktsfärd.
Det finns något för alla – från politiskt intresserade till nyfikna barn och ungdomar.

Samla stämplar runtom på EESK under vår upptäcktsfärd:

Delta i roliga utmaningar vid en rad tematiska montrar.
Samla stämplar i ett särskilt pass vid varje aktivitet.
Lämna in ditt färdigstämplade pass och få en särskild belöning!

Missa inte chansen att träffa och få en pratstund med EESK:s ordförande Oliver Röpke vid en av montrarna!
Han kommer att vara där och hälsa besökarna välkomna, svara på dina frågor och dela med sig av sin vision för det europeiska civila samhället – en unik möjlighet att komma i direktkontakt med EESK:s ledarskap.

Andra roliga aktiviteter som du kan delta i:

porträtt hos en karikatyrtecknare
en barnhörna med lekar
ett skojigt fotobås
ett lyckohjul med överraskningar
och en simulering av en omröstning i realtid där du får prova på att vara EESK-ledamot!

Lär dig mer om hur våra sektioner och grupper bidrar till att forma EU:s politik och värden.

Tillsammans vill vi fira de idéer som förenar Europa. Kom hit på egen hand eller ta med dig dina vänner eller din familj – men MISSA INTE DETTA TILLFÄLLE!

Det är mer än ett besök – var nyfiken och låt dig inspireras!

Mer information om alla aktiviteter vid EESK på Europadagen hittar du här: Delta i Europadagen den 10 maj! | EESK.

#EuropeDay (kk)

Läs mindre

EU behöver finansiell styrka för att leva upp till sina ambitioner

Av Antonio García del Riego, medlem av EESK:s arbetsgivargrupp

EU befinner sig i ett kritiskt skede eftersom det står inför historiska utmaningar, från den gröna omställningen till ett krig i dess omedelbara närhet och en intensifierad global konkurrens. För att möta dessa utmaningar kommer det att krävas mer än politiska förklaringar. Det kommer att krävas pengar och förmågan att mobilisera dem, kanalisera dem och få dem att växa. Kort sagt krävs det ett starkt, konkurrenskraftigt och självständigt finansiellt system. Tyvärr har vi inte det.

Av Antonio García del Riego, medlem av EESK:s arbetsgivargrupp

Finansiering är blodomloppet i en modern ekonomi. Varje ny fabrik, sjukhusutbyggnad, nytt elfordon eller företag inom ren teknik är beroende av att någon tar finansieringsrisken. I EU är denna ”någon” ofta en bank. Små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i EU, är till övervägande del beroende av banklån för att växa, investera och exportera. De institutioner som utgör kärnan i vårt finansieringsekosystem riskerar dock att bli omkörda och överreglerade.

I EU talar vi ofta om strategiskt oberoende inom energi, försvar och digital infrastruktur, men ekonomiskt oberoende är sällan en del av samtalet, vilket det borde vara.

I dag hanteras över 60 % av investmentbanktjänsterna i Europa av endast fyra amerikanska banker. De kommande Basel IV-reglerna kommer att tillämpas fullt ut i EU, men inte i USA, Storbritannien eller Japan. Denna obalans ger bankerna i EU en konkurrensnackdel. Om vi vill att EU:s banker ska finansiera den dubbla omställningen och stödja strategiska sektorer måste de konkurrera på lika villkor.

Kapitalmarknadsunionen måste handla om mer än retorik och bli en verklig inre marknad för sparande och investeringar. För att komma dit behöver vi smart, proportionerlig och möjliggörande lagstiftning som värnar om stabilitet och konsumenter, men också bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Detta innebär

proportionalitet,
teknikneutralitet och
resultatinriktade regler.

EU har inte råd att vara naivt. I en värld som i allt högre grad formas av maktpolitik och ekonomiska block är finansiell styrka suveränitet. USA och Kina förstår detta, det borde vi också göra.

Läs mindre

Tullar, desinformation och kaos: hur tar EU sig vidare?

Av EESK:s arbetstagargrupp

För att kunna ljuga måste man tro att man vet vad som är sant. För att kunna snacka skit krävs ingen sådan övertygelse. Detta är budskapet i filosofen Harry G. Frankfurts bok Bullshit, och det känns särskilt angeläget efter gårdagens så kallade ”befrielsedag” i Washington.

Av EESK:s arbetstagargrupp

Den 2 april tillkänna...Läs mer

Av EESK:s arbetstagargrupp

Den 2 april tillkännagav USA:s president en schablonimporttull på 10 % för alla länder, samt särskilda tullar för de ”värsta förbrytarna”. En förteckning över sådana förbrytare visades upp, med siffror över ”ömsesidiga tullar” för andra länder, inklusive 20 % för EU. Att dessa siffror till stor del är tagna ur luften och naturligtvis inte överensstämmer med någon korrekt definition av ömsesidiga tullar var inget som presidenten brydde sig om. Inte heller det faktum att EU:s underskott när det gäller tjänstehandeln nästan väger upp den totala handeln mellan de två blocken. Men poängen var ju heller inte att det skulle vara korrekt.

Vad kommer detta nya handelskrig som bygger på nonsensbeslut att medföra för medborgarna? Förmodligen högre inflation, osäkerhet på marknaden och ett hårt slag mot EU:s industri. Det återstår att se om något av detta kommer att gynna amerikanska arbetstagare.

Utöver tullfrågan måste EU skydda arbetstagare och arbetstillfällen på hemmaplan och mildra de inledande effekterna, inte bara till följd av tullarna, utan också den osäkerhet som uppstår på grund av deras godtycklighet. Detta innebär att vi åter måste få igång vår inhemska efterfrågan och se till att välståndet omfördelas och utnyttjas på ett effektivt sätt.

Vi måste också slå vakt om och investera i våra viktigaste industrier och sektorer, diversifiera energikällorna, ta itu med levnadskostnadskrisen och effektivisera EU:s beslutsfattande genom reformer. Ett starkt och motståndskraftigt samhälle är det enda som kan förhindra att Trumpkopior börjar dyka upp i Europa. Arbetsmarknadsparterna är en mycket viktig del av ett sådant samhälle. Det finns goda skäl till varför fackföreningarna är en av duon Musk-Trumps svurna fiender.

Läs mindre

EU:s sociala trygghetssystem under press: 2024 års Poverty Watch-rapport lyfter fram de aktuella utmaningarna

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Den 8 april lanserade det europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) sin senaste Poverty Watch Report med titeln ”Towards a systemic approach to social protection”.

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Den 8 april lanserade det europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) sin senaste Poverty Watch Report med titeln ”Towards a systemic approach to social protection”.

I rapporten, som presenterades för första gången vid ett Läs mer

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Den 8 april lanserade det europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) sin senaste Poverty Watch Report med titeln ”Towards a systemic approach to social protection”.

I rapporten, som presenterades för första gången vid ett evenemang i Bryssel som anordnades i samarbete med EESK:s grupp för civilsamhällesorganisationer, beskrivs de utmaningar som måste övervinnas för att säkra starka och resilienta sociala trygghetssystem. Detta är särskilt relevant i dagens läge, eftersom EU:s välfärdsstater brottas med växande ekonomiska begränsningar till följd av nationella utgiftsinskränkningar och stigande försvars- och säkerhetsutgifter.

Rapporten, som bygger på uppgifter från 19 nationella medlemsorganisationer i EAPN, visar att det för att uppnå en systematisk strategi för ett heltäckande och effektivt socialt skydd krävs en politik som är inbäddad i integrerade, långsiktiga strategier som sammanför de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Denna politik måste bygga på tillförlitliga belägg, data och meningsfullt deltagande av människor som lever i fattigdom.

EAPN:s nationella nätverk uttrycker oro över nedskärningarna i de sociala utgifterna. Dessutom fortsätter indikatorer såsom höga nivåer av bristande utnyttjande av sociala förmåner att väcka farhågor om effektiviteten hos en politik som inte når dem som är i behov av och berättigade till sociala förmåner.

Enligt rapporten har reaktionerna på denna snabbt föränderliga värld som präglas av digitalisering, krig, en åldrande befolkning och klimatförändringar varit otillräckliga, vilket belyser behovet av att återupprätta en systematisk strategi för socialpolitiken.

Juliana Wahlgren, direktör för EAPN, lyfte fram frågans brådskande karaktär och konstaterade att EU måste skydda välfärdsstaten och prioritera sociala utgifter. ”I detta syfte innehåller Poverty Watch-rapporten bland annat rekommendationer om minimiinkomst, bostadskrisen och energiomställningen. Effektivitet och tillräcklighet är avgörande. Nästa år kommer Europeiska kommissionen att lansera en EU-strategi för fattigdomsbekämpning, men denna kan bara lyckas om medlemsstaterna antar en verkligt systematisk strategi för socialt skydd. Eftersom mer än 20 % av EU:s befolkning riskerar att drabbas av fattigdom har vi inte råd att fortsätta med en splittrad politik – det sociala skyddet måste vara starkt, samordnat och effektivt.”

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade: ”För att utrota fattigdomen krävs oförtröttliga åtgärder från alla medlemsstaters sida. En stor del av den fattigdom som finns i EU är generationsöverskridande och kan vara särskilt svår för barn och äldre. När det gäller utbildning, bostäder och dyr energi måste särskilda åtgärder vidtas för att hantera systemets svagheter. I annat fall kommer EU som politisk enhet att behöva kämpa för att upprätthålla medborgarnas förtroende.”

Krzysztof Balon, vice ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer och föredragande för EESK:s yttrande om EU:s första strategi för fattigdomsbekämpning någonsin, som tillkännagavs i Europeiska kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029 sade: ”En effektiv EU-strategi för fattigdomsbekämpning måste utgå från erfarenheterna hos de människor som lever i fattigdom och tillgodose deras behov. Den bör också vara till stöd för det civila samhällets organisationer som bör involveras i utformningen och genomförandet av lämpliga projekt och åtgärder för att bekämpa social utestängning.”

EESK:s yttrande kommer att läggas fram vid EESK:s plenarsession den 16–17 juli.

Läs mindre

Det civila samhällets vecka 2025: Civilsamhället är avgörande för att minska polariseringen i Europa

Tyngden av att stärka sammanhållningen för att minska polariseringen i samhällena vilar på civilsamhällesorganisationernas axlar. Dessa organisationer har styrkan och motivationen att skydda de medborgerliga och demokratiska utrymmena. Det var huvudbudskapet från det civila samhällets vecka, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) för andra året stod värd för i syfte att diskutera den alarmerande trenden med utbredd polarisering i EU:s samhällen.

Över 800 personer, däribland företrädare för civilsamhällesorganisationer, icke-statliga organisationer och ungdomsgrupper samt berörda parter och journalister, samlades vid EESK den 17–20 mars under det civila samhällets vecka för att utbyta åsikter och diskutera hur man kan stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen.

Under det civila samhällets vecka anordnades 14 sessioner av medlemmar i EESK:s kontaktgrupp och partner i Europeiska medborgarinitiativets dag. Dessutom delades EESK:s pris till det civila samhället ut. Deltagarna utarbetade en omfattande uppsättning genomförbara åtgärder och viktiga uppmaningar för mer sammanhållna samhällen, bland annat följande:

Stärka sammanhållningen genom utbildning och kultur.
Tillhandahålla hållbara bostäder till överkomliga priser.
Stärka allmänhetens deltagande genom det europeiska medborgarinitiativet.
Säkerställa en rättvis omställning för alla och grönblå tillväxt.
Skapa en stark EU-strategi för det civila samhället.
Stärka stödet och finansieringen till det civila samhällets organisationer.
Engagera ungdomar i utformningen av ett starkare och mer resilient EU.
Främja innovation och teknik för det allmänna bästa.

Vid avslutningssessionen sade EESK:s ordförande Oliver Röpke följande: ”När vi nu avslutar den andra upplagan av det civila samhällets vecka hämtar jag stark inspiration i den energi, den resiliens och det engagemang som civilsamhällesaktörer från hela Europa visar. Den här veckan har visat att när det civila samhället förenar sina krafter kan vi skapa lösningar som stärker vår demokrati, främjar social sammanhållning och skapar ett EU som verkligen fungerar för medborgarna.”

Från Europeiska kommissionens sida betonade Henna Virkkunen, verkställande vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, den avgörande roll som civilsamhällesorganisationer spelar för att navigera i samhällena med hjälp av de grundläggande europeiska värdena.

Europaparlamentets vice talman Victor Negrescu manade starkt till handling och uppmanade det civila samhällets organisationer att visa sin styrka och reagera på aggressiv retorik: ”Vi behöver ett starkt civilt samhälle och ett verkligt partnerskap mellan det civila samhället och beslutsfattarna för att tillsammans bygga vidare på ett konsekvent samhälle med verklig inverkan på människors liv.”

Företrädare för det civila samhällets organisationer betonade att det civila samhället är mer än en tjänsteleverantör; det är en oumbärlig del av demokratin och deltagandet. Nataša Vučković, generalsekreterare för FCD (stiftelsen centrum för demokrati) i Serbien, uttryckte optimism över att det civila samhället kan spela en avgörande roll i kampen mot de bakomliggande orsakerna till och spridningen av antidemokratiska och EU-fientliga narrativ, både i EU och i kandidatländerna. Detta kan göras genom att man förklarar vad EU är och gör och ser till att dess fördelar når alla medborgare i deras vardag. (at)

Läs mindre

Diagnostisering av Europa: otrygghet och osäkerhet har blivit vardagsmat

Våra samhällen äts upp av den otrygghet som breder ut sig överallt som ett osynligt gissel, när människor känner sig djupt maktlösa och utlämnade till krafter bortom deras kontroll. Det menar Albena Azmanova, universitetsprofessor och prisbelönt författare, som höll ett kraftfullt huvudanförande under EESK:s vecka för det civila samhället. I denna intervju för EESK info lyfter hon fram huvudorsakerna till denna epidemi, bland annat tendensen att prioritera jämlikhet framför ekonomisk stabilitet.

Under ditt huvudanförande under veckan för det civila samhället talade du om en epidemi av otrygghet, som grunden till nedgången när det gäller politiska friheter. Du beskrev det som en osynlig sjukdom som håller på att göra oss galna. Kan du förklara närmare vad du menar med begreppet ”otrygghetsepidemi”? Hur uppstår den?

Människor blir alltmer förtvivlade, och hopplösheten gör att dödsfallen ökar – särskilt självmord på arbetsplatsen – i välmående samhällen. Det vi ser är den mest smärtsamma, och därmed mest synliga, toppen på ett stort men osynligt isberg av otrygghet, som ökar i omfattning på grund av osäkerheten i våra försörjningsmöjligheter. Det handlar inte bara om att människor är upprörda och att förtroendet för de politiska institutionerna dalar, även om vi ofta hör talas om det. Misstro kan vara något sunt: det driver fram krav på ansvarsskyldighet. Ilska kan vara något produktivt: den kan bli bränsle i kampen för rättvisa och leda till meningsfulla förändringar.

Det nuvarande gisslet i våra samhällen – det som jag i mitt arbete beskriver som ”allmänt utbredd otrygghet” är något annat. Det är en särskild typ av osäkerhet, en akut maktlöshet eftersom människor känner sig utlämnade till krafter bortom deras kontroll.

Som individer upplever vi otrygghet som oförmåga att klara av de grundläggande uppgifterna i våra liv. Känslan av oförmåga att klara av saker skapar en rädsla för att tappa fotfästet, att förlora det du har – ditt jobb, dina besparingar, din förmåga att prestera och din hälsa. Problemet handlar alltså i första hand inte om fattigdom eller ojämlikhet, utan snarare om upplevd eller förväntad förlust och en rädsla för att tappa fotfästet. Det är så som enskilda personer upplever otrygghet.

På samhällsnivå handlar otrygghet som samhällets oförmåga att styra sig självt och hantera motgångar. Ta covid-19-pandemin, t.ex. Hur kunde våra rika, vetenskapligt framstående och institutionellt sofistikerade samhällen låta ett folkhälsoproblem, orsakat av ett virus som varken var helt okänt eller alltför dödligt, utvecklas till en allvarlig hälsokris och därefter en ekonomisk och social kris? Jo, därför att våra regeringar hade skurit ned kraftigt i de offentliga investeringarna, bland annat i hälso- och sjukvård.

Det finns en annan sida av otryggheten. Den uppstår på grund av specifika politiska åtgärder, av den nyliberala kombinationen av fria marknader och öppna ekonomier där besluten baseras på lönsamhet. För att säkerställa nationell konkurrenskraft eller EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden, inom ramen för en världsomspännade konkurrens om vinst, skyndade sig mitten-vänster- och mitten-högereliter att minska såväl anställningstryggheten (för att ge företagen flexibilitet att vara konkurrenskraftiga) och utgifterna för offentliga tjänster. Det innebar att alla fick fler ansvarsuppgifter men färre resurser för att utföra dem. Vi ombads göra mer, med mindre.

Exempelvis uppmanar kommissionen medlemsstaterna att stärka den sociala rättvisan, samtidigt som den uppmanar dem att minska utgifterna. Denna obalans mellan allt fler ansvarsområden och ständigt krympande resurser leder till osäkerhet och tvivel om huruvida vi är kapabla att klara av situationen. Det är inte den sunda osäkerhet som gör oss ivriga att våga oss ut i världen, överväga våra alternativ, ta risker eller visa vad vi går för. I stället är det en toxisk rädsla, en rädsla för att inte kunna försörja sig och en föraning om en mörkare framtid.

Enligt din åsikt, vad är orsaken till framväxten av auktoritära ledare och ytterhögerpartier? Hur bedömer du situationen för de demokratiska friheterna och respekten för EU:s grundläggande värden i dagens Europa?

Det ökade stödet för auktoritära ledare och ytterhögerpartier beror på en politiskt genererad otrygghet. Människor känner sig osäkra, så de törstar efter säkerhet och stabilitet. De känner sig maktlösa, så de sätter sina förhoppningar till starka ledare som tillhandahåller omedelbar stabilitet med järnhand. Dessa ledare utökar till exempel de militära utgifterna och stärker polisens makt – precis som EU är på väg att göra nu.

Grunderna för allt detta hade redan lagts av mittenpartierna när de gjorde våra samhällen mer otrygga av nyliberala skäl. Enligt min åsikt har mitten-vänster-partierna ett särskilt ansvar för denna bedrövliga situation. Socialdemokratin hävdar själv att den kämpar för rättvisa, men i stället har den fokuserat på att bekämpa en viss form av orättvisa: ojämlikhet. Samtidigt längtar människor efter ekonomisk stabilitet: förmågan att hantera sina liv och planera sin framtid.

Tänk efter: vi skulle kunna ha helt jämlika, men samtidigt djupt otrygga samhällen – men det är knappast vad jag skulle kalla blomstrande samhällen. Människor är heller inte nödvändigtvis måna om att utrota ojämlikhet om det innebär att de behandlas som förlorare som blir kompenserade (och förödmjukade) genom lite omfördelning: de vill först och främst inte vara förlorare.

I ditt anförande talade du också om ”de olympiska spelen i offermentalitet”. Kan du beskriva vad det är och varför vi bör överge denna?

De senaste fem årtiondena har kampen mot diskriminering tagit formen av identitetspolitik. Grupper som historiskt sett har utsatts för diskriminering behandlades som ”skyddade minoriteter”, och deras status höjdes genom positiv särbehandling såsom riktade befordringar och kvotsystem. När detta sker i en situation med allmänt utbredd otrygghet, där det råder brist på goda arbetstillfällen och andra resurser, börjar dessa skyddade grupper konkurrera om dessa begränsade resurser. I ett sådant klimat blir offerrollen ett slags trumfkort: ju större upplevelsen av att vara ett offer är, desto starkare blir kravet på skydd.

Det leder å ena sidan till agg mellan de konkurrerande grupperna, vilket urholkar solidariteten. Å andra sidan vinner egentligen ingen av dem, eftersom de fortfarande är offer. Att vara ett offer och utsättas för diskriminering är nämligen just det som ger dem rätt att kräva skydd. De enda vinnarna i detta otäcka konkurrensspel om tillgång till resurser och särskilt skydd är eliten som välvilligt fördelar beskydd. Slutresultatet är att maktlösa grupper bekämpar varandra som fiender, medan deras beskyddare, den politiska eliten, hämtar mer makt ur dessa strider.

Mot denna bakgrund, varför är det civila samhället så viktigt för att bevara demokratin och de medborgerliga friheter som många av oss tar för givet? På vilket sätt är det civila samhället, och inte demokratiska val, ett motgift mot maktmissbruk?

När vi röstar är vi ensamma. Vi känner på ett akut sätt av vår maktlöshet och frustrationen på grund av otrygghet, och vi ger uttryck för denna oro när vi lägger vår röst. Detta har lett till de reaktionära partiernas framväxt i fria och rättvisa val. Det civila samhället styrs av en annan logik och har en särskild maktkälla: samhörigheten. När vi är tillsammans med andra förenas vi genom kampen för en gemensam sak, vi är inte ensamma, vi känner oss mindre otrygga, mindre maktlösa, eftersom vi kan förlita oss på våra kamraters stöd. När otryggheten minskar sjunker rädslan undan och vi kan tänka framåt, vi kan tänka stort.

Albena Azmanova är professor i statsvetenskap och samhällsstudier vid City St George, University of London och medredaktör för tidskriften Emancipations. Hennes senaste bok Capitalism on Edge (2020) har vunnit många utmärkelser, bland annat Michael Harrington Book Prize, som föreningen American Political Science Association delar ut till ”ett enastående verk som visar hur vetenskap kan användas i kampen för en bättre värld”.

Läs mindre

Vikten av kritiskt tänkande

”Vi lär eleverna att fakta måste verifieras, men också att olika åsikter bör diskuteras på ett respektfullt sätt. Den som i sann mening kan tänka kritiskt respekterar också en mångfald av åsikter”, säger Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen (SDA) och vinnare av EESK:s pris till det civila samhället för bekämpning av polarisering med sin ”olympiad för kritiskt tänkande”. Richard, vars projekt vann förstapriset, talade med oss om olympiaden och varför kritiskt tänkande är avgörande i dagens polariserade och desinformationsdrivna värld.

Kan du beskriva ett moment eller en omgång i olympiaden för kritiskt tänkande? Kan du ge ett exempel på en uppgift eller fråga?

I skolomgångarna och i de regionala omgångarna av olympiaden för kritiskt tänkande gör eleverna ett en till två timmar långt prov där de löser en rad uppgifter med full tillgång till internet och online-verktyg för faktagranskning. Utmaningarna är inriktade på mediekompetens, förmågan att upptäcka manipulering och missvisande information, tolkning av data och studier, identifiering av logiska fel samt förmågan att formulera egna argument.

I en nyligen genomförd omgång fick eleverna till exempel i uppgift att skriva en argumenterande text om huruvida säkerhetskameror bör installeras i skolor för att öka tryggheten – en aktuell fråga i den offentliga debatten i Slovakien. En annan uppgift var att analysera en viral TikTok-video med en konspirationsteori om Taylor Swift och identifiera aspekter som är typiska för konspiratoriskt tänkande. En tredje uppgift gick ut på att avgöra vilket av två videoklipp som genererats av AI och vilket som var autentiskt.

Alla tidigare prov är allmänt tillgängliga på slovakiska på www.okm.sk.

Vad hoppas du kunna uppnå med olympiaden? Vad fick dig att starta detta projekt?

Vårt mål är att hjälpa elever som är i åldern när de börjar använda sociala medier och konsumera digitalt innehåll att utveckla sin förmåga att navigera på dessa forum på ett kritiskt, ansvarsfullt och genomtänkt sätt. Genom regelbunden återkoppling efter varje omgång och genom förberedande online-kurser skaffar sig eleverna vanor och verktyg som de kan använda i vardagslivet och som kan överföras till andra sammanhang. I slutändan strävar vi efter att fostra en generation unga som är välinformerade, motståndskraftiga mot desinformation och som kan leda en faktabaserad och konstruktiv dialog.

Vi lanserade detta projekt som ett svar på en allvarlig brist i vårt utbildningssystem: mediekompetens och kritiskt tänkande är fortfarande mycket underrepresenterade ämnen i de formella läroplanerna. Över hälften av de slovakiska studenterna lär sig aldrig hur de ska bedöma tillförlitligheten i information. Endast 16 % av de slovakiska ungdomarna verifierar regelbundet information från medierna. Till följd av detta tenderar 56 % av befolkningen att tro på konspirationsteorier eller direkta lögner. Vi ville ändra detta genom att presentera skalbara och verkningsfulla åtgärder för skolor i hela landet.

Varför tror du att det är så viktigt att utveckla ett kritiskt tänkande i dagens läge? Har vi en chans att vinna kriget mot falska nyheter?

Falska nyheter har alltid funnits i någon form, men vi lever nu i en tid av en aldrig tidigare skådad informationsmängd. Med sociala medier som den främsta informationskällan för många ungdomar kan vem som helst lätt sprida desinformation, felaktig information eller hatpropaganda. Att lära sig hur man filtrerar och navigerar i detta kaotiska informationslandskap har kommit att bli en viktig livskunskap.

Vi kommer dock aldrig att helt ”vinna” kriget mot falska nyheter – det är ett fenomen som ständigt förändras och utvecklas. Vad vi kan göra är att förse ungdomar med verktyg för att bättre orientera sig i denna miljö, ställa bra frågor och tänka innan de delar innehåll på nätet.

Har du fått någon återkoppling på ditt projekt? Kan du ge ett exempel?

Vi samlar in detaljerad återkoppling efter varje omgång, och svaren har varit överväldigande positiva. Till exempel uppgav 93 % av lärarna vars elever deltog i olympiaden att den bidrar till att bygga upp elevernas motståndskraft mot desinformation och bluffar. Dessutom nådde vårt ”Net Promoter Score” – ett viktigt mått på användarnöjdhet – +76 i den sista omgången, vilket anses vara utmärkt.

Vilka råd skulle du vilja ge till andra organisationer i det civila samhället som vill uppnå resultat med liknande verksamhet eller program?

Varje land och sammanhang skiljer sig åt, och de lokala organisationerna är de som bäst vet vad som fungerar för deras samhällen. Följande principer har dock fungerat bra för oss:

För det första, och viktigast av allt, säger vi inte till unga vad de ska tycka. Ett sant kritiskt tänkande innebär respekt för en mångfald av åsikter. Om eleverna upplever att deras åsikter avfärdas eller att andra skriver dem på näsan, tappar de intresset. Vi lär dem att fakta måste verifieras, men också att olika åsikter bör diskuteras på ett respektfullt sätt.

För det andra är tillgänglighet och inkludering avgörande. Om vi inte ”spräcker bubblan” och når bortom elitskolorna kommer vi inte att uppnå någon verklig effekt. Vårt program är gratis, helt online, går snabbt att komma igång med och är även tillgängligt på vår största etniska minoritets språk. I år kom 53 % av deltagarna från yrkesgymnasium.

För det tredje bör man redan från början tänka på skalbarheten och hur man kan utnyttja ny teknik för detta ändamål. Vi använder AI för att gradera svar på öppna frågor, vilket gör det möjligt för oss att erbjuda en högkvalitativ utbildningslösning utan att använda oss av flervalsfrågebaserade prov. Den digitala tidsåldern har medfört stora utmaningar, men den ger oss också kraftfulla verktyg för att ta itu med dem.

Richard Vaško har varit med i den slovakiska debattföreningen SDA sedan han var tolv år. Han vann den slovakiska nationella debattligan på gymnasiet och företrädde Slovakien vid det globala debattmästerskapet för gymnasieskolor ”World Schools Debating Championships”. Han tog examen som kursetta i juridik, politik och filosofi vid universitetet i Warwick, Storbritannien, och läser nu till en filosofie magister (MPhil) i utbildningsvetenskap (kunskap, makt, politik) vid universitetet i Cambridge.

Sedan 2021 har Richard arbetat vid SDA, där han grundade och nu samordnar olympiaden för kritiskt tänkande. Han har också arbetat med det slovakiska utbildningsministeriets grupp för strategisk kommunikation (StratCom) och varit medförfattare till handböcker för lärarutbildning om mediekompetens för det nationella utbildnings- och ungdomsinstitutet. Han bedriver forskning och anordnar en multietnisk sommarskola för missgynnade barn tillsammans med Mathias Bel-institutet, en icke-statlig organisation som är inriktad på etniska minoriteter och marginaliserade romska befolkningsgrupper i Slovakien.

Läs mindre

EESK:s PRIS TILL DET CIVILA SAMHÄLLET I KORTHET

EESK:s flaggskeppspris till det civila samhället har hittills delats ut 15 gånger. Det belönar projekt som har en särskilt kreativ och innovativ syn på frågor som är mycket relevanta för EU.

Alla organisationer i det civila samhället som är officiellt registrerade i EU och bedriver sin verksamhet på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå kan anmäla sig. Även fysiska personer som är bosatta i EU och företag som är registrerade eller verksamma inom EU kan anmäla sig, förutsatt att deras projekt helt saknar vinstsyfte.

För att ha möjlighet att få priset måste initiativen eller projekten genomföras i EU. De måste redan ha genomförts eller fortfarande pågå på den sista ansökningsdagen.

Tanken är att priset ska öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda och till att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen.

Ett nytt tema väljs varje år. År 2023 var det projekt med inriktning på psykisk hälsa. År 2022 gick EESK:s pris undantagsvis till två olika teman, nämligen ungdomar och Ukraina. År 2021 lyfte priset fram klimatprojekt som främjar en rättvis omställning. År 2020 ersatte EESK sitt pris till det civila samhället med en engångsutmärkelse – priset för medborgerlig solidaritet, som tillägnades kampen mot covid-19. Andra teman under åren har varit jämställdhet och kvinnors egenmakt, europeiska identiteter och kulturarv samt migration.

I oktober 2024 lanserade EESK sitt 15:e pris till det civila samhället, på temat att bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Frågan om polarisering är mer angelägen än någonsin. I samband med flera överlappande kriser – bland annat covid-19-pandemin, Rysslands krig i Ukraina och utbredd social och ekonomisk instabilitet – har misstron mot offentliga institutioner och myndigheter ökat, vilket underblåser en skadlig polarisering.

Det civila samhället spelar en nyckelroll när det gäller att bekämpa denna misstro och övervaka miljöer på och utanför nätet där polarisering frodas, förbättra den sociala sammanhållningen och upprätthålla de demokratiska idealen. Tillsammans med de offentliga myndigheterna och det civila samhället kan det bidra till att skydda den liberala demokratin mot en auktoritär utveckling.

Mot bakgrund av detta har EESK beslutat att dess senaste pris till det civila samhället ska tilldelas ideella initiativ som effektivt griper in genom förebyggande åtgärder, tidig varning och (vid behov) nedtrappning som säkerställer att demokratiska värden respekteras, att polarisering inte blir skadlig och att ensidiga resonemang inte leder till våldshandlingar.

Läs mindre

MÖT VINNARNA

EESK:s 15:e pris till det civila samhället har hedrat tre vinnare från Slovakien, Belgien och Frankrike för deras inspirerande arbete med att motverka den negativa polariseringen i EU. Vinnarna avslöjades den 20 mars vid en prisceremoni under det civila samhällets vecka.

Prispengarna delades mellan de tre vinnarna, och först...Läs mer

Prispengarna delades mellan de tre vinnarna, och förstapriset uppgick till 14 000 euro. Andra- och tredjepristagarna fick 9 000 euro vardera.

FÖRSTA PRIS: den slovakiska debattföreningen Slovenská debatná asociácia för ”olympiaden för kritiskt tänkande”

Slovenská debatná asociácia (SDA) är en icke-statlig organisation i Slovakien. Dess uppdrag är att främja fördomsfrihet och kritiskt tänkande samt ett aktivt medborgarskap bland slovakiska ungdomar. Genom en rad program lär SDA ungdomar att bedöma fakta och åsikter, formulera egna argument och betrakta medieprodukter kritiskt för att hitta trovärdiga informationskällor. På så sätt skapar organisationen ett utrymme för öppen och offentlig debatt om viktiga frågor som det slovakiska samhället står inför.

Ett av de mest framgångsrika programmen, som lanserades 2021, är ”olympiaden för kritiskt tänkande” (CTO). Den har redan blivit mycket populär, och nästan 9 000 elever från över 300 skolor deltog förra året. Detta innovativa projekt är en tävling som bygger upp resiliens mot felaktig information bland eleverna. Desinformation är vanligt i Slovakien: 61 % av slovakerna litar inte på medierna och över hälften tror på vissa konspirationsteorier. CTO syftar till att direkt möta denna utmaning genom att bygga upp mediekunnighet och förändra konsumtionsvanorna bland ungdomar.

Tävlingen riktar sig till tre åldersgrupper (årskurserna 8–13), där deltagarna ställs inför en rad verkliga medieutmaningar i tre omgångar. Uppgifterna är utformade för att spegla innehåll som eleverna kan möta i sin vardag. De analyserar TikTok-videor, faktagranskar AI-skapat innehåll och utvärderar Instagram-inlägg och försöker skilja mellan verklighet och felaktig information. Eleverna måste också tala inför publik för att lägga fram sina argument för sina jämnåriga.

”Olympiaden för kritiskt tänkande bidrar till att minska polariseringen i samhället genom att lära tusentals elever att anamma olika perspektiv, känna igen kognitiva fördomar och uttrycka sina åsikter konstruktivt”, sade Richard Vaško, programmets grundare och samordnare. ”Genom att stärka det kritiska tänkandet och mediekunnigheten genom denna kompetensbaserade insats ger vi ungdomar möjlighet att stå emot felaktig information och hantera samhällsdebatter med nyans.”

ANDRA PRIS: Reporters d’Espoirs i Frankrike för ”Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs”

Reporters d’Espoirs (hoppets reportrar) är en fransk ideell organisation som bildades 2003. Den lanserade metoden ”lösningsorienterad journalistik”, som nu är en allmänt tillämpad form av journalistik som söker svar på de utmaningar som samhället står inför i dag. Organisationen uppmuntrar journalister att anamma detta positiva tänkesätt och hedrar journalisters och ungdomars bästa rapportering och redaktionella innovationer genom en rad utmärkelser.

Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs är ett initiativ för att både belöna och utbilda journalister i lösningsorienterad journalistik på franska. Det mångfasetterade programmet ger kandidaterna möjlighet att lära sig lösningsorienterad journalistik genom en nätkurs som anordnas tillsammans med journalisthögskolan EJCAM i Aix-Marseille. Varje kandidat paras också ihop med en mentor för att bidra till att förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter och utbildas i konsten att pitcha. Vinnarna bjuds också till Paris för en 48-timmars utbildningsresa där de träffar andra likasinnade journalister och experter från hela Europa. Sex vinnare får sedan priser på totalt 10 000 euro.

”Att motverka polarisering är en naturlig del av metoden för lösningsorienterad journalistik: den består i att visa hur komplex världen är, hur många olika aktörer som agerar på alla nivåer och i alla länder, gemensamt eller enskilt, och samtidigt beskriva hur lokalt förankrade initiativ kan spridas”, sade Gilles Vanderpooten, direktör för Reporters d’Espoirs.

Under de första tre upplagorna tog priset emot över 400 ansökningar från 25 länder. Den nuvarande fjärde upplagan är på god väg att överskrida 300 ansökningar. Organisationen har redan hjälpt över 75 kandidater att förbättra sin skriftliga och muntliga franska.

Idén är lätt att kopiera, och teamet diskuterar redan med journalister i Spanien, Italien och Belgien om att samarbeta och sprida priset ytterligare.

”Vår ambition är att utvidga priset från den franskspråkiga världen till andra EU-språk”, sade Gilles Vanderpooten. ”Detta är nyckeln till att få fler och fler ungdomar att engagera sig i ett ’lösningarnas Europa’.”

TREDJE PRIS: FEC Diversité asbl i Belgien för dess projekt ”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer”

I Europa och resten av världen håller högerextrema ideologier på att få fäste. Högerextrema partier vinner mark och populismen ökar. Den belgiska ideella organisationen FEC Diversité har tagit fram ett sätt att motverka dessa åsikter bland lärare, fackföreningar och vanliga människor.

”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer” är ett escape game som låter spelarna ”dekontaminera” sig från högerextrema idéer på ett roligt och engagerande sätt. Spelarna informeras om att de har smittats av högerextrema ideologier och måste dekontaminera sig genom en rad uppgifter. På så sätt lär de sig hur högerextrema idéer sprids och förstärks i samhället.

Spelet består av fyra distrikt, vart och ett med särskilda prov som spelarna måste klara. I distrikt A diskuterar deltagarna extremhögerns genomslag på arbetsplatsen genom interaktion med 19 föremål. I distrikt B läser spelarna verkliga vittnesmål av migranter för att förstå deras resa till Europa. I distrikt C åtföljs uppläsningen av ett ”högerextremt tal” av en serie bilder. I distrikt D tar spelarna del av en rapport om ett högerextremistiskt parti innan de gör korsord.

Det omslutande spelet omfattar coacher som är klädda i gasskyddsdräkter och gasmasker, med förvrängda röster. Tanken med de olika utmaningarna är att engagera alla fem sinnena för att verkligen göra erfarenheterna levande och öka medvetenheten om vad som står på spel för demokratin i Europa.

Sedan starten i juni 2023 har nästan 1 000 spelare ”dekontaminerats”, och ordet har spridit sig bland fackföreningar, organisationer och skolor i och utanför Belgien. Deltagare från Frankrike och Bulgarien har kommit för att spela spelet i syfte att återskapa det på andra håll.

”Vi är stolta över att ha utvecklat ett innovativt utbildningsverktyg som tar itu med frågan om högerextrema idéer på ett engagerande och interaktivt sätt”, sade Malika Borbouse från FEC Diversité. ”Genom att främja dialog och kollektiv reflektion har vårt initiativ bidragit till att minska spänningarna och främja ett mer inkluderande samhälle.”

Läs mindre

Här är några av de andra tävlingsdeltagarna

Årets pris ledde till 58 inskickade ansökningar från privatpersoner, privata företag och organisationer i det civila samhället i flera EU-medlemsstater, och återspeglar en bred geografisk spridning.

Ansökningarna omfattar många olika teman, från ungdomars engagemang och egenmakt till social sammanhållning och inkludering, från mediekompetens och oavsiktlig spridning av felaktig information till mänskliga...Läs mer

Många initiativ tar itu med problemet i grunden och bidrar till att förhindra polarisering.

Initiativ som EUth Voices for Social Change, som drivs av den ideella organisationen Youthmakers Hub i Grekland, syftar till att ge ungdomar möjlighet att främja positiv förändring i sina lokalsamhällen. Dessa projekt tar itu med skadlig polarisering och skapar en kultur av tolerans genom att uppmuntra människor att delta i konstruktiva dialoger och motstå splittrande budskap, till exempel genom utbildning i digital kompetens och poddradio.

Andra projekt bekämpar polariserande budskap och radikalisering. De bidrar till att överbrygga kulturella, etniska och generationsrelaterade klyftor, hantera samhällsklyftor, främja ömsesidig förståelse och samarbete, skydda grundläggande rättigheter och inspirera till social sammanhållning.

DEMDIS Digital Discussion, ett initiativ som lanserades av DEMDIS i Slovakien, skapade en ny programvaruplattform för att föra en rättvis digital diskussion – även i kontroversiella frågor. Användarna röstar om uttalanden och placeras i separata åsiktsgrupper. Genom att hitta en gemensam grund byggs broar mellan dessa polariserade sidor.

Vägledningen om mänskliga rättigheter skapad av The Baltic Human Rights Society är ett exempel på hur det civila samhället kan arbeta för att upprätthålla de grundläggande rättigheterna. Vägledningen fungerar som en plattform för utbildning om mänskliga rättigheter och ger flerspråkiga förklaringar om hur mänskliga rättigheter kan och bör fungera i specifika situationer i det dagliga livet.

Årets bidrag innehöll också flera kulturella och konstnärliga vinklar för att ta itu med polariseringen, såsom Atlas géopolitique de la culture et des médias indépendants en Europe av Arty Farty. Detta initiativ lyfter fram prioriterade teman för ett nätverk av oberoende kultur- och medieorganisationer i hela Europa, såsom inkludering, minskning av territoriella klyftor och behovet av att bekämpa desinformation. Dessa projekt visar att kultur och medier kan spela en omdanande roll när det gäller att avpolarisera samhället.

Läs mindre

Europeiska medborgarinitiativets dag 2025: initiativets fulla potential måste nås

Europeiska medborgarinitiativet har visat sig vara ett effektivt verktyg för att öka medborgarnas deltagande i EU:s politiska verksamhet. Men det måste stärkas för att motverka risken att EU-institutionerna tappar kontakten med vanliga européer.

Europeiska medborgarinitiativet är en deltagandemekanism inom EU som utformats för att st&aum...Läs mer

Europeiska medborgarinitiativet är en deltagandemekanism inom EU som utformats för att stärka direktdemokratin. Om ett initiativ stöds av minst en miljon EU-medborgare (med specifika regler om ett minsta antal medborgare från minst sju medlemsstater) kan kommissionen ombes lägga fram en rättsakt på ett område där medlemsstaterna har överfört befogenheter till EU-nivån.

Sedan 2012, då medborgarinitiativet lanserades, har kommissionen registrerat 119 initiativ, och organisatörerna har samlat in omkring 20 miljoner underskrifter. Hittills har 11 initiativ godkänts och 10 av dem har redan lett till åtgärder från kommissionen.

Europeiska medborgarinitiativets dag – som årligen anordnas av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett viktigt forum och en plattform där registrerade och framtida organisatörer av medborgarinitiativ och intressenter kan utbyta information och erfarenheter och presentera sina aktiviteter i anknytning till medborgarinitiativen för allmänheten.

I år anordnades Europeiska medborgarinitiativets dag den 18 mars, som en del av det civila samhällets vecka.

”EU bör vidta ytterligare åtgärder för deltagandedemokratin i syfte att komplettera sin representativa form. Europeiska medborgarinitiativet är det allra första verktyget för deltagandedemokrati på transnationell nivå”, förklarade Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation.

Europeiska ombudsmannen, Teresa Anjinho, framhöll att medborgarinitiativet är ett kraftfullt verktyg, men att det inte har nått upp till sin potential. ”Vi måste förbättra kommunikationen om dess syften och funktioner. Upplysningskampanjerna måste intensifieras så att människor får fullständig information om vad ett medborgarinitiativ kan och inte kan uppnå, och skrida till handling. För att bevara medborgarinitiativet som ett meningsfullt verktyg krävs öppenhet, ärlighet och kommunikation. Om vi misslyckas med detta kommer vi också att misslyckas med att upprätthålla förtroendet för detta verktyg och för vår unions framtid”, menade Teresa Anjinho.

Under Europeiska medborgarinitiativets dag presenterades nio medborgarinitiativ, bland annat initiativ som rör tillgång till vatten, livsmedelstrygghet, abort, hbtq+-rättigheter, åtgärder för att undvika att befintliga byggnader rivs, kulturarvskydd för videospel, en ny modell för att minska utsläpp genom luftkvoter och nya hälsonormer för medicinsk användning av psykedelika.

Som ett svar på de uppmaningar som framförts om att säkra finansieringen av medborgarinitiativ uppmanade Adriana Mungiu, chef för avdelningen för medborgarinitiativ vid kommissionens generalsekretariat, aktivister att inte vänta på nya och tämligen avlägsna budgetlösningar som specifikt avser medborgarinitiativ. I stället bör de i större utsträckning utnyttja de medel som finns tillgängliga i EU:s nuvarande budget, bland annat under kapitlen om medborgardeltagande. (at)

Läs mindre

Tre sätt att föra EU-medborgarna närmare EU med hjälp av Europeiska medborgarinitiativet

Av Daniela Vancic

Europeiska medborgarinitiativet är verkligen unikt: inget annat verktyg i världen låter medborgarna påverka lagstiftningen direkt på samma sätt. Medborgarinitiativet väntar dock alltjämt på sitt erkännande, konstaterar Daniela Vancic, chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, som har tre förslag på hur medborgarinitiativet kan få större genomslag.

Av Daniela Vancic

Europeiska medborgarinitiativet är ett av EU:s mest kraftfulla demokratiska verktyg, näst efter valet till Europaparlamentet. Under sina 13 år har medborgarinitiativet kommit att bli en viktig plattform för deltagande och engagerat över 20 miljoner medborgare. Trots sin potential får medborgarinitiativet dock sällan det erkännande det förtjänar.

Här är skälen till varför medborgarinitiativet är viktigt – och tre förslag på hur det kan få större genomslag.

Medborgarinitiativets roll i en polariserad värld

Vad gör medborgarinitiativet verkligt unikt? Det finns inget liknade verktyg någonstans i världen. Medborgarinitiativet ger medborgarna möjlighet att påverka lagstiftningen direkt genom att samla stöd i minst sju EU-medlemsstater. I en tid då den politiska polariseringen ökar fungerar medborgarinitiativet som en viktig bro mellan medborgare och beslutsfattare. Det främjar samarbete, bygger förbindelser och driver på verkliga förändringar.

Grunden i medborgarinitiativet handlar om att inspirera människor att engagera sig i politikens utformning. Det för samman en rad olika grupper, väcker offentlig debatt och förstärker röster på den europeiska arenan. Exempelvis samlade initiativet My Voice, My Choice nyligen över en miljon underskrifter, mobiliserade ett nätverk av aktivister, organisationer och offentliga personer (även internationellt, t.ex. Barack Obama) och väckte en bredare diskussion om grundläggande värden. Denna typ av mobilisering ger ett varaktigt värde, dels för själva demokratin, dels för sakfrågan.

Snabba åtgärder är avgörande

Europeiska medborgarinitiativet har en enorm demokratisk potential, men för att frigöra denna fullt ut är det viktigt att EU-institutionerna agerar snabbt. Vissa initiativ, t.ex. kampanjen End the Cage Age, har lett till positiva förändringar i EU:s politik, men det hinner ofta gå lång tid mellan allmänhetens engagemang i ett medborgarinitiativ och uppföljningen av det i lagstiftningen. Detta kan bli frustrerande för såväl medborgarna som det civila samhället, som riskerar tappa förtroende för processen.

För att rida vidare på vågen av engagemang bör EU överväga att införa ett snabbspår för medborgarinitiativ som funnit ett överväldigande stöd hos allmänheten. Även om EU-lagstiftning tar tid, bör ett medborgarinitiativ med tydligt och brett stöd få särskild uppmärksamhet och behandling. Medborgarna ska snabbt kunna se hur deras idéer omsätts i handling, vilket gör medborgarinitiativet till en katalysator för snabba förändringar och till ett verktyg för inflytande.

Civilsamhällesorganisationernas roll i att driva på EU-reformer

Det civila samhällets organisationer har alltid haft en central roll i medborgarinitiativet genom att mobilisera medborgarna och öka kunskapen om verktygets potential. Redan från första början har organisationer som Democracy International spelat en avgörande roll i att utveckla och stödja medborgarinitiativet. Men det civila samhällets roll upphör inte där.

Dessa organisationer måste fortsätta att verka för reformer som kan stärka medborgarinitiativet som demokratiskt instrument. Exempelvis bör man med hjälp av Europeiska medborgarinitiativet kunna föreslå ändringar av EU-fördragen – en befogenhet som fortfarande är utom räckhåll men som skulle kunna ha en djupgående inverkan på Europas framtid. Samtalen om fördragsreformer håller på att utvecklas och det är alltmer accepterat att EU behöver ett fördrag som klarar av att möta vår tids utmaningar och möjligheter, så det är viktigare än någonsin att utvidga medborgarinitiativet för att låta medborgarna vara med och bestämma.

Låt medborgarinitiativet bli en inspirationskälla för politiken

Låt oss höja ambitionsnivån för medborgarinitiativet. En idé för hur dess fulla potential kan frigöras är att man även beaktar medborgarinitiativ som inte uppfyller de formella kriterierna. Många goda idéer lyckas inte nå tröskeln på en miljon underskrifter, men det betyder inte att idén inte är värd att satsa på. Att driva en medborgarinitiativkampanj är ingen lätt sak, särskilt inte när den kräver gränsöverskridande, flerspråkiga och multinationella insatser. Några av de bästa idéerna kanske inte har de resurser som krävs för att nå upp till den höga ribba som lagts för framgångsrika medborgarinitiativ.

Medborgarinitiativet Single Communication Tariff Act från 2012 uppfyllde t.ex. inte standarddefinitionen av ett ”framgångsrikt” medborgarinitiativ, men gav inspiration till den ”Roam Like at Home”-policy som trädde i kraft fem år senare, till glädje för miljontals européer som nu kan dra nytta av avgiftsfri dataroaming när de rör sig över gränserna. Detta visar att även medborgarinitiativ som inte uppfyller målet när det gäller antal underskrifter också kan leda till politiska förändringar. EU bör vara öppet för att beakta alla medborgardrivna idéer, även sådana som inte når upp till kravet på en miljon underskrifter, och använda dem som inspirationskälla för framtida lagstiftning.

De viktigaste slutsatserna

Medborgarinitiativet är ett oerhört värdefullt verktyg för att stärka demokratin i Europa, särskilt i en tid då de demokratiska värdena hotas i hela världen. Det ger medborgarna möjlighet att föra fram sina idéer på EU-nivå, mobilisera stöd från allmänheten och uppnå meningsfulla effekter. När medborgarinitiativet nu fyller tonåring är det dags att fundera över hur vi kan förstärka detta unika verktyg och skapa en starkare och mer direkt koppling mellan medborgare och institutioner.

Med fortsatt stöd från det civila samhället kan medborgarinitiativet bidra till att bygga upp ett mer deltagandebaserat och lyhört EU och befästa unionens ställning som global demokratisk ledare.

Daniela Vancic är chef för europeisk politik och opinionsbildning vid Democracy International, där hon har arbetat med frågor om deltagande- och direktdemokrati sedan 2017. Hon har mer än tio års erfarenhet av processer för medborgardeltagande och är en erkänd expert på Europeiska medborgarinitiativet. År 2022 var hon medredaktör för boken ”Complementary Democracy: The Art of Deliberative Listening”.

Läs mindre

Det europeiska medborgarinitiativet ”My Voice, My Choice” till stöd för aborträttigheter har samlat 1,2 miljoner anhängare

Det europeiska medborgarinitiativet My Voice, My Choice förespråkar säkra och tillgängliga aborter för alla kvinnor i hela EU. Det lanserades i april 2024 och under samordning av slovenska 8th of March Institute lyckades man samla in över en miljon underskrifter långt innan tidsfristen löpte ut. EESK info talade med organisatörerna om hur akut deras kampanj är i dagens politiska klimat, där kvinnor i allt högre grad är på väg att förlora kontrollen över sina reproduktiva rättigheter.

Vad fick er att starta initiativet My Voice, My Choice och vad är ert slutmål?

Vi började fundera kring en kampanj för att skydda aborträtten i Europa för nästan tre år sedan, när Roe mot Wade-beslutet revs upp i USA. Kvinnorna i USA förlorade sin konstitutionella rättighet över en natt, och vi insåg direkt att vi måste skydda aborträtten även i Europa. Kvinnor i Polen dör på sjukhus på grund av ett nästan fullständigt förbud mot abort. Där har man hållit de största protesterna till stöd för aborträtten under de senaste åren. Kvinnor i Malta kan fortfarande hamna i fängelse om de gör en abort. I år har Giorgia Meloni gett abortgrupper tillstånd att protestera på inne på abortkliniker och trakassera kvinnor som vill göra abort. Över 20 miljoner kvinnor i Europa har inte tillgång till abort.

Därför startade vi kampanjen My Voice, My Choice. Vi utarbetade vårt förslag tillsammans med ett team av internationella jurister och bildade ett starkt nätverk med organisationer från hela Europa.

Vårt mål är att skydda aborträtten på EU-nivå och att förbättra tillgången till abort för kvinnor, så att de inte som nu tvingas resa till andra länder på grund av abortförbuden (t.ex. kvinnor i Malta och Polen) eller på grund av en omfattande rätt att vägra utföra aborter av samvetsskäl (t.ex. i Italien och Kroatien), eller bara för alla dem som för närvarande inte har råd med abort (i länder som Tyskland eller Österrike).

Det nuvarande politiska klimatet är orsaken till varför vår kampanj är så brådskande. Vi måste gå samman och visa att majoriteten står upp för aborträttigheter och motsätter sig inskränkningar av den reproduktiva friheten. De flesta européer stöder aborträtten, och vi måste stå enade för att skydda den.

Vilka konkreta åtgärder ber ni kommissionen att vidta? Hur kan de uppnås, med tanke på att hälsa faller under medlemsstaternas behörighet?

Vi föreslår att kommissionen inrättar en finansiell mekanism som skulle fungera som en frivillig mekanism för medlemsstaterna och täcka kostnaderna för aborter. Den skulle fungera på ett liknande sätt som program för förebyggande och behandling av cancer.

Tanken är att den som måste resa till ett annat land för att göra abort – på grund av kraftfulla inskränkningar i det egna landet eller en utbredd vägran av samvetsskäl – inte ska behöva betala för ingreppet ur egen ficka. I dag reser tusentals kvinnor till andra länder där de ibland betalar tusentals euro för ingreppet. Alla har inte råd med det.

Abort omfattas kanske inte av kommissionens behörighet, men finansiella program för hälso- och sjukvård gör det, så därför har vi kunnat registrera vårt medborgarinitiativ.

Varför valde ni att verka för detta genom ett medborgarinitiativ? Hur hoppfulla är ni att kommissionen kommer att ge ett positivt svar?

Vår slovenska organisation, 8th of March Institute, som samordnar ”My Voice, My Choice”-kampanjen, har omfattande erfarenhet av att arbeta med nationella medborgarinitiativ, insamling av underskrifter och folkomröstningar. Genom den nationella mekanismen för medborgarinitiativ har vi redan framgångsrikt ändrat 15 lagar i Slovenien och vunnit två nationella folkomröstningar. Därför ville vi hitta ett liknande verktyg för direktdemokrati på EU-nivå. Det var så vi kom i kontakt med medborgarinitiativet. Vi ville åstadkomma direkta förändringar med en varaktig inverkan på de reproduktiva rättigheterna för alla i Europa, och därför beslutade vi att börja samla in underskrifter.

Under hela kampanjen har vi fått politiskt stöd från alla politiska grupper till mitten och vänster i Europaparlamentet, fått uppbackning från framstående politiker på nationell nivå i många EU-medlemsstater och upprättat goda kontakter och solida förbindelser med kommissionsledamöter. Vi hoppas att de kommer att lyssna på de mer än 1,2 miljoner människor som står bakom vårt initiativ.

Hur lyckades ni mobilisera människor i olika EU-länder att stödja ert initiativ och hjälpa till med insamlingen av underskrifter? Vilka kanaler använder ni för att sprida ordet?

Under hela kampanjen byggde vi upp ett starkt nätverk med över 300 organisationer och skapade en god gemenskap med över 2 000 volontärer från hela Europa. Vi ville ut på gatorna i europeiska städer och byar, och våra volontärer var redo att samla in underskrifter. Vi har lyckats skapa en stark onlinenärvaro på Instagram, men vi använder också andra kanaler såsom Facebook, TikTok, YouTube, Bluesky, X och andra plattformar för sociala medier.

Ni överträffade den miljon underskrifter som krävs för ett framgångsrikt medborgarinitiativ en månad före tidsfristen för insamling av underskrifter. Vilken typ av återkoppling och stöd, inklusive ekonomiskt stöd, har ni hittills mottagit?

Vi lyckades nå en miljon underskrifter i december, efter nio månaders insamling, och avslutade insamlingen med 1,2 miljoner underskrifter innan tidsfristen löpte ut.

Vi lyckades samla in underskrifterna med hjälp av vårt nätverk och vår gemenskap, men vi ansökte också om olika finansieringsmöjligheter under hela vår kampanj för att hålla den igång. My Voice, My Choice-initiativet har också vunnit utmärkelsen Slovenian Sociology Society Award och nominerades till SozialMarie Award. Vi har också fått stöd från alla politiska grupper till mitten och vänster i Europaparlamentet och individuellt stöd från olika ledamöter av Europaparlamentet, Europaparlamentets vice talman Nicolae Ștefănuță, den franska senatorn Melanie Vogel, Sloveniens president Nataša Pirc Musar och premiärminister Robert Golob. Många aktivister och enskilda personer från olika EU-länder stöder också kampanjen, t.ex. Luisa Neubauer från Tyskland och Alice Coffin från Frankrike.

Initiativet My Voice, My Choice håller på att utvecklas till en av Europas största feministiska rörelser. Det omfattar över 300 organisationer, otaliga anhängare och hängivna volontärer från hela EU som samarbetar för att säkerställa säker och tillgänglig abort i EU.

Läs mindre

Om du vill veta sanningen om kriget, fråga dem som lever mitt i det

Tatiana Povaljaeva företrädde Ukraina vid årets upplaga av Ditt Europa, din mening tillsammans med sina elever. Hon är lärare på en skola i Charkiv och har undervisat sina elever på distans sedan februari 2022, när hon stod framför dem senast. Hon beskriver utmaningarna med att undervisa i en stad som ligger endast 40 kilometer från den ryska gränsen och har utsatts för oupphörliga angrepp sedan kriget började.

Kan du, i egenskap av pedagog och lärare, berätta hur kriget har påverkat din förmåga att undervisa och det ukrainska utbildningssystemet i allmänhet?

I dag har nästan alla skolor i Charkiv gått över till distansundervisning eftersom vi inte har tillräckligt många skyddsrum för att kunna garantera våra elevers säkerhet om lektioner hålls på plats i skolan. Vi undervisat på distans i tre år nu, och senaste gången jag såg mina elever i klassrummet var den 23 februari 2022. Många elever har lämnat landet – de hade inget annat val. De bor nu i olika länder runt om i Europa, och som lärare känner jag stor sorg. Jag saknar mina elever och vet att de har många saker att kämpa med. De måste ibland studera i skolor i både Ukraina och andra europeiska länder. Det är en enorm påfrestning för dem. Vi som bor kvar i Ukraina befinner oss samtidigt i ständig fara. Detta är något som ingen borde behöva gå igenom.

Att undervisa och stödja elever i krigstid är något vi aldrig tidigare har gjort. En av de största utmaningarna för mig är den maktlöshet jag känner när det gäller att hjälpa vissa elever. Ibland räcker min kunskap och min erfarenhet inte till för att hantera de hälsoproblem de drabbats av till följd av stress och stressrelaterade biverkningar. Jag har sett elever drabbas av allvarliga personlighetsförändringar till följd av posttraumatiskt stressyndrom, och då behöver de i första hand få hjälp av en läkare, inte en lärare. Det gör ont att inse att man inte kan skydda sina elever från allt hemskt de går igenom. Vi håller ändå nära kontakt med våra elever, och finns där för att hjälpa, stödja och ta hand om dem.

En annan sak som inte är helt lätt att hantera är hur jag själv ska vara stark och en bra tillgång för mina elever – inte bara i de ämnen jag undervisar i, utan också när det gäller andra sidor av livet. En stark och tålig lärare kan göra mer för att hjälpa sina elever, men frågan är hur vi ska behålla vår styrka? Lärare som lever och arbetar mitt i ett krig har ett lika stort behov av stöd som alla andra, eftersom vi stöder de barn som är vår framtid. Ju mer positiva lärarna känner sig, desto mer stöd och omsorg kan de ge sina elever.

Varför tycker du att det är viktigt att uppmuntra dina elever att intressera sig för politiken och samhällslivet, eller att delta i internationella evenemang som det här?

Att uppmuntra våra elever att engagera sig och agera är en av de viktigaste uppgifterna för oss lärare. En ännu viktigare uppgift är att inspirera dem att fortsätta delta i det politiska livet, eftersom politiken har en betydande inverkan på människors liv. Politiken erbjuder en värdefull möjlighet att lägga fram idéer och lösningar på många av de problem vi står inför i dag.

Genom att delta i internationella evenemang som Ditt Europa, din mening kan eleverna hitta samarbetspartner eller anhängare så att de kan utbyta idéer, samarbeta för att hitta de bästa lösningarna och ta del av varandras värdefulla erfarenheter. När elever från olika skolor träffar varandra får de utan tvivel också tillfälle att reflektera över hur pass progressiva de är, vilka planer, mål och perspektiv de har och vilken typ av personlig utveckling de fortfarande kan ha ett behov av.

Om du fick chansen att framföra ett budskap till andra lärare eller andra skolor, vad skulle du i så fall vilja säga, i egenskap av lärare i dagens Ukraina?

Jag har bara tre saker som jag skulle vilja dela med mig av till de andra lärarna och deras elever. För det första, om du verkligen vill veta sanningen om kriget, fråga dem som lever mitt i det.

För det andra, kom ihåg att det är viktigt att stå enade för att kunna hjälpa andra och ha beredskap för att förebygga katastrofer. Var också medveten om hur betydelsefullt det är att vara en del av en stark gemenskap med gemensamma etiska värderingar, intressen och framtidsutsikter.

Den tredje saken jag vill betona, och det är nog den mest livsbejakande delen av mitt budskap, är att vi faktiskt lever. Vi lever våra liv, vi kämpar och vi uppnår resultat. Vi gör vad vi kan för att bli bättre människor, vi hoppas på det bästa och vi anstränger oss för att bevisa att det även i de mörkaste stunderna finns hopp och livslust. Vi känner vördnad för dem som offrar sina liv för att vi ska kunna behålla vår självständighet, och vi gör vårt bästa för att hjälpa dem som kämpar. Vi är tacksamma mot alla som hjälper oss.

Ukrainska elever och studenter deltar i många nationella och internationella evenemang och tävlingar, inklusive olympiader, där de når strålande resultat och får internationellt erkännande. Samtidigt lär vi oss att överleva fysiskt, intellektuellt och känslomässigt trots att levnadsvillkoren är mycket svåra, vilket sätter sin prägel på de liv vi lever mitt i Europa.

Tatiana Povaljaeva har undervisat i engelska på skola nr 99 i Charkiv, Ukraina, i nästan 26 år. Hon deltog i årets upplaga av Ditt Europa, din mening tillsammans med sina elever.

Läs mindre