Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har efterlyst en reform av hälso- och sjukvårdssystemen i hela EU för att säkerställa en övergripande strategi för psykisk hälsa, mot bakgrund av den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar hos den europeiska befolkningen, inte minst bland ungdomar.

I ett yttrande som utarbetades på begäran av det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och antogs vid EESK:s plenarsession i juli, konstaterades att psykisk hälso- och sjukvård bör fokusera på tidiga förebyggande åtgärder, tidig upptäckt och samhällsbaserad vård.

”Det krävs en brådskande reform av hälso- och sjukvårdssystemen i hela EU för att säkerställa att de i stället för att vara organiserade kring tillfälliga vårdmodeller sörjer för integrerade och planerade långsiktiga interventioner och vård som syftar till att inte bara behandla utan också förebygga sjukdomar, med hjälp av multidisciplinära team”, sade yttrandets föredragande Milena Angelova.

”Vi måste förändra våra system för psykisk hälso- och sjukvård. Det behövs fler specialister och mer stöd till personer i behov av vård”, sade yttrandets medföredragande Ivan Kokalov.
Ungdomar, barn, kvinnor och utsatta grupper, men även personer som utsätts för långvarig stress, löper särskilt stor risk att drabbas av psykisk ohälsa.

I kölvattnet av covid 19-pandemin har den psykiska hälsan försämrats ytterligare, och 20 % av européerna har psykiska problem i varierande grad, från allvarliga till medelsvåra. Detta har bl.a. påverkat arbetslivet och inkomsterna. Nyligen gjorda beräkningar visar att de årliga kostnaderna för psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar uppgår till nästan 4 % av EU:s BNP.
Psykiska hälsoproblem får också allvarliga konsekvenser för dem som drabbas och ligger bakom ungefär 4 % av alla dödsfall i Europa varje år. När det gäller ungdomar är psykisk ohälsa den näst vanligaste orsaken till dödsfall.

EESK lovordar kommissionen för dess nyligen framlagda övergripande plan för psykisk hälsa och anser att denna plan snabbt bör omsättas i en korrekt finansierad EU-strategi för psykisk hälsa. Strategin bör ha en tidsram, fastställa tydliga ansvarsområden och innefatta mätbara indikatorer för att övervaka framstegen.

Enligt EESK:s mening bör systemen för psykisk hälsa vara rättighetsbaserade och personcentrerade, och individens egenmakt och aktiva deltagande i det egna tillfrisknandet bör prioriteras.
EESK rekommenderar med eftertryck att kommissionen utnämner 2024 till Europaåret för psykisk hälsa. Detta skulle sända en kraftfull signal och uppmuntra bildandet av en stark allians för att förbättra och främja den psykiska hälsan i hela EU.