Inflationen i EU är den högsta sedan euron infördes. För närvarande löper 96,5 miljoner européer risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Det är de som påverkas mest av den omfattande ökningen av priserna på varor och tjänster, de stigande energikostnaderna och den minskade köpkraften.

Det här är bara några av de oroväckande uppgifterna i det EESK-yttrande som utarbetats av Felipe Medina Martín och som antogs vid plenarsessionen i juli.

Energikrisen har en betydande inverkan på den europeiska ekonomin. De höga priserna på energi, råvaror, tjänster och industriprodukter har lett till hög inflation och svagare ekonomisk tillväxt, och har satt starkt tryck på de offentliga finanserna och företagen, vilket undergräver den externa ekonomiska konkurrenskraften.

För att vända denna utveckling påpekar EESK att hushåll och nyckelsektorer (den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, transporterna, detaljhandeln osv.) bör omfattas av åtgärder för att minska effekterna av de höga energipriserna, och EU-institutionerna uppmanas att inrätta kontrollmekanismer. Den framtida politiken bör vara skräddarsydd, målinriktad och omställningssäker och stödja i synnerhet familjer med lägre inkomst och större svårigheter.

Några nationella priskontrollåtgärder har visat sig vara högst lämpliga för att mildra effekterna på familjebudgetarna av de höga priserna på basprodukter. Till exempel har det ”iberiska undantaget” för prissystemet för elmarknaden gjort det möjligt för Spanien och Portugal att sätta ett pristak på gas för elproduktionsanläggningar och att därmed sänka kostnaderna avsevärt. Den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten på el, livsmedel och bränsle i vissa medlemsstater är ett annat exempel. (mp)