Vid sin plenarsession i mars antog EESK ett yttrande där EU-institutionerna uppmanas att ta itu med den splittring som kännetecknar medlemsstaternas tillämpning av utrikespolitiska sanktioner. EESK ser med oro på denna inkonsekvens och efterlyser omedelbara åtgärder för att erbjuda humanitärt bistånd och skydd för journalister i länder där regimerna är föremål för sanktioner.

Europeiska unionens råd fastställer utrikespolitiska sanktioner för alla medlemsstater. För närvarande sker dock tillämpningen av sanktionerna och kontrollen av efterlevnaden på medlemsstatsnivå. Detta har lett till ett sammelsurium av definitioner, tillämpningsområden, påföljder och utredningsmöjligheter i EU:s medlemsstater. Denna splittring gör EU:s sanktioner mindre effektiva och riskerar att dela unionen genom att vissa länder är mer överseende när det gäller överträdelser av sanktioner än andra. För att komma till rätta med detta problem har kommissionen föreslagit ett direktiv för att standardisera reglerna för brott och straff vid överträdelser av EU:s sanktioner.

I sitt yttrande ”Överträdelser av sanktioner/EU-brott” uppmanar kommittén EU-institutionerna att utvidga det humanitära undantaget för att förhindra eventuella oavsiktliga negativa konsekvenser för humanitärt bistånd. ”Vi vill skydda arbetet med att ge humanitärt bistånd till behövande människor som lever under regimer som är föremål för sanktioner”, förklarade EESK-ledamoten José Antonio Moreno Díaz, föredragande för yttrandet. ”Vi efterlyser ett permanent humanitärt undantag, så att hjälparbetare kan arbeta utan att riskera straffrättsligt ansvar.”

Det är viktigt att den privata sektorn och det civila samhällets organisationer får adekvat information och stöd i ett tidigt skede, så att de kan anpassa sig till den nya lagstiftningen och följa de krav som ställs i sanktionssystem. Medlemsstaterna måste ha tillräcklig administrativ kapacitet, resurser och utbildad personal för att upptäcka, lagföra och bestraffa överträdelser av sanktioner. (gb)