Den globala livsmedelspriskrisen har förvärrats av kriget i Ukraina, men beror i själva verket på mer strukturella och systemrelaterade problem på råvarumarknaden, som skapar hunger och hotar människors försörjningsmöjligheter. Detta betonas av EESK i ett yttrande på eget initiativ som antogs den 14 december.

Livsmedelspriskrisen drivs på av konflikter, klimatchocker och covid-19, och förvärras i takt med att kriget i Ukraina pressar upp priserna på livsmedel, bränsle och gödselmedel. Livsmedelsprisindexet nådde en rekordnivå 2022 mot bakgrund av den allt större osäkerheten i livsmedelsförsörjningen runtom i världen.

Vidden och omfattningen av den nuvarande prisvolatiliteten kan dock endast delvis förklaras av marknadsfundamenta. En av de underliggande bristerna är spannmålsmarknadernas ogenomskinliga och dysfunktionella karaktär.

”Lek inte med maten, brukade min mormor säga. Ändå är det i dag många som glömmer livsmedlens verkliga värde och spekulerar i dem”, sade föredraganden för yttrandet, Peter Schmidt, ordförande för EESK:s sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö. ”Vi visar tydligt att dagens råvarumarknad inte ger de resultat som krävs när det gäller hållbar utveckling, klimatambitionerna och en rättvis omställning. Tvärtom undergräver den ansträngningarna för att mätta hungern och främja skäliga inkomster och priser”.

I EESK:s yttrande framhålls det att den globala fysiska spannmålshandeln är starkt koncentrerad. Fyra företag kontrollerar uppskattningsvis 70–90 % av den globala spannmålshandeln. ”De stigande livsmedelspriserna hotar livsmedelsförsörjningen globalt samtidigt som stora handelsföretag drar nytta av det. Det är oacceptabelt!”, sade han.

EESK uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att vidta nödvändiga åtgärder för att hejda överdriven råvaruspekulation. Samtidigt är kommittén medveten om att råvaruderivatmarknaderna tillhandahåller producenter och användare av livsmedelsråvaror viktiga tjänster, såsom riskhantering och prisprognoser. EESK rekommenderar att man

• reglerar terminsmarknaden för livsmedelsderivat, såsom var fallet fram till slutet av förra århundradet,
• reglerar råvaruindex och livsmedelsindex, i synnerhet genom att reglera och förbjuda råvaruindexfonder och replikering via swappar och börshandlade produkter,
• tar itu med monetariseringen av livsmedelssektorn, t.ex. genom att införa en global skatt på övervinster och en livsmedelsspekulationsskatt, samt bryter oligopol på alla nivåer i den internationella kedjan för livsmedelshandel, och
• ökar insynen på marknaden genom att förbättra rapportering om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) och icke-finansiell redovisning av aktörer som ägnar sig åt spekulation. (ks)