I ett av sina senaste yttranden efterlyser EESK ett ökat fokus på de människor och organisationer som är källa till desinformation och förespråkar att proaktiva snarare än reaktiva åtgärder ska prioriteras.

Med covid-19-pandemin har desinformationshotet hamnat i mittpunkten. Med anledning av detta och efter ett kritiskt bedömningsarbete publicerade Europeiska kommissionen i maj 2021 en vägledning ämnad att stärka EU:s uppförandekod om desinformation i syfte att göra nätet till en säkrare och mer tillförlitlig plats.

I sitt yttrande anser EESK att kommissionen fokuserar för mycket på innehåll och innehållsmoderering och för lite på de aktörer som sprider innehållet.

”Innehållet ändras ständigt och de plattformar man använder utvecklas, men huvudaktörerna och deras avsikter är mer eller mindre desamma”, säger föredraganden för yttrandet, Thierry Libaert.
 
EESK noterar att desinformationsverksamheten formligen exploderar och välkomnar kommissionens fokus på att motverka dess inkomstbringande förmåga. Falsk information sprids sex gånger snabbare än sann information, gillas och delas oftare – den skapar mer aktivitet, drar till sig mer uppmärksamhet, lockar fler besökare och genererar därmed ett större värde och större annonsintäkter.

Som Facebookvisselblåsaren Frances Haugen nyligen avslöjade hade hennes arbetsgivare, i stället för att bekämpa fenomenet, gjort falsk information till en integrerad del av sin affärsmodell.

För att bättre kunna bekämpa desinformationen vid dess källa bör kommissionen överväga en uppsättning mer bindande ekonomiska, rättsliga och finansiella instrument som går längre än onlineannonsörernas frivilliga åtaganden.

Föredraganden menar att Europeiska unionen behöver stärka sina förmågor om den ska kunna rå på den desinformation som systematiskt sprids av fientliga aktörer, som ofta styrs av regeringar i vissa tredjeländer såsom Ryssland och Kina.

EESK konstaterar att de nationella myndigheterna behöver mer stöd från underrättelsetjänsterna och manar till samarbete och kunskapsutbyte i hela EU. Men eftersom mediefriheten och de rättsliga systemen är i fara i flera EU-länder måste kommissionen säkerställa att kampen mot desinformation inte används som en förevändning för att begränsa de medborgerliga friheterna – framför allt yttrandefriheten.

Kommissionen bör – i synnerhet för länder som gränsar till Ryssland – stärka de insatser som avser innehåll producerat på andra språk än engelska, och sätta större fokus inte bara på de stora plattformarna utan också på mindre kända plattformar, såsom VKontakte, Rumble, Odysee, Gab och Parler. Eftersom de sistnämnda plattformarna har färre användare kan det vara att svårare att få insyn i dem, och de kan lättare rikta in sig på specifika målgrupper.

Det skapas ständigt nya nätverk, metoderna blir alltmer sofistikerade (som ”deep fakes”) och vissa program utgör ett mellanting mellan plattform och privat meddelandetjänst (såsom Telegram). Därför måste riskerna motverkas så snart de upptäcks. (dm)