Av Sandra Parthie

AI-förordningen är den första övergripande rättsliga ramen som reglerar artificiell intelligens globalt.

AI-användningen ökar och påverkar många aspekter av vår vardag. Den inverkar till exempel på vilken information människor ser på nätet genom riktade annonser. Viktigare är dock att AI numera används inom hälso- och sjukvården som en metod för att diagnostisera och behandla sjukdomar såsom cancer. För detta förlitar sig AI-tillämpningarna på AI-modeller för allmänna ändamål, som måste tränas. De måste matas med många bilder av t.ex. cancerceller för att så småningom kunna känna igen dem på egen hand.

Framgångsrik AI-träning bygger på data – enorma mängder data. Hur träningen görs påverkar kvaliteten på den tränade modellens eller AI-tillämpningens resultat. Om den matas med fel data eller bilder kommer den att felaktigt identifiera friska celler som cancerogena.

Att förbättra hälso- och sjukvården är ett övertygande argument för varför vi i EU måste ha kapacitet och infrastruktur för att kunna utveckla underliggande AI-modeller för allmänna ändamål. Det kommer helt enkelt att bidra till att rädda liv.

Utöver detta medför AI-modeller för allmänna ändamål en banbrytande förändring i produktionsprocesserna och även för företag. För att Europas ekonomi ska förbli konkurrenskraftig måste vi skapa utrymme för innovation inom EU, och uppmuntra entreprenörer och uppstartsföretag att utveckla sina idéer.

Det finns naturligtvis risker i samband med AI och AI-modeller för allmänna ändamål – från brister i modellerna och buggar i tillämpningarna till ren brottslig användning av tekniken. EU måste således även ha den sakkunskap som krävs för att avvärja illasinnade attacker och cyberhot, och måste kunna förlita sig på EU-baserad infrastruktur för att enkelt uttryckt kunna se till att ”inget stängs av”.

Allt detta visar hur viktigt det är att ha rätt regelverk, med fokus på träningsdatans, träningsmetodernas och i slutändan slutproduktens kvalitet. Grunden måste vara europeiska värden, såsom öppenhet, hållbarhet, dataskydd och respekt för rättsstatsprincipen. Tyvärr leds stora delar av den viktiga utvecklingen inom AI för allmänna ändamål av aktörer utanför EU:s jurisdiktion. EU måste därför utveckla sin kapacitet att se till att dess bestämmelser och värden efterlevs av aktörer inom och utanför EU som är verksamma på vår marknad.

EU måste minska marknadsdominansen för stora, ofta icke-europeiska, digitala företag, bland annat genom att mobilisera konkurrenspolitiska verktyg. Konkurrensmyndigheterna i EU måste utnyttja sin kapacitet och se till att aktörer i ”hyperskala”-kategorin inte missbrukar sin ställning på marknaderna mellan företag (B2B) eller mellan företag och myndigheter (B2G).

Offentliga myndigheter kan stödja europeiska leverantörer av AI-modeller för allmänna ändamål och AI-tillämpningar genom att upphandla deras produkter och på så sätt visa att de är tillförlitliga inför andra användare och kunder. EU har den talang, det tekniska kunnande och den företagaranda som krävs för en ”AI made in Europe”. Men avsaknaden av investeringar, bristen på relevant it-infrastruktur och den fortsatta fragmenteringen av den inre marknaden – vilket förhindrar expansion – hämmar konkurrenskraften för Europas AI-aktörer.