Fastställande av våra prioriteringar

Kära läsare!

Tio månader efter det att Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina fortsätter de dagliga missilattackerna mot ukrainska städer. Den senaste tidens utveckling, bland annat en dödlig incident på EU:s mark, har påmint oss om det ständiga säkerhetshotet och krigets konsekvenser. Mot denna bakgrund är det tydligt vilka våra gemensamma EU-prioriteringar för de kommande månaderna bör vara.

För det första måste vi fortsätta att stödja Ukraina och landets befolkning, som lever under extrema förhållanden. Skador på vattenledningsnätet och strömavbrott har lett till att miljontals människor runt om i Ukraina saknar ordentlig tillgång till dricksvatten, el och värme. EU:s stöd och solidaritet måste fortsätta.

För det andra: EU:s säkerhet och demokratiska värden. Jag känner tillförsikt efter Sveriges tillkännagivande om att EU-medborgarnas säkerhet och skyddet av EU:s grundläggande värden är två av de kärnfrågor som kommer att ange tonen för nästa rådsordförandeskaps politiska inriktning. Vi får inte låta vår säkerhet eller våra värden påverkas när vi står vid Ukrainas sida. Europeisk enighet är helt centralt.

Andra prioriteringar handlar om att hantera en energikris som saknar motstycke och påskynda den gröna omställningen. Med tanke på de dystra ekonomiska utsikterna för Europa, med en inflation som beräknas uppgå till 9,3 % i EU i slutet av året, måste vi tydligt fastställa rätt prioriteringar i stället för att fortsätta som vanligt. Att återhämtningen säkerställs och att företag och människor som brottas med hög inflation och höga energipriser stöds är av avgörande betydelse för våra ekonomier och våra samhällen samt för våra demokratier.

Vi får heller inte glömma bort behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb. Eftersom företagen i EU har svårt att hitta tillräckligt kvalificerad arbetskraft, samtidigt som många av våra ungdomar inte kan hitta ett arbete, är det hög tid att börja ta itu med kompetensglappet. När det handlar om vår konkurrenskraft på den globala marknaden har vi inte råd att slösa bort vårt humankapital i EU.

Ytterligare en prioritering är kampen mot klimatförändringarna. EESK har genom sina yttranden och evenemang kraftfullt förespråkat att den europeiska gröna given även ska vara en social giv. Tyvärr är den sociala dimensionen alltjämt underutvecklad. Den sociala dialogen bör vara en central del av den politik som man vill införa för att nå klimatmålen till 2050.

Här skulle jag även vilja lyfta fram vikten av att stärka deltagandedemokratin i Europa. Mot bakgrund av alla de utmaningar som ligger framför oss är jag fast övertygad om att vi endast kommer att lyckas om vi per automatik involverar EU-medborgarna. Lärdomarna och rekommendationerna från konferensen om Europas framtid måste följas upp. Vår kommitté är redo att spela en central roll som ett nav för det framtida medborgardeltagandet i Europa.

Sist men inte minst, när vi nu närmar oss slutet av 2022 – Europaåret för ungdomar – vill jag än en gång tacka alla ni i millenniegenerationen och generation Z för att ni står upp för EU:s värden och ständigt gör insatser för att bygga en bättre och mer inkluderande och hållbar värld. Det är ett ansvar som vilar på oss alla.

Christa Schweng,
EESK:s ordförande