Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar att 2022 har utsetts till Europaåret för ungdomar, men uppmanar till att detta bör omfatta mer än rena marknadsföringsaktiviteter och bör bidra till EU:s ungdomsstrategi med tydliga planer och engagemang. Initiativet måste nå ut till de mest utsatta ungdomarna och ungdomar i missgynnade områden.

För att åstadkomma detta bör EU ta fram tydliga indikatorer och mål med fokus på ungdomspolitik och sektorsövergripande arbete så att de organiserade aktiviteterna inte blir ett mål i sig såsom EESK påpekade i sitt yttrande om Europaåret för ungdomar 2022.

”EESK ser fram emot att engagera sig direkt i Europaåret för ungdomar 2022. Vi vill att det ska leda till konkreta resultat för europeiska ungdomar på politikområden som påverkar deras liv” framhöll föredraganden för yttrandet, Michael McLoughlin.

EESK oroar sig dock över att agendan och prioriteringarna för året förefaller alltför omfattande, eftersom de innehåller ett mycket stort antal åtaganden samt hänvisningar till andra initiativ, budgetar och politikområden.

”Det är viktigt att det finns tydlighet och ett fokus i förslaget. Ibland är nyckeln enkelhet och man kan frukta att en lång lista av politikområden och frågor med delat ansvar kan hindra en tydlig inriktning på effekter, ansvar och resultat”, noterade Michael McLoughlin.

EESK anser att tidpunkten för och bakgrunden till beslutet om att utse 2022 till Europaåret för ungdomar var rätt. Covid-19-krisen har slagit särskilt hårt mot ungdomar och kommer att få långvariga konsekvenser för deras utbildning och sociala, ekonomiska och psykiska välmående. Kommittén finner det dock bekymmersamt att förslaget har utarbetats i halsbrytande fart.

Detta innebär en risk för att viktiga ungdomsrelaterade initiativ handlar mer om högprofilerade politiska uttalanden än om långsiktig systematisk utveckling.

Det innebär även en utmaning för att genomföra Europaåret på nationell nivå, eftersom de nationella myndigheterna har haft extremt lite tid till sitt förfogande för att utarbeta insatser i de olika medlemsstaterna. De kan också komma att få svårt hitta finansiering för att täcka kostnaderna för de aktiviteter som planerats under året.

EESK föreslår därför en budget på totalt tio miljoner euro, i stället för förslagets åtta miljoner, varav två miljoner skulle avsättas för samordning på nationell nivå. Detta är nödvändigt för att säkerställa tillräckligt genomslag och uppmuntra deltagande. (ll)