EESK menar att förebyggande av hiv, vårdkontinuitet och undanröjande av diskriminering fortfarande är avgörande aspekter i kampen mot den pågående världsomfattande folkhälsokrisen.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder ansträngningarna hos det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd att göra målet att senast 2030 undanröja hivrelaterad stigmatisering och diskriminering till en prioriterad fråga på EU:s dagordning.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i juni framför EESK åsikten att EU:s institutioner bör avge en förklaring på hög nivå för att få ett slut på stigmatisering och diskriminering av hivsmittade personer. Förklaringen bör läggas fram för Europaparlamentet den 1 december 2023.

EESK efterlyser också ett mer ambitiöst nytt mål för att förebygga och kontrollera spridningen av hivinfektioner, med målet att uppnå en täckningsnivå på upp till 95 % för testning, behandling och virologisk suppression i alla länder.

”Vi försöker nu, efter ett uppehåll på mer än tio år, få en bild av läget på hivfronten. Frågan har försummats alltför länge”, sade föredraganden för yttrandet, Pietro Barbieri. ”Det vi behöver är största möjliga engagemang; vi måste samarbeta med sammanslutningar, läkare, skolor och arbetsplatser.”

Det är viktigt att säkerställa lika möjligheter för personer med hiv på arbetsplatsen, inklusive flexibla arbetstider och utökade möjligheter att ta ledigt för läkarbesök. Medvetandehöjande kampanjer, utbildning samt informationsspridning i skolor, det civila samhället och ungdomsorganisationer är viktiga inslag i kampen mot stigmatisering och diskriminering.

”Trots att antalet hivdiagnoser sjunker får vi inte sänka garden. För att kunna kontrollera infektionsspridningen är det mycket viktigt med tidig diagnos och behandling samt vårdkontinuitet”, sade medföredraganden för yttrandet, Nicoletta Merlo.

Hiv är fortsättningsvis ett stort hälsoproblem över hela världen, och mer än 36 miljoner personer, av vilka 2,3 miljoner bor i WHO:s Europaregion, är drabbade. De östra delarna av den europeiska kontinenten är särskilt hårt drabbade; den näst mest omfattande aidsepidemin i området Östeuropa–Centralasien härjar i Ukraina.

Hiv drabbar framför allt marginaliserade grupper såsom narkotikamissbrukare, män som har sex med män, transpersoner, migranter och fångar. Stigmatisering och rädsla avskräcker personer från att söka hjälp, vilket leder till försenade tester och diagnoser, och över 50 % av diagnoserna ställs i ett långt framskridet skede. Detta ökar smittorisken och antalet dödsfall som hade kunnat förhindras, i synnerhet i regioner där det saknas lämplig behandling av aids.

För att bekämpa epidemin är det av yttersta vikt att ha övergripande strategier som omfattar vård och förebyggande åtgärder samt innovativa testningsmetoder, t.ex. snabbtester och självtester. (ll)