Kan vi bidra till att rädda världen genom att investera hållbart? Finanssektorn genomgår just nu en anmärkningsvärd omvandling mot bakgrund av miljömässiga och sociala utmaningar. Brigitte Bernard-Rau från Hamburgs universitet tittar närmare på påverkansinvesteringar, den nya kraftfulla investeringsstrategin. Genom att i grunden ändra vårt sätt att se på kapitalets och finansieringens roll i samhället utmanar strategin den traditionella föreställningen att investerare måste välja mellan att tjäna pengar och att göra skillnad.

Av Brigitte Bernard-Rau

I en värld som står inför aldrig tidigare skådade miljömässiga och sociala utmaningar – från klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald till hotad livsmedelstrygghet, ojämlikhet samt utmaningar på området välbefinnande och hälso- och sjukvård – genomgår finanssektorn en anmärkningsvärd omvandling. Påverkansinvesteringar har vuxit fram som en kraftfull strategi som utmanar den traditionella föreställningen att investerare måste välja mellan att tjäna pengar och att göra skillnad. Men vad är egentligen påverkansinvesteringar, och hur skiljer de sig från andra former av hållbar finansiering?

Att förstå påverkansinvesteringar

I grund och botten handlar påverkansinvesteringar om en grundläggande förändring av hur vi ser på kapitalets och finansieringens roll i samhället. Enligt definitionen i Global Impact Investing Network (GIIN) är påverkansinvesteringar (impact investing) en investeringsstrategi som omfattar investeringar som görs i syfte att generera positiva, mätbara sociala och miljömässiga effekter vid sidan av ekonomisk avkastning. Denna till synes enkla definition återspeglar dock inte hur komplex påverkansinvesteringarnas omvandlingspotential är.

För att fullt ut förstå den särskilda roll som påverkansinvesteringar har inom modern finansiering – med dess materialistiska inriktning – är det nödvändigt att se var de befinner sig på det bredare spektrumet av investeringsstrategier. I ena änden av spektrumet har vi traditionella investeringar, där ekonomisk avkastning och vinstmaximering är det viktiga och sociala eller miljömässiga hänsyn inte spelar någon roll i beslutsfattandet. Allteftersom vi förflyttar oss på skalan stöter vi på allt mer sofistikerade strategier där sociala och miljömässiga resultatfaktorer integreras, och som möjliggör olika typer av investeringar i hållbar finansiering. Av dessa är påverkansinvesteringar den mest potenta investeringsstrategin, då de främjar positiva och transformativa förändringar genom att kombinera ekonomisk avkastning med sociala och miljömässiga mål.

Investeringsstrategier i korthet:

• Traditionella investeringar är enbart inriktade på ekonomisk avkastning och bortser från sociala och miljömässiga faktorer. Detta har länge varit hörnstenen i kapitalmarknaderna.
• ESG-integrering innebär att ESG-faktorer (miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer) tas med som riskindikatorer i investeringsbeslut, men de ses inte som primära drivkrafter för investeringar.
• Hållbar finansiering integrerar ESG-hänsyn i investeringsbeslut och ser hållbarhet som en värdeskapande faktor. Genom hållbar finansiering stöds investeringar som tar itu med hållbarhetsutmaningar och leder till positiva sociala och miljömässiga förändringar. Det omfattar också investeringar i omställningen, dels genom finansiering av det som redan i dag är miljövänligt (grön finansiering), dels genom finansiering av övergången till miljövänliga prestandanivåer över tid (omställningsfinansiering).
• Påverkansinvesteringar avser en betydande förändring på finansmarknaderna och en konkret omorientering i riktning mot påverkan, där man ställer frågan ”Bidrar investeringar i hållbarhet till en bättre värld?”. Därför framstår påverkansinvesteringar som den mest genuina strategin, där man aktivt strävar efter att uppnå såväl ekonomisk avkastning som mätbara positiva sociala eller miljömässiga effekter, med lika stort engagemang.

Två typer av påverkansinvesteringar: anpassning kontra generering

Inom påverkansinvesteringar finns en avgörande skillnad mellan påverkansanpassade och påverkansgenererande investeringar. Denna åtskillnad hjälper investerare att förstå inte bara vart deras pengar går, utan också hur de bidrar till positiva förändringar.

• Påverkansanpassade investeringar stöder företag som redan har visat att de använder positiva miljömässiga eller sociala metoder och har visat sitt engagemang för positiv påverkan genom sin verksamhet och sina resultat.
• Påverkansgenererande investeringar skapar aktivt nya lösningar på sociala eller miljömässiga utmaningar, ofta med fokus på omvandling och systemförändringar.

Denna teoretiska distinktion konkretiseras genom tillämpning inom olika sektorer.

Ren energi

I omställningen till ren energi kan påverkansanpassade investeringar till exempel vara köp av aktier i etablerade företag för förnybar energi eller elfordonstillverkare. Dessa företag bidrar redan till miljömässig hållbarhet genom sina affärsmodeller. Påverkansgenererande investeringar i samma sektor kan i stället exempelvis inriktas på att i ett tidigt skede finansiera uppstartsföretag inom batteriteknik eller innovativa lokala solenergiprojekt i eftersatta områden, vilket skapar helt nya lösningar på energiutmaningar.

Hållbart jordbruk

Den hållbara jordbrukssektorn är ett annat bra exempel. Påverkansanpassade investerare kan stödja etablerade ekologiska livsmedelsproducenter eller hållbara jordbruksverksamheter, medan påverkansgenererande investerare skulle fokusera på utveckling av nya regenerativa jordbruksmetoder eller revolutionerande lösningar för stadsnära jordbruk som skulle kunna förändra hur vi producerar livsmedel.

Social påverkan

När det gäller den sociala påverkan stöder anpassade investeringar ofta företag med en stark mångfaldspolicy och rättvisa arbetsmetoder. Genererande investeringar, å sin sida, kan till exempel finansiera nya, ekonomiskt överkomliga bostäder eller banbrytande utbildningstekniska lösningar för missgynnade grupper, vilket aktivt skapar nya vägar till social rättvisa.

Investeringsprocessen: från avsikt till påverkan

För att lyckas med påverkansinvesteringar krävs en rigorös process som i syfte att åstadkomma positiva sociala och miljömässiga förändringar börjar med att man fastställer tydliga påverkansmål. Investerare måste definiera särskilda miljömässiga eller sociala resultat som de strävar efter att uppnå, fastställa mätbara mål och ofta anpassa dessa mål till etablerade ramar såsom FN:s globala indikator för de 17 målen för hållbar utveckling och deras 169 delmål i Agenda 2030.

Denna avsiktlighet skiljer påverkansinvesteringar från andra former av hållbar finansiering. Inom påverkansinvesteringar måste investerarna företa en due diligence-granskning för att grundligt bedöma såväl de ekonomiska resultaten som förmågan att generera och mäta meningsfulla sociala eller miljömässiga resultat.

Finansiell bedömning av en investering är en väletablerad praxis för vilken det finns både standardiserade mått och robusta metoder. Icke-finansiell bedömning, såsom utvärdering av social och miljömässig påverkan, är dock fortfarande jämförelsevis mindre utvecklad och saknar universella ramar. Investerare måste därför gå utöver traditionella finansiella analyser för att bedöma hur djupt ett företags engagemang för påverkan är. Detta inbegriper att utvärdera ledningens engagemang för att uppnå påverkansmålen, dess förmåga att mäta påverkan på ett effektivt sätt och dess förmåga att transparent redovisa och rapportera resultat. Bedömningsprocessen innebär ofta att man undersöker de specifika påverkansmått som utformats för investeringens mål och säkerställer anpassning till erkända ramar såsom IRIS+ eller Impact Management Project (IMP, 2024).

För att förbättra due diligence-granskningen är det dessutom centralt att man gör åtskillnad mellan ”företagens påverkan” och ”investerarnas påverkan”. Företagens påverkan är den direkta sociala eller miljömässiga påverkan av ett företags verksamhet och produkter. Investerarnas påverkan, däremot, är det inflytande som investerare har på ett företags beteende och resultat genom sina investeringsval och strategier för engagemang. Att förstå denna skillnad är avgörande för att man ska kunna göra en korrekt bedömning av investeringarnas övergripande påverkan och för att utveckla effektiva metoder för att mäta påverkan.

Utmaningar, komplexitet och överväganden

Även om konceptet är lovande finns betydande hinder i vägen för påverkansinvesteringar:

1. Påverkansmått: avsaknaden av standardiserade mått gör det svårt att kvantifiera eller jämföra sociala och miljömässiga resultat. Transparens och noggrann spårning och rapportering av påverkansmått är avgörande för att skapa konsekvens och redovisningsbarhet och säkerställa att påstådd påverkan kan styrkas.
2. Utmaningen med hänförande: det är svårt att isolera effekterna av specifika investeringar i samband med mer omfattande systemförändringar och hänföra dem till en viss investering. Att fastställa hur mycket av den observerade förändringen som direkt hänför sig till en viss investering är fortfarande en av de största utmaningarna när det gäller påverkansinvesteringar. Till exempel kan förbättringar av mål 3 för hållbar utveckling – god hälsa och välbefinnande – vara resultatet av en kombination av investeringar i hälso- och sjukvårdsinrättningar, utbildning och infrastruktur snarare än en enda riktad investering. Det är nödvändigt att utveckla metoder såsom kontrafaktisk analys och jämförelse av kontrollgrupper, men detta kan vara resurskrävande och inte alltid genomförbart, särskilt för mindre projekt eller på mindre utvecklade marknader.
3. Påverkanstvättning: överdrivna eller falska påståenden från företag eller fondbolag om deras sociala eller miljömässiga påverkan undergräver förtroendet för sektorn. För att upprätthålla förtroende och integritet inom hela påverkansinvesteringsområdet är transparent rapportering och verifiering av påstådd påverkan av yttersta vikt (ITF). Tydliga standarder för att mäta påverkan och robusta verifieringsmetoder är tillsammans med tredjepartsrevisioner och oberoende certifiering avgörande för att upprätthålla trovärdigheten.

Att frigöra påverkansinvesteringarnas transformativa potential

Påverkansinvesteringar har en central roll i en djupgående omvandling av den globala finansieringen, och de är mycket mer än bara en i raden av investeringsstrategier. De förkroppsligar omgestaltningen av finanssektorns roll i samhället. De utmanar den traditionella uppfattningen att ekonomisk avkastning och positiva sociala och miljömässiga effekter måste vara två skilda ting.

Utvecklingen av påverkansinvesteringar har visat att investerare kan uppnå lönsam avkastning och samtidigt bidra till meningsfulla sociala och miljömässiga förändringar. Genom att integrera syfte i vinstbegreppet utgör påverkansinvesteringar en lovande strategi för ett finansiellt system som tjänar både människor och planeten.

Brigitte Bernard-Rau forskare på postdoktornivå och fellow vid School of Business, Economics and Social Sciences vid Hamburgs universitet. Hennes forskning fokuserar på ESG-betyg och ESG-kreditvärderingsinstitut, hållbar finansiering, socialt ansvarsfulla investeringar, påverkansinvesteringar samt företagens sociala ansvar. Hon har nyligen publicerat Sustainability Stories: The Power of Narratives to Understand Global Challenges (Springer Nature, 2024). Boken innehåller över 30 inspirerande berättelser från olika författare från hela världen, vilka talar om olika sätt att engagera sig för det allmännas bästa och göra skillnad i samhällena, yrkesutövningen och människors liv.