EU:s klimatmål: endast ett helhetsperspektiv kan vända utmaningar till möjligheter

EESK bekräftar att en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 är rätt val. I sitt yttrande Höjning av Europas klimatambition understryker kommittén dock att det behövs förstärkta insatser inom delmålen för att påskynda processen, annars finns det risk för att inte uppnå målet för klimatneutralitet senast 2050.

Det är ett faktum att covid-19 har inneburit enorma ekonomiska problem. Omdirigeringen av investeringar mot återhämtningsplanen har dock öppnat dörren för en ny strategi, nämligen ”återhämtningsutgifter kombinerade med ambitiösa klimatåtgärder”, för att citera EESK:s medföredragande Jan Dirx.

”Yttrandet lyfter fram behovet av att förstärka bioekonomin och ersätta fossila bränslen, och därför är det avgörande att prioritera uppdateringen av EU-lagstiftningen om omställningen till förnybara källor”, underströk EESK:s föredragande Arnold Puech d'Alissac.

Det är viktigare än någonsin att använda varje tillgängligt verktyg för att utvidga klimatambitionen (den gröna given, klimatlagen, den fleråriga budgetramen, återhämtningsfonden Next Generation EU, den gemensamma jordbrukspolitiken, strategin Från jord till bord, strategin för biologisk mångfald, handelspolitiken och handelsavtalen osv.). Verktygen bör sammankopplas på ett enhetligt sätt och säkerställa att omställningen inte lämnar någon utanför.

Medborgarna är viktiga partner i kampen mot klimatförändringarna och är en förutsättning för att klimatpolitiken ska lyckas inom EU.

Därför upprepar EESK sitt förslag om att bilda en europeisk plattform för berörda parter inom ramen för klimatpakten som ska bygga på principerna om delaktighet och insyn samt verkligt deltagande och inflytande för klimataktörer på alla nivåer. (mr)