Rösträtt för personer med funktionsnedsättning: EESK efterlyser en ändring av EU:s vallagstiftning

This page is also available in

EESK anser att det är oacceptabelt och i strid med EU:s grundläggande värden att inte en enda av EU:s medlemsstater kan garantera att valdeltagandet är fullt ut tillgängligt för alla, till följd av kvarstående rättsliga och tekniska hinder i Europa.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och medlemsstaterna att snarast ändra 1976 års valakt i syfte att säkerställa att alla EU-medborgare med funktionsnedsättning har verklig rätt att rösta vid valet till Europaparlamentet 2024.

I sitt yttrande ”Behovet av att garantera verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet”, som antogs den 2 december, uppmanade EESK till att principen om att valen ska vara allmänna, direkta och hemliga ska klargöras i akten.

Det skulle sätta stopp för diskrimineringen av väljare med funktionsnedsättning, kopplad till de gällande reglerna eller arrangemangen i olika medlemsstater, vilka skiljer sig avsevärt från land till land. Det skulle också kunna undanröja de rättsliga eller tekniska hinder som för närvarande föreligger och som innebär att miljontals människor fråntas sin rösträtt.

”EESK anser att sådan diskriminering är oacceptabel och strider mot EU:s grundläggande värden, fördraget och viktiga internationella rättsakter samt politiska akter”, menade föredraganden för yttrandet, Krzysztof Pater.

Yttrandet antogs vid EESK:s senaste plenarsession, där funktionsnedsättningsfrågor stod i centrum för att uppmärksamma Internationella funktionshindersdagen 2020, som firas över hela världen den 3 december. Yttrandet är en uppföljning av EESK:s informationsrapport från 2019.

”Först och främst handlar detta yttrande om människans värdighet. Vi efterfrågar något som hör samman med principen om lika rättigheter för alla. Hur är det möjligt, på 2000-talet, att miljontals EU-medborgare med funktionsnedsättning inte kan utöva sin rösträtt och att beslutsfattarna knappt gör något för att ändra på det? Detta är en nyckelfråga för demokratin i EU”, betonade Krzysztof Pater.

Han framhöll att han hoppas att personer med funktionsnedsättning inte ska gå samma öde till mötes som Europas kvinnor. Den sista begränsningen av deras rösträtt i dagens EU hävdes så sent som 1976, 70 år efter det att Finland blev det första landet i Europa att införa rösträtt för kvinnor.

EESK varnar för att om inga ändringar görs i lagstiftningen kommer antalet människor som berövas rätten att rösta sakta men säkert att öka, eftersom andelen personer med någon form av funktionsnedsättning kommer att öka med i genomsnitt 1 % vart sjätte år, mot bakgrund av den snabbt åldrande befolkningen i EU.

Även människor som vårdas en kortare tid på sjukhus, människor som behandlas eller rehabiliteras i hemmet och människor som befinner sig i isolering på grund av epidemiologiska risker fråntas sin rätt att rösta.

EESK:S RAPPORT FRÅN 2019 VISADE PÅ DISKRIMINERING AV VÄLJARE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I EESK:s rapport från 2019, som utarbetades av Krzysztof Pater, anges i detalj vilka begränsningar och hinder som väljare med funktionsnedsättningen ställs inför i varje medlemsstat. Rapporten innehöll också 200 exempel på lösningar som finns till hands i varje land.

Slutsatserna i rapporten, som offentliggjordes två månader före valet till Europaparlamentet 2019, bekräftades senare i valrapporterna från medier och det civila samhällets organisationer.

Trots vissa positiva ändringar i Frankrikes och Tysklands nationella lagstiftningar omedelbart före valet till Europaparlamentet kunde det konstateras att 14 medlemsstater genom sin lagstiftning fortfarande utestänger omkring 400 000 medborgare från att rösta på grundval av psykisk ohälsa eller intellektuell funktionsnedsättning. Antalet personer med funktionsnedsättning som inte kunde rösta till följd av de organisatoriska eller tekniska arrangemang som föreskrivs i nationella regler kunde räknas i miljoner.

Enligt rapporten erbjuds exempelvis personer som inte kan ta sig till en vallokal på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom inget alternativt sätt att rösta i åtta medlemsstater. I 18 länder kan synskadade inte rösta på egen hand och i nio länder måste den som röstar skriva kandidatens identifikationsnummer eller namn eller namnet på det parti som de stöder på valsedeln, vilket är ett allvarligt hinder för många.

ÅTGÄRDER SOM FÖRESLÅS AV EESK

EESK anser att ett snabbt sätt att undanröja befintlig praxis som diskriminerar EU-medborgare med funktionsnedsättning är att ändra valakten genom att ålägga medlemsstaterna att införa normer som skulle garantera dessa personer verklig rösträtt.

EESK uppmanar därför till att principen om allmän rösträtt som fastställs i valakten ska förtydligas genom ett tillägg där det föreskrivs att ingen EU-medborgare på grundval av nationella bestämmelser får berövas sin rätt att rösta vid val till Europaparlamentet på grund av funktionsnedsättning eller hälsotillstånd.

Valaktens principer om att valen ska vara direkta och hemliga bör också klargöras. EESK föreslår sex åtgärder som medlemsstaterna bör vidta för att se till att dessa principer respekteras när alla medborgare röstar, inklusive personer med funktionsnedsättning.

EESK anser att EU skulle kunna dra nytta av de positiva exempel som finns i många länder för att snabbt genomföra de föreslagna lösningarna.

”Om alla dessa regler genomförs kommer valet till Europaparlamentet 2024 verkligen att kunna betraktas som allmänt och öppet för alla. Det är vårt mål. Detta skulle markera starten för en ny era för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Europa”, konstaterade Krzysztof Pater avslutningsvis.

Downloads

Voting rights of persons with disabilities: EESC demands a change in the EU electoral law