Den 4–7 mars stod EESK värd för evenemanget ”Det civila samhällets vecka” för första gången någonsin. I evenemanget deltog över 800 företrädare för ungdomsgrupper och det civila samhällets organisationer för att diskutera det kommande parlamentsvalet och EU:s framtid. Slutsatserna kommer att tas med i en EESK-resolution i juli. Denna resolution kommer att redogöra för vad det civila samhället förväntar sig av Europaparlamentets och kommissionens tillträdande ledarskap.

Med sina fem viktiga initiativ – bland annat det civila samhällets dagar, Europeiska medborgarinitiativets dag, ”Ditt Europa, din mening”, priset till det civila samhället och journalistseminariet – är avsikten med det civila samhällets vecka att

• ge medborgarna större makt och möjlighet att samarbeta med EU och utöva sina demokratiska rättigheter,
• identifiera och ta itu med hot mot demokratiska värden, såsom desinformation och väljarapati,
• samla in rekommendationer från det civila samhället som kan påverka framtida EU-planer.

En första inblick i budskapen från det civila samhällets organisationer till de tillträdande EU-ledarna visar att de framför allt handlar om behovet av lyhörd styrning, inkluderande strategier och en hållbar framtid för alla européer.

Bekämpning av felaktig information

Inför valet till Europaparlamentet uttryckte ungdomsföreträdare och journalister oro över den ohämmade spridningen av felaktig information och den allt djupare polariseringen på nätet. De framhöll även behovet av tydliga rättsliga ramar. Det civila samhället efterlyser samarbete mellan regeringar, skolor och IT-företag för att främja digital kompetens för att på så sätt skapa en kunskapsrik och inkluderande onlinemiljö.

En ekonomi till gagn för människan och miljön

Det civila samhället uppmanar till en övergång från tillväxtcentrerade modeller till holistiska strategier som prioriterar välbefinnande, välstånd och miljöbegränsningar. I linje med detta förespråkade ungdomsorganisationer ett direktiv om företagens hållbarhet och föreslog särskilda skatter på miljöskadliga varor.

Deltagarna betonade också EU:s roll i den digitala omställningen och efterlyste etiskt AI-ledarskap och medborgarutbildning. Dessa åtgärder syftar till att säkerställa ansvarsfull ekonomisk tillväxt och ge medborgarna större makt och möjlighet att navigera i ett föränderligt tekniskt landskap.

Större makt åt ungdomar

Inom det civila samhället betonades det att ungdomar måste ges makt och möjlighet att forma EU:s framtid. Det förespråkades ett ”ungdomstest” på all EU-politik för att bedöma politikens inverkan på yngre generationer. I synnerhet föreslog ungdomsgrupper att det införs ungdomskvoter i valen till Europaparlamentet för att öka ungdomsrepresentationen.

Att stärka demokratin

Deltagarna efterlyste ett mer resilient och inkluderande demokratiskt utövande med strukturerad civil dialog på alla förvaltningsnivåer. Denna dialog, kopplad till kapacitetsuppbyggnad, syftar till att stärka det civila samhället i EU:s kandidatländer och främja en säker och gynnsam miljö för ett handlingskraftigt civilsamhälle i Europa.

Att hitta okonventionella lösningar

Under veckan avslöjades det europeiska medborgarinitiativets styrkor och svagheter. Framgångarna uppskattades, men det råder även frustration på grund av bristande reaktionsförmåga från EU-institutionernas sida. Medborgarinitiativet bör leda till konkreta svar, främja starkare partnerskap och ge medborgarna makt och möjlighet att delta genom utbyte av bästa praxis.

En blick framåt

Dessa rekommendationer kommer att ligga till grund för en kommande EESK-resolution om det civila samhällets förväntningar inför Europaparlamentets och kommissionens nästa mandatperiod. (gb)