Av Christophe Préault, verkställande direktör, Touteleurope.eu

I valet till Europaparlamentet 2024 överträffade det franska ytterhögerpartiet Rassemblement national (”Nationell samling”) opinionsundersökningarna och uppnådde det bästa resultatet i sin historia. Partiet fick också mer än en tredjedel av rösterna från dem under 35 år. Vår särskilda gäst Christophe Préault, verkställande direktör för Toute l’Europe, analyserar framgången för partiet och dess ledare Jordan Bardella, som växte upp i en Parisförort, bara är 28 år gammal och är mycket aktiv på TikTok.

Vid valet till Europaparlamentet i juni 2024 uppnådde Nationell samling ett historiskt resultat: partiet lyckades övertyga en knapp tredjedel av väljarna (31,4 %). Detta ytterhögerparti är störst i nästan alla åldersgrupper och yrkesgrupper och rör därmed om i valurnorna. Detta gäller särskilt hos de yngre, där Jordan Bardellas lista fick 32 % av de 25–34-årigas röster och ökade med över 10 procentenheter (26 %) i åldersgruppen 18–24 år jämfört med valet till Europaparlamentet 2019.

Det finns flera faktorer som förklarar att ungdomar lockas till Nationell samling. Först och främst bör man nämna personen Jordan Bardella, toppkandidat vid valet till Europaparlamentet och partiets ordförande, som bryter av mot den traditionella politiken. Ungdomarna uppfattar det som att han talar klarspråk och är uppriktig i en situation där misstro råder mot den politiska världen. Hans personliga levnadsbana gör det också lätt att identifiera sig med honom: han är ett medelklassbarn som växte upp i en Parisförort (Seine-Saint-Denis), han har inte gått på en elitskola och han har ingen högskoleexamen utan bara en studentexamen. Det är det som gör att han kan övertyga de arbetarklassungdomar som oroar sig för sin framtid och känner sig åsidosatta eller till och med bortglömda.

Att Jordan Bardella lyckats locka så många 18–34-åringar beror också på att han själv är ung. Eftersom han är 28 år känner han mycket väl till den här generationens koder och kan begagna sig av dem. Det är för övrigt intressant att notera att år 2017 var det Emmanuel Macron som illustrerade denna triumferande ungdom, dock i ett annat samhällsskikt.

Nationell samling drar således fördel av sin ledares personlighet och en image som till stor del växt fram genom sociala medier. Jordan Bardella är mycket aktiv på TikTok, som spelar en viktig roll i hans valstrategi, i en tid då unga människor inte längre informerar sig via traditionella medienätverk. Hans popularitet där ökar (1,6 miljoner följare). Han talar inte om reform av EU-fördragen, Ukraina eller den gröna given. Han visar framför allt upp sitt vardagsliv, gratulerar på mors dag, filmar sig själv på sitt kontor och under sina olika resor ... Han surfar på trender genom att tala om aktuella frågor. Han ger till och med utmaningar till gamers, dvs. unga (och mindre unga) entusiastiska dataspelare.

Det växande avståndet mellan de yngre generationerna och den traditionella politiska världen stärker hans image, hans positionering och den populistiska retoriken, samtidigt som de frågor som väljarna betraktar som viktigast har förändrats starkt sedan valet till Europaparlamentet 2019. Ungdomarnas kamp i miljöfrågor under 2019 har övergått till andra ämnen som är lika relevanta, men förankrade i vardagen. I dag är det otrygghet (kopplad till invandring) och köpkraft som oroar. Detta ytterhögerparti växer genom att livnära sig på denna ilska och spela på känslorna hos en generation som känner sig förfördelad. Det politiska etablissemanget som helhet har inte tillräckligt beaktat konsekvenserna av covid-19-krisen 2020. Covid-19-pandemin blottlade och förvärrade brutalt de ojämlikheter som redan rådde för franska och europeiska ungdomar på arbetsmarknaden, men också när det gäller tillgång till utbildning, med större svårigheter att fortsätta att studera eller helt enkelt följa en utbildning vid en tidpunkt då fullständig digitalisering blev lösningen.

I stället för att stirra sig blind på Nationell samling bör man först och främst intressera sig för dess väljare och särskilt medelklassungdomarna. Man måste ge dem tydliga och konkreta svar på deras farhågor: det ökande våldet i samhället, de försämrade offentliga tjänsterna på landsbygden, svårigheterna att hitta jobb eller gå rätt utbildning samt känslan av att invandringen är okontrollerad. För de traditionella politiska partierna handlar det om att ta ett steg tillbaka och ta hand om dem som ofta inte uppmärksammas, som inte är intressanta, eftersom de inte är särskilt intresserade av politik eller engagerade. I denna kamp måste vi erkänna att EU inte är särskilt synligt, trots många program för ungdomar, utbildning, sysselsättningsstöd och kamp mot otrygghet. Antagligen utgör Erasmus, som främjar rörlighet och erfarenheter för en mer diversifierad befolkning (lärlingar, arbetslösa osv.) en utgångspunkt, men räcker uppenbart inte till i dagsläget. För att finna en lösning måste man också ställa sig den rätta frågan om migrationshantering, en central och polariserande fråga i våra europeiska samhällen, och en fråga som fortfarande diskuteras, trots att man nyligen antog den europeiska migrations- och asylpakten.

Christophe Préault är journalist och verkställande direktör för Touteleurope.eu, en webbplats med pedagogisk information om EU:s funktionssätt och politik. Han har lång erfarenhet av att behandla aktuella frågor, särskilt EU-frågor och ekonomiska frågor. Han har examen från Institut d’études politiques de Bordeaux och cykeln för högre europeiska studier vid École nationale d’administration (ENA). Han är för närvarande ansvarig för redaktionen för Touteleurope.eu och leder regelbundet debatter och konferenser om EU-frågor.