EESK info

EESK har betonat vikten av att införliva ungdomsperspektiv i EU:s politik och uppmanat ungdomsorganisationer att delta i EESK:s ungdomstest, ett initiativ för att ungdomar ska få större gehör i beslutsfattandet. 

EESK uppmuntrade nyligen ungdomsorganisationer att ansöka om deltagande i EESK:s ungdomstest före den 30 juni 2024. Organisationer vars ansökan beviljats kommer att få välja yttranden som de vill påverka, delta i sammanträden och hearingar och lämna skriftliga bidrag. Organisationer kan delta om de är demokratiskt etablerade och upprätthåller principerna i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och om deras verksamhetsgrenar eller beslutsfattande organ leds av ungdomar. 

Under det senaste året har EESK testat denna strategi som gör det möjligt för ungdomsföreträdare i hela Europa att bidra till diskussioner om viktiga frågor såsom demokrati, den gemensamma jordbrukspolitiken eller ungdomars deltagande i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Efter en framgångsrik pilotfas bestämdes det att projektet skulle bli ett permanent verktyg, och EESK uppmanar nu andra EU-institutioner att vidta liknande åtgärder. 

Ungdomsföreträdare som nyligen uttryckte sig i en plenardebatt sade sig vara nöjda med detta initiativ, som säkerställer deras inflytande utöver traditionellt ungdomscentrerade ämnen som klimatkrisen. 

EESK:s ordförande Oliver Röpke beskrev initiativet som ett mycket viktigt politiskt åtagande och betonade behovet av ett ständigt ungdomsengagemang i EU:s beslutsprocess. Enligt honom bör inte demokratiska val vara ungdomarnas enda möjlighet att göra sig hörda. Tack vare ungdomstestet kan de regelbundet bidra till EU:s politik. 

Katrīna Leitāne, ordförande för EESK:s tillfälliga ungdomsgrupp, kommenterade framstegen när det gäller att införliva ungdomarnas perspektiv i EU:s beslutsfattande. Hon påpekade att ungdomstestet är ett levande dokument som kommer att anpassas med tiden. Elias Dray, vice ordförande för Europeiska ungdomsforumet, lovordade EESK för dess ledarskap och uppmuntrade ungdomsorganisationerna att ansluta sig till initiativet så att de kan påverka framtida EESK-yttranden. 

Även Albaniens barn- och ungdomsminister Bora Muzhaqi deltog i EESK:s plenarsession. Beslutsfattarna i hennes land strävar efter att göra Albanien till en förebild på det ungdomspolitiska området och visar värdet av att ha myndighetspersoner som är särskilt ansvariga för ungdomsfrågor. ”Jag tror verkligen att vårt arbete med och för ungdomar i dag förbereder dem för framtiden ... Vi ger dem möjligheten att sätta sin prägel på dagens värld och se till att de ärver en hållbar planet med ekologisk mångfald.”

EESK:s utmärkta arbetsförbindelser med Albanien visar på att gränsöverskridande partnerskap spelar en viktig roll när det gäller att främja ungdomars deltagande på alla förvaltningsnivåer.

EESK driver detta initiativ sedan september 2022, då kommittén antog ett yttrande om EU:s ungdomstest. Även genom andra pågående insatser, bland annat det årliga evenemanget ”Ditt Europa, din mening!”, ger kommittén prov på sitt ständiga engagemang för att öka ungdomars deltagande i EU:s beslutsprocess. 

Årets rekommendationer från evenemanget, som hölls i mars 2024, riktar sig till de tillträdande EU-ledarna och finns tillgängliga online. (ks)

Mot bakgrund av att hatpropagandan och hatbrotten ökar i skrämmande takt går det civila samhället, medborgare och institutioner samman och trappar upp insatserna mot alla former av hat, för att sända budskapet att det inte finns något rum för hat i EU. 

EESK ansluter sig till EU:s insatser för att få bukt med det hat som har ökat i en alarmerande omfattning inom EU och innebär att grupper och enskilda individer i allt högre grad attackeras på grund av sin tro, sin ras, sitt etniska ursprung, sitt kön, sin sexuella läggning eller sina politiska åsikter. 

Under en högnivådebatt vid EESK:s plenarsession i maj, där yttrandet Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat antogs, framförde kommittén sitt budskap att den är fast besluten att, tillsammans med medborgare och institutioner, göra mer för att bekämpa hatet både på och utanför nätet. I samband med detta fördömde EESK alla former av hat, och välkomnade Europeiska kommissionens meddelande på samma tema. 

”Vi har alla ett ansvar för att bekämpa hatet”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke, som inledde debatten vid EESK:s plenarsession. ”För att ta itu med det på ett effektivt sätt måste vi alla arbeta tillsammans – politikerna, det civila samhället och medborgarna. Endast tillsammans, och i dialog, kan vi bekämpa och komma till rätta med den ökande fientligheten i vårt samhälle, som är ett verkligt hot mot vår demokrati.”

Debatten samlade ledande tjänstemän från Europeiska kommissionen och den belgiska regeringen samt företrädare för medborgare och organisationer i det civila samhället (bland annat ILGA-Europe och Europeiska antirasistiska nätverket) till en diskussion med fokus på det ökande hatet och våldet. 

Den senaste tidens attacker mot politiker har blottlagt djupa motsättningar i det europeiska samhället. Statistiken visar att antalet antimuslimska och antisemitiska budskap fördubblades under 2023. Till dem som ofta drabbas hör hbtqi+-personer, personer av afrikansk härkomst och migranter. Kvinnohat är också ett mycket vanligt fenomen. En nyligen genomförd analys av onlinemeddelanden inom EU visar att antalet meddelanden som sprider hat har ökat med 30 % sedan början av 2023. 

Kommissionens meddelande Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat är en uppmaning att agera, stå upp mot hatet och höja våra röster till stöd för tolerans och respekt. 

”De värden som fastställs i EU-fördraget innebär ett tydligt förbud mot hatbrott och hatpropaganda. Tyvärr har vi observerat en ökning av båda dessa fenomen på senare tid”, sade Dubravka Šuica, kommissionens vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi.

I sitt yttrande uppmanade EESK EU att anta en övergripande strategi och bekämpa hat baserat på alla mänskliga egenskaper som omfattas av ett särskilt skydd, och att använda samma strategi för att ”bekämpa alla typer av hat”. (ll)

Vid sin plenarsession i maj diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) lärdomarna från EU:s utvidgning 2004. På grund av den nuvarande geopolitiska situationen och säkerhetssituationen har frågan om ytterligare utvidgningar blivit brådskande för EU. 

I samband med sin plenardebatt om den stora utvidgningen 2004 välkomnade EESK talare som spelade en viktig roll i den förhandlingsprocessen, däribland Jarosław Pietras, f.d. polsk statssekreterare med ansvar för EU-anslutningen, László Andor från Ungern, generalsekreterare för stiftelsen för europeiska progressiva studier, samt Štefan Füle från Tjeckien, f.d. kommissionsledamot med ansvar för utvidgning. 

Under diskussionen betonade deltagarna att EU – som först på senare tid fått ett återuppväckt intresse för fler utvidgningar – måste tillhandahålla en tydlig färdplan för kandidatländernas anslutning. Låt dem inte stå och knacka på dörren alltför länge, för då tappar utvidgningsprocessen sin trovärdighet. 

”20-årsjubileet visar inte bara att en avsevärd milstolpe har passerats utan också att EU:s utvidgningsprocess fortsätter att vara en framgångssaga, då fler länder vill gå med”, noterade EESK:s ordförande Oliver Röpke. 

”Utvidgningen är en omvandlingsprocess hos båda parter, som medför fördelar inte bara för kandidatländerna utan även för EU:s medlemsstater”, konstaterade Jarosław Pietras. 

Štefan Füle, som nu är ordförande för EPC:s (European Policy Centre) arbetsgrupp för EU:s utvidgning, betonade att ”vi måste förbereda både kandidatländerna och EU:s medlemsstater inför den nya utvidgningsvågen”. 

Tinatin Akhvlediani, forskare vid CEPS (Centre for European Policy Studies) enhet för EU:s utrikespolitik, talade om drivkraften bakom 2004 års utvidgning. Hon framhöll de ekonomiska aspekterna av utvidgningen, med tanke på att kandidatländerna vid den tidpunkten befann sig en besvärlig ekonomisk situation. Den viktigaste drivkraften för den framtida utvidgningen i detta läge är dock säkerheten. 

Enligt László Andor var rättsstatsprincipen en av de frågor där man brast vid utvidgningen 2004, eftersom EU inte lyckades skapa de rätta verktygen för att hantera frågan. Detta ledde till att man nyligen införde en villkorlighetsmekanism för rättsstatsprincipen. 

I september kommer EESK att hålla ett toppmöte om utvidgningen med det civila samhället och bjuda in alla kandidatlandsledamöter att delta i kommitténs plenarsession för första gången någonsin.

Vid sin plenarsession i maj antog EESK två yttranden i vilka kommittén betonade den avgörande roll som sammanhållningspolitiken, EU:s främsta finansieringsinstrument för regional utveckling, kommer att spela i samband med framtida utvidgningar. Kommittén anser bland annat att efterlevnadsverktyg bör inkluderas i anslutningsfördragen för att komma till rätta med eventuella utmaningar efter anslutningen, till exempel utvandring och bristande respekt för rättsstatsprincipen. 

I sina senaste rekommendationer betonade EESK vikten av att inkludera och stärka organisationerna i det civila samhället, så att sammanhållningsfonderna används på ett ändamålsenligt sätt. Det är genom att titta närmare på resultaten på det regionalpolitiska och sociala planet som vi kan bedöma om sammanhållningspolitiken är framgångsrik eller ej, inte genom att bara mäta omfattningen av de ekonomiska investeringarna. Det är viktigt att stärka den offentliga förvaltningen för att uppnå sammanhållning. 

Under den diskussion som ägde rum under plenarsessionen med Elisa Ferreira, kommissionsledamot med ansvar för sammanhållning och reformer, och Europeiska regionkommitténs ordförande Vasco Alves Cordeiro framhölls vikten av föranslutningsstöd och åtgärder för att stärka organisationerna i det civila samhället. 

EESK:s ordförande Oliver Röpke och andra talare betonade behovet av en stark sammanhållningspolitik för att ta itu med utmaningarna i samband med EU:s utvidgning och förhindra ett splittrat EU. Att skräddarsy stödet till kandidatländernas regioner är av avgörande betydelse för freden och välståndet. Andra viktiga rekommendationer handlade om att satsa mer på utbildning, involvera organisationerna i det civila samhället och tillämpa särskilda mekanismer för länder såsom Ukraina. 

EESK noterade också de mer övergripande konsekvenser som utvidgningen kommer att få för EU:s nuvarande medlemsstater och betonade behovet av ytterligare stöd till de regioner som påverkas. I den nionde sammanhållningsrapporten framhålls vikten av anpassning till nya utmaningar genom att investera i små och medelstora företag, stärka den lokala förvaltningen och verka för att underrepresenterade grupper ges tillträde till arbetsmarknaden. En dynamisk sammanhållningspolitik är av avgörande betydelse för att frigöra EU:s ekonomiska potential, så att de nya medlemsstaterna kan integreras på ett effektivt sätt. (tk)

Nuklearmedicin och försörjningen av radioisotoper måste vara en topprioritering för Europeiska unionen om vi vill garantera lika tillgång till cancerbehandling för alla patienter i Europa. 

EU och medlemsstaterna bör se till att finansiering finns tillgänglig för medicinsk strålnings- och kärnteknik. Samtidigt bör de också intensifiera sitt samarbete för att undanröja rättsliga hinder för försörjningen av radioisotoper och minska sitt beroende av tredjeländer när det gäller råvaror. 

Med detta slutmål för ögonen vill EESK, genom sitt yttrande Europas plan mot cancer: drivkrafter för att trygga försörjningen av medicinska radioisotoper som antogs vid plenarsessionen i maj, betona att vi måste göra allt som står i vår makt i kampen mot cancer. 

Föredragandena Alena Mastantuono och Philippe Charry var båda fullt övertygade om att det enda sättet att bättre trygga försörjningen av radioisotoper i Europa och tillgodose patienternas ökande efterfrågan är om vi fattar djärva politiska beslut och om vi har en sund reglering. 

Varje år drar upp till 10 miljoner europeiska patienter nytta av nuklearmedicinsk avbildning i samband med diagnostiseringen av olika sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar. Strålnings- och kärnteknik där radioisotoper används är avgörande i kampen mot cancer i alla delar av vårdkedjan, såväl för tidig upptäckt, diagnos och behandling som för palliativ vård. (mp)

I och med att antalet cancerfall och cancerrelaterade dödsfall ökar i alarmerande takt i hela EU efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) nödvändiga åtgärder för att förebygga cancer, eftersom omkring 40 % av cancerfallen anses kunna förebyggas. 

Vid sin plenarsession i maj antog EESK ett yttrande i vilket man välkomnar kommissionens förslag till rådets rekommendation om cancer som kan förebyggas genom vaccination, som ett uppföljningsinitiativ till EU:s plan mot cancer. 

Yttrandet är inriktat på vaccination mot humant papillomvirus (HPV) och hepatit B (HBV), eftersom vaccination kan förhindra flera typer av cancer som orsakas av dessa virus. 

EESK betonar behovet av lämplig information, utbildning och kommunikation för att uppmuntra målgrupperna att vaccinera sig. Man betonar även den viktiga roll som allmän-, familje- och skolläkare samt civilsamhällesorganisationer spelar i denna strävan. 

Milena Angelova, föredragande för yttrandet om cancer som kan förebyggas genom vaccination, noterar: ”Vi måste bekämpa stigmatiseringen och felaktiga föreställningar kring vacciner. Exempelvis finns det en felaktig uppfattning om endast unga flickor behöver vaccinera sig. Det stämmer inte. För att utrota dessa virus (HPV, HBV) måste vi också inbegripa pojkar och deras föräldrar.” Alla måste ha tillgång till vaccin. 

Det är oerhört viktigt att vända den skeptiska trenden, tillägger medföredraganden, Sára Felszeghi. Att bekämpa felaktig information och desinformation är en viktig del i arbetet med att uppmuntra människor att gå och vaccinera sig. 

EESK efterlyser ett helhetsgrepp för att bekämpa cancer, med ett välfungerande och integrerat system för förebyggande i alla dess former, inbegripet primärprevention (vaccination, hälsosam livsstil), sekundärprevention (screening) och tertiärprevention (vård och rehabilitering). 

Milena Angelova bekräftar att medlemsstaterna måste utöka sin samordning och utbyta bästa praxis för att bli mycket effektivare i kampen mot cancer och öka vaccinationstäckningen i hela EU. Det är av yttersta vikt att förebyggande av cancer betraktas som en politisk prioritering. (sg)

Kommissionen har föreslagit målet att minska utsläppen av växthusgaser med 90 % senast 2040, med siktet inställt på klimatneutralitet senast 2050. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställde sig bakom detta mål vid plenarsessionen i maj och betonade att det är förenligt med de vetenskapliga rekommendationerna om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. 

Genom att ge sitt stöd framhäver EESK vikten av att alla drar sitt strå till stacken i de globala klimatinsatserna samtidigt som man värnar den europeiska industrins konkurrenskraft under omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Teppo Säkkinen, föredragande för yttrandet ”EU:s klimatmål för 2040”, betonade behovet av ett koldioxidfritt elsystem senast 2040 i syfte att påskynda minskningen av koldioxidutsläpp från industri, transport och byggnader, och förespråkade att verkliga utsläppsminskningar ska uppnås genom utfasning av fossila bränslen. 

EESK varnar för riskerna med ett alltför stort beroende av koldioxidupptag, på grund av risker såsom skogsbränder och skadegörare, och efterlyste ett välavvägt förhållningssätt till utsläppsminskningar och koldioxidupptag. När EU:s klimatpolitik går in i nästa fas bör den inriktas på investeringar samt på att skapa en robust ekonomi, förbättra energisäkerheten och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Uppnåendet av målet om en utsläppsminskning på 55 % senast 2030 och genomförandet av 55 %-lagstiftningen är avgörande i detta sammanhang. 

EESK efterfrågar att elproduktionssektorn ska vara koldioxidfri senast 2040 och att även uppvärmning och kylning ska ske koldioxidfritt därefter. Tillgång till ren energi till ett överkomligt pris är grunden för utfasningen av fossila bränslen inom industrin, byggnader och transport. 

EESK föreslår även ett utsläppsminskningsmål för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, som utarbetas genom dialog med jordbrukare och andra berörda parter i syfte att säkerställa livsmedelstryggheten och som tar EU:s olika naturförhållanden i beaktande. 

Allmänhetens stöd och berörda parters engagemang är avgörande för att uppnå målet för 2040. EESK efterfrågar därför en bred dialog vid fastställandet av målen och utvecklingen av politiken med bland annat arbetsmarknadens parter, det civila samhället och medborgarna. 

Med anledning av utarbetandet av lagstiftningsförslaget avseende målet för 2040 inom EU betonar EESK behovet av en omfattande konkurrenskraftskontroll i förhållande till andra större ekonomier för att värna EU:s globala konkurrenskraft och industriella bas samtidigt som höga miljömässiga och sociala standarder upprätthålls. (ks)

20 år efter Sloveniens anslutning till EU samlade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) politiska ledare och ledare för det civila samhället i Ljubljana för att fira denna symboliska årsdag, understryka de grundläggande fördelarna med EU-medlemskapet och bekräfta att västra Balkans framtid ligger i EU. 

Konferensen ”Continuing the success story of EU enlargement - Bringing benefits to the Western Balkans in advance of accession”, som anordnades av EESK i nära samarbete med EU-kommissionen och Open Society Foundation-Western Balkans, belyste de reformer som krävs för att göra framsteg på vägen mot anslutning, inbegripet vikten av att upprätthålla EU:s grundläggande värden. 

Talare vid konferensen var EESK:s ordförande Oliver Röpke, Sloveniens utrikesminister Tanja Fajon, Sloveniens arbetsmarknadsminister Luka Mesec och det regionala samarbetsrådets generalsekreterare Majlinda Bregu. 

Såsom Oliver Röpke framhöll: ”Västra Balkan hör hemma i EU. Fram till dess är vår EU-familj inte fulltalig. Ni kan räkna med att EESK fortsätter att göra sitt genom att anordna ett utvidgningstoppmöte för det civila samhället i september.” 

Sloveniens utrikesminister Tanja Fajon sade: ”Jag anser att vi i den nuvarande geopolitiska situationen behöver varandra mer än någonsin tidigare. För denna process måste det civila samhället sätta press på politikerna och regeringen att röra sig i riktning mot EU.” 

Luka Mesec, Sloveniens minister för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor, sociala frågor och lika möjligheter, sade: ”Slovenien och länderna på västra Balkan har en lång gemensam historia. Vårt gemensamma hem är Europeiska unionen, så jag kommer tillsammans med den slovenska regeringen att verka för att underlätta anslutningen av länderna på västra Balkan till EU.” (mt)

EESK har lanserat ett nytt program för att vidareutveckla sina förbindelser med de nationella ekonomiska och sociala råden. Detta initiativ syftar till att möjliggöra ett mer regelbundet utbyte i fråga om prioriterade frågor, planerade yttranden och rapporter samt bästa praxis.

Det första utbytet ägde rum i mars i Frankrike när ordföranden för EESK:s ungdomsgrupp Katrīna Leitāne besökte Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor under två dagar för att diskutera ungdomspolitik. Vad blev resultatet? Nya idéer för att främja ungdomsagendan på EU-nivå och nationell nivå och integrera ungdomars förväntningar i EESK:s verksamhet och samtidigt en möjlighet att träffa nya kollegor som arbetar med samma frågor i en medlemsstat. 

I denna video delar Katrīna Leitāne med sig av sina intryck från sitt arbetsbesök och det givande utbyte hon hade med Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. 

Du hittar mer information om utbytesprogrammet på vår webbplats. 

Du kan också få mer information genom att skicka ett mejl till sekretariatet för kontakter med de nationella ekonomiska och sociala råden och det civila samhället (EESC-ESCS-relations@eesc.europa.eu).