Climate Reporters, Litauens nya klimatnyhetsbyrå, syftar till att ta itu med tröttheten i klimatrapporteringen och åter föra upp klimatfrågan högt upp på de redaktionella agendorna. Som ett lysande exempel på medborgarjournalistik kombinerar Climate Reporters kommunikation och klimataktivism för att sprida upplysning om klimatförändringarna och ge Moder Jord en röst under miljökrisen.

av Rūta Trainytė

Klimatnyhetsbyrån Climate Reporters grundades i Litauen i år. Det är ett initiativ som drivs av icke-statliga organisationer och utgör ett exempel på medborgarjournalistik. Nyhetsbyråns syfte är att hjälpa journalister att rapportera om miljökrisens olika aspekter. Därför utarbetar nyhetsbyråns team texter som sedan sänds till redaktioner.

Nyhetsbyråns arbete utförs av en grupp eldsjälar. Texterna skrivs av journalister, pr-specialister, företrädare för icke-statliga organisationer, aktivister och forskare – kort sagt människor som bryr sig om vad som händer och vill se sociala förändringar. Tillsammans bildar de också styrelsen för Climate Reporters. Styrelsen ser till att det nya initiativet är trovärdigt.

Climate Reporters är inte nya i kommunikationsvärlden, utan har redan betydande erfarenhet av pr, redigering och skapande och underhåll av webbportaler. Vi är inte heller nybörjare i klimatfrågor. Det är så vi fick idén. Vi gör vad vi gör bäst och kombinerar det med klimataktivism. Vi ger Moder Jord en röst under den här miljökrisen.

Vi är naturligtvis i kontakt med journalister. Den dominerande trenden på redaktioner är att tro att klimatnyheter inte är av intresse för allmänheten och inte genererar klick. Man undviker att publicera artiklar med rubriker som innehåller begreppen ”klimatförändringar” eller ”klimatkris”. Vad innebär förnekelse av klimatkrisen? Är det ett sätt att skydda samhället mot dåliga nyheter och ångest?

Det kanske inte är riktigt så illa ställt. Redaktionerna översvämmas av en stor mängd nyheter varje dag, vilket är fysiskt svårt att hantera, även utan klimatrelaterade nyheter. Man måste också vara bekant med ämnet. Det är här vi kommer in i bilden. Nästa steg för Climate Reporters är att utbilda journalister. Vi inser att journalister måste förstå frågan för att undvika att sprida grönmålning.

En annan idé är att undervisa vissa grupper om klimatförändringar på ett tilltalande sätt. Framför allt vill vi nå ut till ungdomar, och vi har konstaterat att de reagerar positivt på humor. Vi är ännu inte säkra på hur detta kommer att se ut i framtiden, men vi har redan några tankar om det.

Nyhetsbyrån har varit verksam i drygt sex månader. Vi vet utifrån vår egen erfarenhet att det krävs tålamod. Vi knackar ihärdigt och målmedvetet på redaktionernas dörrar med våra nyhetsartiklar. Våra texter publiceras redan på stora litauiska nyhetsportaler, och vi bjuds in till radioprogram.

För att se till att vårt redaktionella arbete håller hög kvalitet är det mycket viktigt att vi får omfattande stöd från litauiska miljöorganisationer, att våra organisationer är medlemmar i internationella nätverk av icke-statliga organisationer, att våra medlemmar deltar i arbetsgrupper på EU-nivå och att de företräder Litauen i EESK. Detta gör att vi kan bredda våra ämnesområden och hålla oss ajour om aktuella frågor.

Vår koppling till EESK handlar om mer än att en av initiativtagarna till projektet, Kęstutis Kupšys, är ledamot av kommittén. EESK:s ledamöter kan dela med sig av relevanta erfarenheter från sina olika länder för att berika de klimatnyheter som publiceras av Climate Reporters. Apropå det talade vi nyligen med den franske EESK-ledamoten Arnaud Schwartz i anslutning till det globala COP16-toppmötet om biologisk mångfald. De insikter som han delade med sig av till oss direkt från Cali utmynnade i en artikel från Climate Reporters. Hans tankar snappades snabbt upp i litauiska medier. Denna modell, som innebär att EESK-ledamöternas sakkunskap används för att effektivt förmedla globala nyheter till en lokal publik, har visat sig vara värdefull. Vi kommer därför att använda den igen i framtiden.

Rūta Trainytė är redaktör vid klimatnyhetsbyrån Climate Reporters. Nyhetsbyrån är en del av det statligt finansierade ŽALINK-projektet. Projektet, som drivs av konsumentalliansen, plattformen för utvecklingssamarbete och den icke-statliga organisationen ”Cirkulär ekonomi”, finansieras genom klimatförändringsprogrammet vid miljöprojektledningsbyrån hos Litauens miljöministerium.