I en ny rapport föreslår EESK att EU bör inrätta en fullfjädrad flerårig strategisk handlingsplan i syfte att frigöra kulturdiplomatins fulla potential.

Även om kulturen utgjort ett utrikespolitiskt verktyg för EU de senaste 17 åren har den aldrig varit en verklig prioritering. Nu när kriget har återvänt till vår del av världen måste dock kulturen, mer än någonsin tidigare, bli ett centralt strategiskt verktyg i EU:s utrikespolitik, betonar EESK i yttrandet.

”Kulturen skulle kunna vara en central tillgång för EU:s interna väg, men också den externa bild som EU vill projicera”, noterar Luca Jahier, föredragande för yttrandet.

Luca Jahier framhåller särskilt betydelsen av kulturarvet, som ett politiskt känsligt och mycket komplext ämne och därför ett kraftfullt och kompletterande diplomatiskt inslag i EU:s strategi för fred, säkerhet och hållbar utveckling.

En fullfjädrad flerårig strategisk handlingsplan för kulturdiplomatin är tänkt att skydda, återställa och återuppbygga kulturarvet i områden som drabbats av naturkatastrofer, kriser och konflikter. Den bör även inbegripa en kartläggning av befintliga initiativ, vilket ska leda till inrättandet av en EU-plattform för internationella kulturella förbindelser och en särskild struktur inom EU:s utrikestjänst uppbyggd kring ”EU:s särskilda sändebud för kulturella förbindelser”.

EESK:s yttrande på eget initiativ om kulturdiplomatins roll antogs vid EESK:s plenarsession i oktober. Där lyfter man fram den kulturella dimensionens betydelse i dagens geopolitiska sammanhang, fullt i samklang med genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. (mt)