Den 26 september höll EESK en konferens om kommissionens senaste rapport om rättsstatsprincipen för att diskutera hur man kan se till att rekommendationerna i rapporten leder till konkreta förbättringar i medlemsstaterna.

Kommissionens rapport om rättsstatsprincipen innehåller för första gången landsspecifika rekommendationer om rättsväsende, korruption, medier samt kontroller och motvikter. Framstegen har varit ojämna i unionen, och i vissa medlemsstater kvarstår allvarliga farhågor.

”EU bör alltid utnyttja alla sina verktyg, inklusive budgetvillkor, för att motverka nya angrepp på demokratin, rättsstatsprincipen eller de mänskliga rättigheterna så snart de uppstår och oavsett var”, sade EESK:s ordförande Christa Schweng när hon inledde konferensen.

Kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor, Didier Reynders, framhöll: ”Detta år har återigen visat att det är mycket viktigt att förankra en stark rättsstatskultur i EU. När vi nu arbetar tillsammans för att hjälpa Ukraina att försvara sin suveränitet och integritet kan vi bara förbli trovärdiga om vi även skyddar rättsstatsprincipen inom unionen.”

Konferensen utgjorde också ett tillfälle att presentera den andra sammanfattande rapporten från EESK:s grupp om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen, med en översikt över gruppens landsbesök i Danmark, Tyskland, Irland, Tjeckien, Spanien, Cypern och Litauen under 2020 och 2021. Gruppens ordförande Cristian Pîrvulescu sade att ”de demokratiska systemen i de besökta länderna visserligen har uppvisat god resiliens i allmänhet, men behovet av skyddsåtgärder samt effektiva kontroller och motvikter, inte minst det civila samhällets roll som väktare, har framgått tydligare än någonsin”.

I sitt avslutningsanförande framhöll Edita Hrdá, Tjeckiens permanenta representant vid EU, det civila samhällets betydelse: ”Det civila samhället kan förverkliga de mänskliga rättigheterna. Att främja rättsstatsprincipen är en evig uppgift som kräver inte bara samarbete utan även ständig vaksamhet.” (gb)