EESK info

Under en debatt om utmaningar och utsikter för små och medelstora företag i EU, som anordnades av EESK, välkomnades de åtgärder som tillkännagavs i talet om tillståndet i unionen. Man diskuterade även EESK:s förslag om att förenkla företagsöverlåtelser, med tanke på oron kring det växande antalet överlåtelser. 

Vid EESK:s plenarsession den 22 september hölls en debatt på temat ”Små och medelstora företag i EU – utmaningar och utsikter”. I debatten deltog David Clarinval, Belgiens minister med ansvar för små och medelstora företag, Isabelle Schömann, förbundssekreterare för Europeiska fackliga samorganisationen, och Véronique Willems, generalsekreterare för SMEunited. I samband med detta presenterades även EESK:s yttrande om företagsöverlåtelser i EU.

David Clarinval gav en blandad bild av läget för små och medelstora företag i Belgien, med deras styrkor – digitalisering, innovation och tillgång till finansiering – såväl som svagheter – brist på kvalificerad arbetskraft, automatisk löneindexering och sena betalningar. ”Den inre marknaden är av grundläggande betydelse för dessa företag. Den är dock inte alltid felfri, och även i nuläget är det möjligt att åtgärder för att ta itu med energiproblemen i många fall kommer att vidtas på nationell nivå”, påpekade han. Han beskrev sedan de åtgärder som vidtagits av de belgiska myndigheterna för att hjälpa företag att möta energikrisen, med tonvikt på system för betalningsflexibilitet. 

Isabelle Schömann erkände vikten av att stödja små och medelstora företag i dessa svåra tider, genom att se över reglerna för statligt stöd och konkurrenspolitiken. Det är bra att investera i utbildning, kompetensutveckling och omskolning för att hjälpa företagen att hantera den gröna och den digitala omställningen, men företagen, inklusive små och medelstora företag, bör inte beakta den sociala dimensionen av den dubbla omställningen enbart ur ett kompetensperspektiv. Hon menade att det är oacceptabelt att företag, oavsett storlek, får tillgång till offentliga medel utan att det ställs villkor, något som även gäller den senaste tidens kriser. ”Det måste ställas sociala villkor på att bevara arbetstillfällen – arbetstillfällen av god kvalitet, vilket också inbegriper ett faktiskt utövande av demokrati på arbetsplatsen genom information till och samråd med arbetstagarna. Föregripandet av förändringar är inte bara en fråga för företagen. De måste tackla detta tillsammans med arbetstagarna om alla ska godta de åtgärder som vidtas”, framhöll hon.

Véronique Willems var positiv till de nya åtgärder som kommissionens ordförande tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen, i synnerhet inkomsttaken för elproducenter, stödpaketet för behövande små och medelstora företag samt direktivet om sena betalningar. ”Det är helt enkelt inte rimligt att var fjärde konkurs är en följd av att fakturor inte betalats i tid. Kommissionen har inlett många initiativ under den här mandatperioden som kommer att påverka små och medelstora företag. Men vi skulle inte gå så långt som att kalla det för ett stödjande ramverk än”, klargjorde hon och pekade på de delar som hennes organisation anser saknas, och särskilt på behovet av att göra testet för små och medelstora företag mer effektivt och minska regelbördan. ”Principen ’en in och en ut’ när det gäller regler är inte tillräcklig. Vi behöver tillämpa en ’en in och flera ut’-princip”, underströk hon. (dm)

Vid sin plenarsession i september antog EESK ett yttrande på eget initiativ med titeln ”EU:s ungdomstest”. Ungdomar har i åratal krävt att få göra sina röster hörda i beslutsprocesserna. Med detta yttrande blir EESK det första EU-organ som stöder deras begäran om en mekanism för att bedöma den framtida lagstiftningens inverkan på ungdomarna.

Kommittén menar att man för att uppnå långvariga effekter som står sig efter Europaåret för ungdomar måste göra ungdomarna delaktiga i beslutsfattandet.

”Ungdomarna efterlyser ett EU-ungdomstest”, sade EESK:s föredragande för yttrandet, Katrīna Leitāne. ”För att förbättra lagstiftningen och politiken bör man införa ett EU-ungdomstest – ett konsekvensbedömningsverktyg som syftar till att se till att inga politiska åtgärder medför några negativa konsekvenser för ungdomar och kommande generationer. För att åstadkomma detta kommer man att involvera ungdomar på ett ändamålsenligt sätt och föreslå begränsningsåtgärder.

EESK noterar hänvisningen till EU:s ungdomstest i kommissionens meddelande om resultaten av konferensen om Europas framtid. Kommittén betonar dock att kommissionens förslag inte uppfyller det ursprungliga förslagets mål, inte omfattar meningsfulla kontakter med ungdomsorganisationer och ungdomsexperter och inte systematiskt beaktar ungdomsperspektivet i all politik i syfte att ta hänsyn till politikens långsiktiga inverkan på kommande generationer.

EESK efterlyser också mer samarbete mellan institutionerna för att stämma av befintliga framgångsrika initiativ såsom EU:s ungdomsdialog, Ditt Europa, din mening! och det europeiska ungdomsevenemanget. Dessutom lägger kommittén fram en förteckning över förslag för att främja ungdomars deltagande i EESK:s egen verksamhet, och kommer att överväga olika sätt att bygga vidare på EU:s ungdomstest som ett koncept i sitt arbete. (gb)

I ett yttrande på eget initiativ föreslår EESK att det ska inrättas en klimatanpassningsfond så att man säkerställer snabba insatser vid nya klimat- och energikriser. Fonden skulle komplettera befintlig EU-politik och säkerställa en effektivare användning av befintlig finansiering.

T.ex. kan EU:s solidaritetsfond, med sin budget på 500 miljoner euro per år, inte täcka kostnaderna för de skador som orsakades av naturkatastrofer 2021, även om den har tillhandahållit omfattande stöd till medlemsstaterna sedan 2002. Enbart översvämningarna i västra Europa orsakade skador till en kostnad av uppskattningsvis 38 miljarder euro.

”Vår vision om en klimatanpassningsfond handlar om att sörja för en stark finansieringsmekanism som använder befintliga EU-medel för att snabbt hantera nödsituationer och hjälpa till att återuppbygga drabbade samhällen”, förklarade föredraganden Ioannis Vardakastanis. ”Det är ett mycket ambitiöst sätt att återuppbygga och skydda områden som drabbas av akuta klimat-, energi- och miljökriser.”

Dessutom fanns den rådande energikrisen inte på kartan när EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021–2027 och återhämtningsplanen NextGenerationEU utarbetades. Klimatanpassningsfonden skulle på ett mer verkningsfullt sätt än de befintliga mekanismerna kunna ta itu med behovet av brådskande investeringar i alternativa energikällor. Detta är särskilt relevant i dagsläget, när många människor är oförmögna att betala sina gas- och elräkningar.

”Vi är inte tillräcklig förberedda för att kunna bemöta nödsituationer och katastrofer till följd av klimatförändringarna och energikrisen, varken i fråga om medel eller skyndsamhet”, konstaterade medföredraganden för yttrandet, Judith Vorbach. ”Inrättandet av en klimatanpassningsfond skulle vara ett viktigt verktyg för att få ordning på detta.” (tk)

I ett yttrande på eget initiativ uppmanar EESK kommissionen att ange vilka bestämmelser som krävs för att utvidga EU:s hållbarhetstaxonomi till sociala mål. Kommissionen ska enligt taxonomiförordningen offentliggöra en rapport om detta, men har hittills inte gjort det.

”EESK efterlyser en heltäckande EU-taxonomi som inbegriper miljömässig såväl som social hållbarhet. En social taxonomi skulle bidra till att styra investeringarna mot sociala mål”, noterar föredraganden Judith Vorbach. ”Den bör utgöra en gyllene standard som återspeglar en högre ambitionsnivå än vad som föreskrivs i lagstiftningen.”

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem i vilket det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter för att öka de hållbara investeringarna till stöd för den europeiska gröna given.

EESK är av den åsikten att en social taxonomi skulle vara till hjälp för att motverka falska påståenden från företag som vill locka till sig socialt ansvarstagande investerare, genom att den tillhandahåller korrekt information om företagens sociala avtryck. En smart utformad social taxonomi kan bidra stort till att man undviker så kallad ”social tvättning” i linje med ”grönmålning”.

En av studiegruppens medlemmar, Kęstutis Kupšys, underströk att finansindustrin är mån om att diskutera den sociala taxonomin. ”Det finns en efterfrågan på hållbara finansiella produkter på marknaden, även på social hållbarhet”, framhöll han. ”Om vi inte får en tydlig klassificering av vad som anses vara ”socialt hållbart” kommer vi att missa denna aspekt på området hållbara investeringar.” (tk)

Den 26 september höll EESK en konferens om kommissionens senaste rapport om rättsstatsprincipen för att diskutera hur man kan se till att rekommendationerna i rapporten leder till konkreta förbättringar i medlemsstaterna.

Kommissionens rapport om rättsstatsprincipen innehåller för första gången landsspecifika rekommendationer om rättsväsende, korruption, medier samt kontroller och motvikter. Framstegen har varit ojämna i unionen, och i vissa medlemsstater kvarstår allvarliga farhågor.

”EU bör alltid utnyttja alla sina verktyg, inklusive budgetvillkor, för att motverka nya angrepp på demokratin, rättsstatsprincipen eller de mänskliga rättigheterna så snart de uppstår och oavsett var”, sade EESK:s ordförande Christa Schweng när hon inledde konferensen.

Kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor, Didier Reynders, framhöll: ”Detta år har återigen visat att det är mycket viktigt att förankra en stark rättsstatskultur i EU. När vi nu arbetar tillsammans för att hjälpa Ukraina att försvara sin suveränitet och integritet kan vi bara förbli trovärdiga om vi även skyddar rättsstatsprincipen inom unionen.”

Konferensen utgjorde också ett tillfälle att presentera den andra sammanfattande rapporten från EESK:s grupp om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen, med en översikt över gruppens landsbesök i Danmark, Tyskland, Irland, Tjeckien, Spanien, Cypern och Litauen under 2020 och 2021. Gruppens ordförande Cristian Pîrvulescu sade att ”de demokratiska systemen i de besökta länderna visserligen har uppvisat god resiliens i allmänhet, men behovet av skyddsåtgärder samt effektiva kontroller och motvikter, inte minst det civila samhällets roll som väktare, har framgått tydligare än någonsin”.

I sitt avslutningsanförande framhöll Edita Hrdá, Tjeckiens permanenta representant vid EU, det civila samhällets betydelse: ”Det civila samhället kan förverkliga de mänskliga rättigheterna. Att främja rättsstatsprincipen är en evig uppgift som kräver inte bara samarbete utan även ständig vaksamhet.” (gb)

Den 23 september tillkännagav Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) vinnarna av EU:s första ekopris, som anordnas i samarbete med kommissionen och andra partner för att belöna framstående insatser längs den europeiska ekologiska värdekedjan.

Vinnarna är
•    Bästa ekologiska SMF-företag inom livsmedelsbearbetning: Goodvenience.bio GmbH – Magdala, Thüringen, Tyskland
•    Bästa återförsäljare av ekolivsmedel: La ferme à l’arbre de Liège – Lantin, Liège, Belgien
•    Bästa ekorestaurang: Lilla Bjers HB – Visby, Gotland, Sverige

Vinnarna i alla kategorier tillkännagavs vid en särskild ceremoni som hölls vid kommissionen för att fira EU:s ekodag och med EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski som värd.

EESK:s ordförande Christa Schweng sade: ”EESK har i flera år gått i bräschen för att främja en mer hållbar och heltäckande livsmedelspolitik i EU. Vi är därför mycket stolta över att vara med och arrangera dessa pris, för att hjälpa till att öka medvetenheten om den ekologiska sektorns potential att bidra till mer hållbara livsmedelssystem.”

”Dagens vinnare har visat hur de varje dag arbetar för att förverkliga omställningen till mer hållbara och rättvisare livsmedelssystem”, sade Peter Schmidt, ordförande för EESK:s sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT).

Priset lanserades som en del av ett åtagande i kommissionens handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion i syfte att belöna framstående insatser längs den ekologiska livsmedelskedjan, från jordbrukare till restaurang. (ks)

Vid sin plenarsession i september antog EESK ett yttrande på eget initiativ om tekniker för minskade koldioxidutsläpp inom industrin i EU.

I och med antagandet av den europeiska klimatlagen fastställdes ett ambitiöst utsläppsminskningsmål för 2030, samtidigt som klimatneutralitetsmålet för 2050 bekräftades. För att dessa mål ska kunna uppnås måste tekniker för upptag av koldioxid användas. Ju långsammare och svårare minskningarna av växthusgasutsläppen är, desto mer behövs dessa tekniker för att målen i Parisavtalet ska kunna uppnås.

”Minskade koldioxidutsläpp kommer att kräva en djupgående omvandling av den industriella verksamheten under de kommande 30 åren”, påpekade Andrés Barceló Delgado, föredragande för yttrandet. ”Även om det redan finns många koldioxidsnåla tekniker är framgången med dem fortfarande begränsad. Vi kommer att behöva ambitiösa färdplaner för teknik för att skala upp och sprida dessa banbrytande tekniker på bred front, och EU måste främja innovation genom klimat- och innovationsfonderna”, tillade han.

Beroende på när teknikerna för upptag av koldioxid tas i bruk kan de tjäna två olika syften, nämligen i) att påskynda uppnåendet av nettonollutsläpp genom att kompensera för utsläpp från sektorer där det är svårare att åstadkomma minskningar, och därmed öka sannolikheten för att vi håller oss inom temperaturgränserna, eller ii) att minska den globala uppvärmningen till under tröskelvärdena efter att temperaturen nått över dem (en överskridning).

”Utveckling av tekniker samt utbildning och omskolning av arbetskraften är avgörande för den gröna omställningen inom tillverkningsindustrin. Den sociala dialogen på såväl europeisk som nationell och regional nivå bör främja medvetenheten om samt acceptansen och stödet för en grön och rättvis omställning inom industrin. Kapacitetsuppbyggnad och projekt som går ut på att kartlägga nyckelkompetenser kommer att vara avgörande för att man ska kunna säkerställa en framgångsrik industriell omställning som inte lämnar någon på efterkälken”, framhöll Monika Sitárová, medföredragande för yttrandet. (ks)

I ett av sina senaste yttranden ställer sig EESK bakom REPowerEU, kommissionens plan för att minska EU:s beroende av rysk gas och olja. Kommittén påpekar emellertid att många av de problem som nu måste hanteras akut hade kunnat undvikas eller begränsas genom att minska beroendet av energiimport och fullborda energimarknaden, vilket EESK har efterlyst i åratal.

I det yttrande som antogs vid plenarsessionen i september och som utarbetats av Stefan Back, Thomas Kattnig och Lutz Ribbe betonar kommittén att de kombinerade ekonomiska och sociala effekterna av den rådande krisen kommer att belasta det demokratiska systemet såvida inte lämpliga lösningar tillhandahålls. Omedelbara åtgärder måste vidtas för att garantera försörjningstrygghet till en kostnad som är ”så rimlig som möjligt” för både konsumenter och industri, som påverkas av den rådande priskrisen. Annars riskerar social oro att uppstå.

EESK anser att REPowerEU-planen är ett steg i rätt riktning men påtalar att nödåtgärderna inte får leda till nya beroendeförhållanden och inte bör lägga hämsko på arbetet med att så snart som möjligt uppnå klimatneutralitet.

Kommissionen bör ta fram en geopolitisk strategi avseende energiimport, som tar hänsyn till akuta energi- och klimatfrågor, innan partnerskap ingås med icke-demokratiska eller politiskt instabila länder.

Enligt kommittén krävs det flexibilitet när det gäller tillfällig användning av fossila och utsläppssnåla bränslen i syfte att tillgodose det akuta behovet av försörjningstrygghet. (mp)

EU måste ta itu med klimatkrisen genom en tredelad strategi: mobilisera medel, få med sig medborgarna och den privata sektorn samt utöva ett starkt politiskt ledarskap. Detta är slutsatserna i ett yttrande på eget initiativ som EESK antog vid plenarsessionen i september.

I yttrandet, som utarbetades av Thomas Kattnig och Lutz Ribbe, påpekas att EU måste investera mer i smarta och förnybara energisystem samt lagringsinfrastruktur för att tillgodose det ökande behovet av el och uppnå klimatmålen, och att alla måste dra sitt strå till stacken.

Enligt elbranschorganisationen Eurelectric måste EU fördubbla investeringarna i elnätet till 55 miljarder euro per år och öka anslagen för att upprätta ren produktionskapacitet till 75 miljarder euro per år.

”Det behövs omfattande offentliga investeringar för att genomföra energiomställningen och uppnå klimatmålen. Detta är avgörande för att trygga försörjningen, bekämpa energifattigdom, säkerställa överkomliga priser och skapa arbetstillfällen”, sade Thomas Kattnig.

När det gäller den framtida utformningen av energisystem och energiinfrastruktur ställer sig EESK bakom kommissionens avsikt att optimera energimarknadens utformning och förespråkar starkt marknadsbedömningar för att analysera beteendet hos alla potentiella aktörer. ”För att utforma en välfungerande energimarknad är det avgörande att kommissionen tittar på fördelar och nackdelar med offentligt och privat ägande och/eller privat finansiering av energiinfrastruktur”, sade Lutz Ribbe.

I syfte att finansiera investeringar i infrastruktur rekommenderar EESK att energiföretagens exceptionella vinster används och att en ”gyllene regel” tillämpas på projekt med koppling till energioberoende. (mp)

I en debatt med kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas vid plenarsessionen i september uppmanade EESK kommissionen att vara ambitiös i genomförandet av den nya europeiska strategin för vård och omsorg. EESK fokuserade på hälso- och sjukvårdspersonalen och dess kompetens, utbildning och arbetsvillkor, och lyfte fram skapandet av förtroende som en förutsättning för att det europeiska hälsodataområdet ska bli framgångsrikt.

Vid sin plenarsession den 22 september höll EESK en debatt om EU:s hälsopolitiska initiativ med Margaritis Schinas, kommissionens vice ordförande med ansvar för främjande av vår europeiska livsstil.
EESK:s ordförande Christa Schweng sade: ”EESK stöder alla EU-initiativ för att skapa en europeisk hälsounion samt öka resiliensen och beredskapen inför framtida hot.”

”Vi är fast beslutna att visa att hälsa inte bara är politik, utan definierar vilka vi är. Hälsa ingår i den modell för ett öppet samhälle som vi står för, för vår europeiska livsstil”, betonade Margaritis Schinas.

EESK var den första EU-institution som efterlyste en europeisk hälsounion och har antagit yttranden om två av kommissionens senaste initiativ på hälsoområdet, som syftar till att se till att alla i EU har tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård till ett rimligt pris.

I yttrandet ”Ett europeiskt hälsodataområde” lovordade EESK förslaget om ett europeiskt hälsodataområde som ett utmärkt tillfälle att göra det möjligt för enskilda personer att få tillgång till och ta kontroll över sina personliga hälsodata. Kommittén uttryckte sitt stöd för en storskalig allmän kommunikationskampanj för att hjälpa människor att förstå fördelarna med delningsprocessen och ha tillit till och förtroende för systemet.

”Förtroende kommer att vara avgörande. Medborgarna måste känna sig bekväma med hur deras data används, vad gäller både förbättrade offentliga tjänster och forskares möjliga användning av dessa data för att bekämpa sjukdomar och utveckla innovativa lösningar”, sade föredraganden för yttrandet, Gonçalo Lobo Xavier.

EESK antog också ett yttrande på temat ”Strategi för vårdpersonal samt vård och omsorg”, där kommittén efterlyste en ambitiös människocentrerad vård- och omsorgsstrategi som kan förbättra hälso- och sjukvården samt långtidsvården i hela EU genom att trygga likvärdiga kvalitetsnormer i alla medlemsstater eller alla regioner i ett land. Kommittén föreslog en europeisk vård- och omsorgsgaranti som kan säkerställa att alla som bor i EU har tillgång till vård och omsorg till överkomlig kostnad.

”Vård- och omsorgssystemet är ett lackmustest för vår europeiska livsstil, som måste vara socialt rättvis och inkluderande”, sade föredraganden för yttrandet, Zoe Tzotze-Lanara.

Danko Relić, medföredragande för yttrandet, framhöll behovet av utbildad, kompetent och motiverad hälso- och sjukvårdspersonal. ”Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ha goda arbetsvillkor. De måste få tillräcklig lön och ha anständiga arbetstider, en god balans mellan arbete och privatliv samt garantier för sin hälsa och säkerhet på arbetsplatsen”, betonade Danko Relić. (ll)

Med tanke på att antalet hushåll i EU som inte kan värma upp sina hem sannolikt kommer att öka och att den årliga energiinflationen överstiger 40 %, uppmanar EESK i ett nyligen utarbetat yttrande EU och medlemsstaterna att vidta brådskande åtgärder för att förebygga och bekämpa energifattigdom.

EESK uppmanar EU och medlemsstaterna att göra lika tillgång till energi och trygg energiförsörjning till överkomliga priser till sin absoluta prioritering.

I yttrandet ”Att ta itu med energifattigdomen och EU:s motståndskraft”, som antogs vid plenarsessionen i september, betonar EESK den vikt som läggs vid energi i kommissionens senaste initiativ såsom 55 %-paketet, genomförandet av den europeiska gröna given och renoveringsvågen. Kommittén varnade dock för att utan ett snabbt genomförande, kraftfulla åtaganden och konkreta åtgärder från medlemsstaternas sida kommer dessa initiativ inte att vara tillräckliga för att hantera den nuvarande krisen.

”Man bör komma fram till ett gemensamt förhållningssätt för att förstå och ta itu med energifattigdomen på EU-nivå”, sade Ioannis Vardakastanis, föredragande för yttrandet. ”Och detta förhållningssätt kan leda till en gemensam definition. Samtidigt bör det vara upp till varje medlemsstat att hitta skräddarsydda lösningar. De måste se till att de mest utsatta inte lämnas utan stöd.”
De nationella åtgärderna för att mildra de stigande prisernas negativa effekter på de mest utsatta bör omfatta direkt ekonomiskt stöd och socialpolitiska åtgärder, eller incitament och stöd för att minska energiförbrukningen, beroende på de specifika nationella och lokala förutsättningarna.

I syfte att säkerställa ett verkligt helhetsperspektiv efterlyste EESK en bred och ambitiös politisk koalition för att ta itu med energifattigdomen. Koalitionens åtgärder skulle vidareutvecklas i en EU-strategi. Dess mål skulle vara att få ned energifattigdomen till en miniminivå till 2030, och att utrota den helt på lång sikt.
Vid sidan av EU-institutionerna skulle koalitionen omfatta organisationer i det civila samhället, inklusive de som företräder de befolkningsgrupper som löper störst risk att drabbas av energifattigdom. De lokala och kommunala myndigheterna bör också delta.

EESK betonade också vikten av investeringar i förnybar energi och energieffektivitet samt i storskalig renovering av byggnader. Medlemsstaterna bör i samarbete med lokala och regionala myndigheter prioritera genomgripande renoveringar som beräknas leda till energibesparingar på över 60 %. Det är uppenbart att det behövs stora privata investeringar för att detta ska vara möjligt. (ll)

EESK har nyligen gjort en positiv bedömning av Europeiska kommissionens riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka beskrivs som ändamålsenliga eftersom man däri tar itu med de mest brådskande frågorna på arbetsmarknaden.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i september understryker EESK att den alltmer osäkra geopolitiska situationen – som sannolikt kommer att påverka EU:s ekonomi negativt, leda till en hög inflation och en omfattande recession samt minska köpkraften – kräver beslutsamma åtgärder från medlemsstaterna, som bör sträva efter att åstadkomma en verkligt integrerad inre marknad och hjälpa små och medelstora företag att expandera.

”Arbetskraftsbristen ökar återigen och därför bör verkningsfulla åtgärder vidtas för att uppmuntra arbetsmarknadens parter att arbeta med kompetensbehoven på nationell nivå. Åtgärderna bör vara anpassade till enskilda sektorer och lokala förhållanden. Att förvärva relevanta färdigheter och kompetenser blir allt viktigare för både arbetstagare och företag”, framhöll Mariya Mincheva, föredragande för yttrandet, för plenarförsamlingen.

EESK anser att arbetsmarknadens parter bör spela en större roll i utformningen och genomförandet av reformer och politiska åtgärder på sysselsättningsområdet samt det sociala och det ekonomiska området, bland annat genom att bygga upp sin kapacitet.

En betydande utmaning består i att sänka inaktivitetsgraden, och riktat stöd är särskilt viktigt för långtidsarbetslösa, vilket EESK påpekar i sitt yttrande. I yttrandet läggs även särskild tonvikt vid fattigdomen bland förvärvsarbetande och behovet av politiska instrument såsom anständiga löner, inklusive tillräckliga minimilöner, samt välutformade, tillfälliga ekonomiska incitament, åtföljda av riktade och verkningsfulla åtgärder för kompetensutveckling och kompetenshöjning.

Politik som syftar till att stödja ungdomar, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden bör också stärkas.
Kommissionen har 2022 föreslagit en rad ändringar i medlemsstaternas sysselsättningspolitik. De återspeglar färska initiativ och inbegriper nya delar kopplade till Rysslands invasion av Ukraina. EESK välkomnar kommissionens fokus på situationen efter covid-19-pandemin, med målet att säkerställa en hållbar tillväxt.

De ändrade riktlinjerna handlar bland annat om att stimulera efterfrågan på arbetskraft; förbättra tillgången till arbetsmarknaden och ge möjlighet till livslångt förvärvande av färdigheter och kompetens; förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig samt främja lika möjligheter för alla. (ll)