Den 19 juli höll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en högnivåkonferens i Kraków om biståndet till och återuppbyggnaden av Ukraina, där den lovade att fullt ut stödja det krigshärjade landet på alla områden.
Medan Europa förbereder sig inför den tuffaste vintern på årtionden börjar krigströttheten infinna sig och solidariteten tycks avta, men det civila samhället i EU står fast vid sitt åtagande att hjälpa Ukraina på vägen till återhämtning och med att bygga upp landet till det bättre, i linje med EU:s grundläggande värden.
Under sin konferens betonade kommittén att den kommer att fortsätta att förespråka EU:s fortsatta solidaritet med Ukraina. Den förband sig att samarbeta tätt med det civila samhället, arbetsmarknadens parter och myndigheterna i Ukraina, för att stödja dem genom den långa och krävande anslutningsprocessen, med det slutliga målet att landet en dag ska bli fullvärdig EU-medlem.
Konferensen inleddes av EESK:s ordförande Christa Schweng och Krakóws vice borgmästare Andrzej Kulig.
Christa Schweng lovordade det ”konkreta stöd för Ukraina” som det civila samhället uppvisat runt om i medlemsstaterna, och framför allt i Polen, sedan kriget bröt ut. EESK hade valt att hålla konferensen i Kraków ”för att uppmärksamma denna hoppingivande solidaritet, och ge uttryck för den närhet som kommittén känner till dem som varje dag gör en insats ute i samhällena”.
Under konferensen samlades såväl EU-tjänstemän som polska och ukrainska tjänstemän på hög nivå samt företrädare för det civila samhällets organisationer, inklusive fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, från både EU och Ukraina.
Syftet var att diskutera de insatser som hittills gjorts på gräsrotsnivå för att ge stöd på plats till dem som behöver det: flyktingar, internflyktingar och människor som ännu inte har lämnat sina hem, trots Rysslands brutala angrepp mot landet.
Konferensdeltagarna diskuterade också hur man på ett konkret sätt kan hjälpa Ukrainas ekonomi att hantera de förödande effekterna av kriget, mot bakgrund av de dystra prognoserna om att landets BNP kommer att ha minskat med omkring 45 % under 2022. Detta kräver inget mindre än en ny Marshallplan, som stöder arbetet med att återuppbygga landet från grunden, på ett miljöriktigt och hållbart sätt som också är förenligt med EU:s arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter.
Talarna i den inledande högnivåpanelen varnade för krigströttheten och för att drivkrafterna för att hjälpa Ukraina försvagas. De framhöll vikten av att EU:s och medlemsstaternas stöd till Ukraina fortsätter att stå på EU:s dagordning.
Vitalij Portnikov, ukrainsk journalist, politisk kommentator och opinionsbildare, underströk hur viktigt det är att det finns objektiv och oberoende journalism i Ukraina: ”Det är lika viktigt som att ha en ukrainsk regering och ukrainska väpnade styrkor. För att det ska vara möjligt behövs stöd från EU och internationella program. Utan yttrandefrihet och information av god kvalitet, utan resurser, kommer vi att befinna oss i en riskfylld situation.”
Under konferensen diskuterade tre paneler olika aspekter av biståndet till Ukraina. Den första panelen gav en överblick över det arbete som det civila samhällets organisationer hittills gjort när det gäller att ge flyktingar omedelbart stöd vid deras ankomst och att hjälpa dem att bli integrerade.
Den andra panelen fokuserade på fördrivna personer och på det ukrainska civila samhällets roll i att se till att landet fortsätter att fungera under krisen. Den sista panelen diskuterade hur det civila samhället i EU kan hjälpa till med och understödja Ukrainas återhämtning så att den sker i överensstämmelse med EU:s värden och normer, såsom rättsstatsprincipen, demokrati och transparens, inte minst i ljuset av landets status som EU-kandidatland.
Mer information finns på vår särskilda webbsida för konferensen. (ll)