Sedan augusti 2020 har Aleksandr Lukasjenkos auktoritära regim gått till frontalangrepp mot det civila samhället, oberoende journalister, bloggare och skribenter i Belarus. EESK har offentliggjort en informationsrapport om mediesituationen i landet med rekommendationer om hur man kan bistå belarusiska medieföretag och journalister som har flytt landet och dem som är kvar för att bekämpa regimen.

Föredraganden, EESK-ledamoten Tatjana Babrauskienė, presenterade informationsrapporten om Stöd till den oberoende mediesektorn i Belarus vid EESK:s plenarsession i maj, och framhöll då det avgörande bidraget från den oberoende belarusiska journalisten Hanna Ljubakova, som utsetts till sakkunnig, till det övergripande arbetet med rapporten: ”Det är viktigt att uppmärksamma det otroliga arbete som de belarusiska journalisterna utför. Ofta sätter de sina och sina familjers liv på spel bara för att kunna förmedla sanningen. Det är vår skyldighet att skydda och stödja dem.”

Eftersom mediesituationen i Belarus är en europeisk fråga föreslår EESK att medlemsstaterna inte bara ska upprätta ett samarbete med oberoende nyhetsbyråer i Belarus utan även hjälpa till med att sprida och rapportera nyheter från landet.

Informationsrapporten innehåller särskilda rekommendationer och är föredömlig ur ett globalt perspektiv när det gäller stödet till mediefriheten i krissituationer:
•    viseringsundantag för belarusiska journalister som söker skydd mot förtryck;
•    inrätta en EU-fond, samt nationella fonder i EU-länderna, för att stödja belarusiska fria medier och journalister;
•    rättsligt, ekonomiskt och psykologiskt stöd till förtryckta journalister;
•    integrera belarusiska oberoende journalister i EU-medlemsstaterna genom anställning eller stipendier;
•    undanröja de byråkratiska kraven på hur EU:s ekonomiska stöd tillhandahålls;
•    it-verktyg för att möjliggöra internettillgång och digitala verktyg för att kringgå censuren.