Vår hemliga gäst är Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare och journalist som just har släppts från husarrest i Serbien, där han tillbringade ett år i utlämningsförvar till följd av anklagelser från hemlandet om ekonomisk brottslighet. Genom sin personliga berättelse beskriver han oberoende journalisters situation i dagens Belarus, där minsta kritik mot makthavarna kan leda till att de får beteckningen ”folkets fiende” och fängslas efter uppdiktade anklagelser om ekonomisk brottslighet.
Vår hemliga gäst är Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare och journalist som just har släppts från husarrest i Serbien, där han tillbringade ett år i utlämningsförvar till följd av anklagelser från hemlandet om ekonomisk brottslighet. Genom sin personliga berättelse beskriver han oberoende journalisters situation i dagens Belarus, där minsta kritik mot makthavarna kan leda till att de får beteckningen ”folkets fiende” och fängslas efter uppdiktade anklagelser om ekonomisk brottslighet.
Årets vinnare av fototävlingen Connecting EU är Martina Cikojević, redaktör och journalist vid den kroatiska fackföreningen för postanställda. Med sitt foto, Brussels Grand Place in the Moonlight, vann hon en tvådagarsvistelse i Bryssel under EESK:s vecka för det civila samhället i mars 2025.
Årets vinnare av fototävlingen Connecting EU är Martina Cikojević, redaktör och journalist vid den kroatiska fackföreningen för postanställda.
Med sitt foto, Brussels Grand Place in the Moonlight, vann hon en tvådagarsvistelse i Bryssel under EESK:s vecka för det civila samhället i mars 2025.
Martina Cikojević deltog i årets Connecting EU-seminarium i Bryssel den 17–18 oktober. Seminariet samlade press- och kommunikationsansvariga från organisationer i det civila samhället i EU samt journalister. Med titeln ”En bastion för demokrati: att hjälpa journalistiken att överleva och frodas” hade seminariet fokus på de i sitt slag nya utmaningar journalister står inför i en värld med snabbt föränderlig AI och tilltagande politiska påtryckningar.
Deltagarna deltog också i nätverkssessionen ”Att arbeta som press- eller kommunikationsansvarig i Instagrams, TikToks och AI:s tidsålder – hur du når fram med ditt budskap”, som omfattade två workshoppar. Fototävlingen var en del av workshoppen ”Lessons on communication content”, som leddes av kommunikationsspecialisten Tom Moylan.
Martina Cikojević sade att hennes foto, som visar månen genom mörka moln och belyser natten, också symboliskt skulle kunna knyta an till seminariets ämne. ”Ingen kan stoppa månen från att sprida ljus i mörker. Ingen bör hindra journalister från att föra fram sanningen för ett bättre, säkrare och rättvisare samhälle,” sade hon.
Som vinnare av fototävlingen kommer Martina Cikojević att delta i EESK:s andra vecka för det civila samhället, som äger rum den 17–21 mars i EESK:s lokaler i Bryssel. Årets tema är Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen.
EESK:s pressenhet gratulerar Martina och tackar alla som skickade in sina foton.(ll)
Climate Reporters, Litauens nya klimatnyhetsbyrå, syftar till att ta itu med tröttheten i klimatrapporteringen och åter föra upp klimatfrågan högt upp på de redaktionella agendorna. Som ett lysande exempel på medborgarjournalistik kombinerar Climate Reporters kommunikation och klimataktivism för att sprida upplysning om klimatförändringarna och ge Moder Jord en röst under miljökrisen.
Climate Reporters, Litauens nya klimatnyhetsbyrå, syftar till att ta itu med tröttheten i klimatrapporteringen och åter föra upp klimatfrågan högt upp på de redaktionella agendorna. Som ett lysande exempel på medborgarjournalistik kombinerar Climate Reporters kommunikation och klimataktivism för att sprida upplysning om klimatförändringarna och ge Moder Jord en röst under miljökrisen.
av Rūta Trainytė
Klimatnyhetsbyrån Climate Reporters grundades i Litauen i år. Det är ett initiativ som drivs av icke-statliga organisationer och utgör ett exempel på medborgarjournalistik. Nyhetsbyråns syfte är att hjälpa journalister att rapportera om miljökrisens olika aspekter. Därför utarbetar nyhetsbyråns team texter som sedan sänds till redaktioner.
Nyhetsbyråns arbete utförs av en grupp eldsjälar. Texterna skrivs av journalister, pr-specialister, företrädare för icke-statliga organisationer, aktivister och forskare – kort sagt människor som bryr sig om vad som händer och vill se sociala förändringar. Tillsammans bildar de också styrelsen för Climate Reporters. Styrelsen ser till att det nya initiativet är trovärdigt.
Climate Reporters är inte nya i kommunikationsvärlden, utan har redan betydande erfarenhet av pr, redigering och skapande och underhåll av webbportaler. Vi är inte heller nybörjare i klimatfrågor. Det är så vi fick idén. Vi gör vad vi gör bäst och kombinerar det med klimataktivism. Vi ger Moder Jord en röst under den här miljökrisen.
Vi är naturligtvis i kontakt med journalister. Den dominerande trenden på redaktioner är att tro att klimatnyheter inte är av intresse för allmänheten och inte genererar klick. Man undviker att publicera artiklar med rubriker som innehåller begreppen ”klimatförändringar” eller ”klimatkris”. Vad innebär förnekelse av klimatkrisen? Är det ett sätt att skydda samhället mot dåliga nyheter och ångest?
Det kanske inte är riktigt så illa ställt. Redaktionerna översvämmas av en stor mängd nyheter varje dag, vilket är fysiskt svårt att hantera, även utan klimatrelaterade nyheter. Man måste också vara bekant med ämnet. Det är här vi kommer in i bilden. Nästa steg för Climate Reporters är att utbilda journalister. Vi inser att journalister måste förstå frågan för att undvika att sprida grönmålning.
En annan idé är att undervisa vissa grupper om klimatförändringar på ett tilltalande sätt. Framför allt vill vi nå ut till ungdomar, och vi har konstaterat att de reagerar positivt på humor. Vi är ännu inte säkra på hur detta kommer att se ut i framtiden, men vi har redan några tankar om det.
Nyhetsbyrån har varit verksam i drygt sex månader. Vi vet utifrån vår egen erfarenhet att det krävs tålamod. Vi knackar ihärdigt och målmedvetet på redaktionernas dörrar med våra nyhetsartiklar. Våra texter publiceras redan på stora litauiska nyhetsportaler, och vi bjuds in till radioprogram.
För att se till att vårt redaktionella arbete håller hög kvalitet är det mycket viktigt att vi får omfattande stöd från litauiska miljöorganisationer, att våra organisationer är medlemmar i internationella nätverk av icke-statliga organisationer, att våra medlemmar deltar i arbetsgrupper på EU-nivå och att de företräder Litauen i EESK. Detta gör att vi kan bredda våra ämnesområden och hålla oss ajour om aktuella frågor.
Vår koppling till EESK handlar om mer än att en av initiativtagarna till projektet, Kęstutis Kupšys, är ledamot av kommittén. EESK:s ledamöter kan dela med sig av relevanta erfarenheter från sina olika länder för att berika de klimatnyheter som publiceras av Climate Reporters. Apropå det talade vi nyligen med den franske EESK-ledamoten Arnaud Schwartz i anslutning till det globala COP16-toppmötet om biologisk mångfald. De insikter som han delade med sig av till oss direkt från Cali utmynnade i en artikel från Climate Reporters. Hans tankar snappades snabbt upp i litauiska medier. Denna modell, som innebär att EESK-ledamöternas sakkunskap används för att effektivt förmedla globala nyheter till en lokal publik, har visat sig vara värdefull. Vi kommer därför att använda den igen i framtiden.
Rūta Trainytė är redaktör vid klimatnyhetsbyrån Climate Reporters. Nyhetsbyrån är en del av det statligt finansierade ŽALINK-projektet. Projektet, som drivs av konsumentalliansen, plattformen för utvecklingssamarbete och den icke-statliga organisationen ”Cirkulär ekonomi”, finansieras genom klimatförändringsprogrammet vid miljöprojektledningsbyrån hos Litauens miljöministerium.
I oktober antog EESK ett yttrande med förslag till en grundläggande omprövning av hur finansieringen från EU fungerar. Kommittén vill se större öppenhet och medborgardeltagande i hela EU, vilket kunde stärka demokratin och allmänhetens förtroende.
I oktober antog EESK ett yttrande med förslag till en grundläggande omprövning av hur finansieringen från EU fungerar. Kommittén vill se större öppenhet och medborgardeltagande i hela EU, vilket kunde stärka demokratin och allmänhetens förtroende.
För att uppnå detta rekommenderar EESK att man tar fram en gemensam ram för insyn i finanspolitiken inom vilken medborgarna involveras i budgetprocesserna och digitala verktyg skapas för tydligare information om budgeten.
”Tänk om det gick att spåra varje euro i EU-finansieringen – från Bryssel via medlemsstaternas regeringarna och ända ner till ditt lokalsamhälle”, sade föredraganden för yttrandet, Elena Calistru.
EESK anser att en gemensam ram för finanspolitisk transparens kunde fastställa tydliga och fasta standarder för alla EU-finansierade program och säkerställa enhetlig rapportering och enkel tillgång till finansiella uppgifter i alla medlemsstater. Fokus skulle ligga på att främja bästa praxis snarare än att införa nya bestämmelser.
Medborgarbudgetering skulle göra det möjligt för medborgarna att direkt påverka beslut om offentliga utgifter, särskilt på lokal nivå, samtidigt som deltagandeinslag införlivas i budgetförfarandena på EU-nivå.
EESK efterlyste en enhetlig, användarvänlig digital plattform som erbjuder budgetdata i realtid, tydliga visualiseringar och inblick i hur EU-medel leder till resultat. Detta skulle öka allmänhetens förståelse och intresse för finansiell information.
EESK lyfte också fram vikten av att öka allmänhetens medvetenhet, säkerställa en mer robust tillsyn och anpassa finansiell praxis till EU:s mål såsom sammanhållning och hållbarhet, med målet att uppnå mer samarbete och ansvarsskyldighet.
”EU:s finanser handlar inte bara om siffror. De handlar om förtroende och demokrati och om att få medborgarna att ta till sig Europa”, fastslog Elena Calistru. (tk)
Display date
1 year 2 months ago
Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut vad gäller skogsodlingsmaterial i kategorin testat, dess märkning och namnen på de myndigheter som ansvarar för godkännande och kontroll av produktionen
En parafrasering av Bill Clintons kampanjslogan från 1992 – ”It’s the economy, stupid!” (”Det är ekonomin, dumbom”), som på den tiden vann stort gensvar hos amerikanska väljare som brottades med lågkonjunktur – tycks passa mer än väl in på dagens situation. Det räcker att titta på resultaten av den senaste eftervalsundersökningen från Eurobarometer, som visar att inflationen och ekonomin var de frågor som i störst utsträckning motiverade människor att rösta i EU-valet.
En parafrasering av Bill Clintons kampanjslogan från 1992 – ”It’s the economy, stupid!” (”Det är ekonomin, dumbom”), som på den tiden vann stort gensvar hos amerikanska väljare som brottades med lågkonjunktur – tycks passa mer än väl in på dagens situation. Det räcker att titta på resultaten av den senaste eftervalsundersökningen från Eurobarometer, som visar att inflationen och ekonomin var de frågor som i störst utsträckning motiverade människor att rösta i EU-valet.
Det är avgörande för EU:s framtid att vi tar itu med levnadskostnadskrisen, eftersom den belyser strukturella problem i våra samhällen och ekonomier och samtidigt utmanar de principer som upprätthåller den sociala strukturen i våra demokratier.
EESK har lagt fram en vision för att omvandla EU:s jordbruks-, fiskeri- och livsmedelssystem i syfte att säkerställa resiliens och hållbarhet i kristider.
EESK har lagt fram en vision för att omvandla EU:s jordbruks-, fiskeri- och livsmedelssystem i syfte att säkerställa resiliens och hållbarhet i kristider.
I ett yttrande som antogs i oktober efterlyser EESK ett konkurrenskraftigt och kriståligt livsmedelssystem som är anpassat till EU:s miljömässiga och sociala mål. Kommittén betonar livsmedelstrygghet, en skälig inkomst för producenterna, miljöresiliens och stöd till nästa generation livsmedelsproducenter.
”Det är mycket viktigt att säkerställa stabila och hållbara inkomster för producenterna, liksom att främja en kunskapsbaserad livsmedelspolitik som uppmuntrar till innovation”, sade Arnold Puech d’Alissac, ordförande för WFO (lantbrukarnas världsorganisation) och en av de tre föredragandena för yttrandet.
Till stöd för detta föreslår EESK att man stärker jordbrukssektorns förhandlingsposition i prisförhandlingarna och ökar EU-medlen till jordbruk och fiske. Kommittén anser också att den gröna givens och från jord till bord-strategins normer bör införlivas i framtida handelsavtal för att säkerställa rättvis konkurrens och livsmedel av hög kvalitet.
”Det är av avgörande betydelse att säkerställa skäliga inkomster för primärproducenterna”, sade Piroska Kállay, en annan föredragande för yttrandet.
I detta syfte efterlyser EESK en striktare tillämpning av god handelssed och ett förbud mot försäljning under självkostnadspris för att återställa balansen i livsmedelskedjan. Politik som främjar generationsskifte, med fokus på ungdomar och kvinnor, inbegripet utbildning och stöd till kooperativ, är också av yttersta vikt.
För att stödja hållbarhet rekommenderar EESK att man belönar insatser för koldioxidbindning, såsom hållbar markförvaltning, och förebygger koldioxidläckage. ”Dessa åtgärder skulle bidra till att anpassa livsmedelsproduktionen till EU:s klimatmål och globala miljöåtaganden”, sade Joe Healy, en annan föredragande.
Ett annat förslag är ett offentligt försäkringssystem för att skydda producenterna från klimatrelaterade katastrofer och därigenom sörja för kontinuitet i livsmedelsförsörjningen.
EESK efterlyser strategier för att återställa mark- och vattenhälsan, förbättra vatteneffektiviteten och minska vattenanvändningen, tillsammans med minskad byråkrati och ökad insyn genom digital spårning av priser och kostnader.
Slutligen rekommenderar EESK att man inrättar ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd för att främja dialogen om livsmedelsrelaterade frågor och anpassa livsmedelspolitiken till bredare sociala och miljömässiga mål. Dessa förslag tillhandahåller en färdplan för att göra EU:s livsmedelssystem mer resilienta, hållbara och rättvisa inför globala utmaningar.(ks)
EESK uppmanar EU att gå i bräschen för en hållbar bioekonomisk modell som är anpassad till den europeiska gröna given och klimatmålen.
I sitt yttrande ”Samstämmighet mellan den cirkulära ekonomin och bioekonomin på EU-nivå och nationell nivå” beskriver EESK hur en solid bioekonomi kan vara till gagn för EU i ekonomiskt och miljömässigt hänseende, stärka resiliensen och bidra till en rättvis omställning. Med hjälp av strategiska investeringar i sektorsövergripande samarbete och samhällsengagemang kan EU:s bioekonomi bli en global modell för hållbar tillväxt.
En hållbar bioekonomi måste anpassas till EU:s ramar såsom den gröna given, den cirkulära ekonomin och målen för biologisk mångfald, så att den bioekonomiska verksamheten bidrar till klimatmålen och målen för biologisk mångfald och samtidigt håller sig inom planetens gränser.
”En bred och ambitiös bioekonomisk strategi är av avgörande betydelse. Genom att anpassa bioekonomin till den cirkulära ekonomin och målen för hållbar utveckling kan EU skaffa sig konkurrensfördelar i form av hållbara och välbetalda arbetstillfällen samtidigt som vi ser till att tillväxten sker inom gränserna för vad vår miljö klarar av”, sade Cillian Lohan, föredragande för yttrandet.
Bioekonomin kan bygga på principerna för den cirkulära ekonomin, bidra till minskat avfall och leda till ökad effektivitet genom kaskadanvändning av resurser och återvinning av biologiskt material. Bioekonomin erbjuder sociala fördelar, särskilt på landsbygden, genom att skapa arbetstillfällen och möjligheter till kompetensuppbyggnad. Att stödja landsbygden och ungdomars engagemang i denna sektor är avgörande.
Utbildning i bioekonomi kan bidra till att bygga upp en kvalificerad arbetskraft, öka medvetenheten om hållbarhet samt bidra till bättre folkhälsa genom att minska hälso- och sjukvårdskostnaderna. För att denna satsning ska krönas med framgång kommer det att krävas framsteg inom teknik och hållbar markanvändning, såsom regenerativt jordbruk och skogsbruk, som främjar koldioxidlagring och biologisk mångfald.
Jordbruk i städer och cirkulära livsmedelsnav kan minska matsvinnet och stärka de lokala livsmedelssystemen. EU bör upprätthålla höga standarder för näringslivet och innovationssektorn och uppmuntra till att biobaserad teknik införs i ett tidigt skede. Finansieringen bör prioritera innovativa ledare och stödja små och medelstora företag.
För att bioekonomin ska kunna integreras i EU:s politik behövs en tydlig definition. Strategin för bioekonomi bör uppdateras senast 2025 och anpassas till den gröna given och Parisavtalet, i syfte att få till stånd en färdplan för en hållbar och resilient biobaserad ekonomi. (ks)
