Den 1 juli tog Ungern över ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och kommer att spela en avgörande roll vid EU:s roder. 

I en tid av politisk förnyelse i kölvattnet av valet till Europaparlamentet avser EESK att vara en ansvarsfull partner till det ungerska ordförandeskapet och spela en avgörande roll i utformningen av vissa av de politiska prioriteringarna under den kommande lagstiftningscykeln. 

På begäran av det ungerska ordförandeskapet kommer kommittén att utarbeta tio förberedande yttranden. Läs vår nya broschyr för att få veta mer och ta reda på vilka de ungerska EESK-ledamöterna är och vilka organisationer de företräder. (cw)

Av Cláudia Pinto, Europeiska ungdomsforumet 

Europeiska ungdomsforumet, som är den största plattformen för ungdomsorganisationer i Europa och har förespråkat praktikprogram av hög kvalitet under de senaste tio åren, ställer sig bakom EESK:s uppmaning om att förbjuda oavlönad praktik. Vår särskilda gäst, Europeiska ungdomsforumets Cláudia Pinto, beskriver i detalj kommissionens senaste förslag om att förbättra kvaliteten på praktikprogram i EU och redogör för alla dess brister – trots att hon beskriver det som ett stort steg framåt.

Ungdomars jobbsökande är i dag ofta begränsat till en oavlönad praktikplats efter en annan. Löftet? Att oavlönad praktik är en inkörsport till arbetsmarknaden som ger ungdomar tillgång till nätverk och erbjuder dem nya lärandeerfarenheter. 

Det som oavlönad praktik uppenbart inte ger är ekonomiskt oberoende. Hur ska man kunna köpa mat och betala hyra och alla andra räkningar när man arbetar gratis? 

Oavlönad praktik är en form av utnyttjande av ungdomar på arbetsmarknaden. Den ökar den sociala utestängningen, eftersom det bara är de som har råd att arbeta gratis som kan göra det. Ungdomar från missgynnade miljöer utestängs således från första början. Det som gör saken ännu värre är att oavlönad praktik ersätter ingångsjobb och därmed bidrar till en ännu otryggare arbetsmarknad. 

Europeiska ungdomsforumet har förespråkat praktikprogram av hög kvalitet under de senaste tio åren. De senaste två åren har vi aktivt drivit kampanjen ”Har du råd att arbeta gratis?”, med krav på ett direktiv för att förbjuda oavlönad praktik på arbetsmarknaden i alla EU:s medlemsstater. 

Och i mars kom till slut kommissionens förslag om att förbättra kvaliteten på praktikprogram i EU. Och man lade faktiskt fram ett direktiv! Detta är ett stort steg i rätt riktning, som uppnåddes tack vare ungdomars outtröttliga opinionsbildning i hela EU. Trots steget framåt utgör direktivet tyvärr ingen garanti för avlönad praktik på arbetsmarknaden. 

Europeiska ungdomsforumets främsta oro när det gäller förslaget är att det endast tar itu med en sida av problemet. Det avser bara falska praktikplatser – riktiga jobb som kamoufleras till praktik i syfte att sänka arbetsvillkoren, särskilt ersättningen – i stället för att omfatta alla praktikanter på arbetsmarknaden. Vad kommissionen föreslår är ett tillämpningsdirektiv. På grund av detta sätts stor press på arbetsinspektionerna, som redan är underfinansierade och överbelastade. 

Europeiska ungdomsforumet är därför mycket oroat över det praktiska genomförandet av direktivet och hur ungdomars rättigheter kan upprätthållas i praktiken. Förslaget ger i huvudsak inga rättigheter till praktikanter, utan definierar snarare vad praktikplatser inte bör vara. Det omfattar en princip om icke-diskriminering av praktikanter. Europeiska ungdomsforumet är dock oroat över hur medlemsstaterna kan komma att införliva det i sin nationella lagstiftning, och eventuellt ge arbetsgivarna utrymme att fortsätta att utnyttja ungdomar. 

Tillsammans med förslaget till direktiv föreslog kommissionen också en ny rådsrekommendation för att uppdatera kvalitetskriterierna för hälften av praktikprogrammen genom att dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta alla typer av praktik och genom att principer om tillgång till lön och socialt skydd införs. Det känns mycket bra att se dessa principer i ett förslag, även om rådets rekommendation tyvärr inte är bindande. 

Europeiska ungdomsforumet kommer att fortsätta att värna ungdomars rättigheter och kämpa för rättvisa arbetsvillkor. Vi uppmanar rådet och Europaparlamentet att göra texten mer slagkraftig och se till att det inte finns några kryphål som skulle kunna möjliggöra ett fortsatt utnyttjande av ungdomar. För en fullständig genomgång av detta förslag, se vår artikel ”Two Steps Forward One Step Back”.

Cláudia Pinto leder det opinionsbildande arbetet med ungdomars övergång från utbildning till arbetsmarknad vid Europeiska ungdomsforumet, med fokus på politiska åtgärder för att förbättra kvaliteten på praktikprogram i Europa. Med sakkunskap inom den europeiska social- och arbetsmarknadspolitiken har hon tidigare arbetat vid CESI (europeiska sammanslutningen av oberoende fackföreningar).

Av Christophe Préault, verkställande direktör, Touteleurope.eu

I valet till Europaparlamentet 2024 överträffade det franska ytterhögerpartiet Rassemblement national (”Nationell samling”) opinionsundersökningarna och uppnådde det bästa resultatet i sin historia. Partiet fick också mer än en tredjedel av rösterna från dem under 35 år. Vår särskilda gäst Christophe Préault, verkställande direktör för Toute l’Europe, analyserar framgången för partiet och dess ledare Jordan Bardella, som växte upp i en Parisförort, bara är 28 år gammal och är mycket aktiv på TikTok.

Vid valet till Europaparlamentet i juni 2024 uppnådde Nationell samling ett historiskt resultat: partiet lyckades övertyga en knapp tredjedel av väljarna (31,4 %). Detta ytterhögerparti är störst i nästan alla åldersgrupper och yrkesgrupper och rör därmed om i valurnorna. Detta gäller särskilt hos de yngre, där Jordan Bardellas lista fick 32 % av de 25–34-årigas röster och ökade med över 10 procentenheter (26 %) i åldersgruppen 18–24 år jämfört med valet till Europaparlamentet 2019.

Det finns flera faktorer som förklarar att ungdomar lockas till Nationell samling. Först och främst bör man nämna personen Jordan Bardella, toppkandidat vid valet till Europaparlamentet och partiets ordförande, som bryter av mot den traditionella politiken. Ungdomarna uppfattar det som att han talar klarspråk och är uppriktig i en situation där misstro råder mot den politiska världen. Hans personliga levnadsbana gör det också lätt att identifiera sig med honom: han är ett medelklassbarn som växte upp i en Parisförort (Seine-Saint-Denis), han har inte gått på en elitskola och han har ingen högskoleexamen utan bara en studentexamen. Det är det som gör att han kan övertyga de arbetarklassungdomar som oroar sig för sin framtid och känner sig åsidosatta eller till och med bortglömda.

Att Jordan Bardella lyckats locka så många 18–34-åringar beror också på att han själv är ung. Eftersom han är 28 år känner han mycket väl till den här generationens koder och kan begagna sig av dem. Det är för övrigt intressant att notera att år 2017 var det Emmanuel Macron som illustrerade denna triumferande ungdom, dock i ett annat samhällsskikt.

Nationell samling drar således fördel av sin ledares personlighet och en image som till stor del växt fram genom sociala medier. Jordan Bardella är mycket aktiv på TikTok, som spelar en viktig roll i hans valstrategi, i en tid då unga människor inte längre informerar sig via traditionella medienätverk. Hans popularitet där ökar (1,6 miljoner följare). Han talar inte om reform av EU-fördragen, Ukraina eller den gröna given. Han visar framför allt upp sitt vardagsliv, gratulerar på mors dag, filmar sig själv på sitt kontor och under sina olika resor ... Han surfar på trender genom att tala om aktuella frågor. Han ger till och med utmaningar till gamers, dvs. unga (och mindre unga) entusiastiska dataspelare.

Det växande avståndet mellan de yngre generationerna och den traditionella politiska världen stärker hans image, hans positionering och den populistiska retoriken, samtidigt som de frågor som väljarna betraktar som viktigast har förändrats starkt sedan valet till Europaparlamentet 2019. Ungdomarnas kamp i miljöfrågor under 2019 har övergått till andra ämnen som är lika relevanta, men förankrade i vardagen. I dag är det otrygghet (kopplad till invandring) och köpkraft som oroar. Detta ytterhögerparti växer genom att livnära sig på denna ilska och spela på känslorna hos en generation som känner sig förfördelad. Det politiska etablissemanget som helhet har inte tillräckligt beaktat konsekvenserna av covid-19-krisen 2020. Covid-19-pandemin blottlade och förvärrade brutalt de ojämlikheter som redan rådde för franska och europeiska ungdomar på arbetsmarknaden, men också när det gäller tillgång till utbildning, med större svårigheter att fortsätta att studera eller helt enkelt följa en utbildning vid en tidpunkt då fullständig digitalisering blev lösningen.

I stället för att stirra sig blind på Nationell samling bör man först och främst intressera sig för dess väljare och särskilt medelklassungdomarna. Man måste ge dem tydliga och konkreta svar på deras farhågor: det ökande våldet i samhället, de försämrade offentliga tjänsterna på landsbygden, svårigheterna att hitta jobb eller gå rätt utbildning samt känslan av att invandringen är okontrollerad. För de traditionella politiska partierna handlar det om att ta ett steg tillbaka och ta hand om dem som ofta inte uppmärksammas, som inte är intressanta, eftersom de inte är särskilt intresserade av politik eller engagerade. I denna kamp måste vi erkänna att EU inte är särskilt synligt, trots många program för ungdomar, utbildning, sysselsättningsstöd och kamp mot otrygghet. Antagligen utgör Erasmus, som främjar rörlighet och erfarenheter för en mer diversifierad befolkning (lärlingar, arbetslösa osv.) en utgångspunkt, men räcker uppenbart inte till i dagsläget. För att finna en lösning måste man också ställa sig den rätta frågan om migrationshantering, en central och polariserande fråga i våra europeiska samhällen, och en fråga som fortfarande diskuteras, trots att man nyligen antog den europeiska migrations- och asylpakten.

Christophe Préault är journalist och verkställande direktör för Touteleurope.eu, en webbplats med pedagogisk information om EU:s funktionssätt och politik. Han har lång erfarenhet av att behandla aktuella frågor, särskilt EU-frågor och ekonomiska frågor. Han har examen från Institut d’études politiques de Bordeaux och cykeln för högre europeiska studier vid École nationale d’administration (ENA). Han är för närvarande ansvarig för redaktionen för Touteleurope.eu och leder regelbundet debatter och konferenser om EU-frågor.

Vi behöver ett EU där ungdomars röst gör skillnad

Det nyvalda Europaparlamentet kommer att hålla sitt första plenarsammanträde i juli. Även om parlamentet behåller sin prodemokratiska majoritet är det en oroande trend att de högerextrema och EU-skeptiska krafterna vuxit sig starkare efter valet i juni. Vi såg också att allt fler i den yngre generationen valde att rösta på högerextrema partier och att denna åldersgrupp helt klart är mottaglig för en sådan trend. Det är nu dags för de demokratiska krafterna att ta ansvar, arbeta tillsammans och visa ett tydligt engagemang för ett starkt EU där ungdomars röst gör skillnad.

Det är absolut nödvändigt att involvera ungdomar i EU:s beslutsfattande om vi ska kunna skapa ett resilient, hållbart och framåtblickande EU. Vi måste fördubbla våra ansträngningar att till fullo ta fasta på ungdomars åsikter i de åtaganden som görs på EU-nivå. Det bör inte bara vara i samband med val som ungdomars röst räknas. EESK anser att vi måste hitta metoder som innebär att ungdomar regelbundet kan ge uttryck för sina åsikter. 

Att öppna EESK:s dörrar för ungdomar – även från kandidatländerna – är en av prioriteringarna för min mandatperiod. I maj 2024 blev EESK den första EU-institution som tillämpade ungdomstestet – ett verktyg för att se till att nya förslag gynnar ungdomar – på sina politiska rekommendationer. Genom att tillämpa ungdomstestet på våra yttranden ser vi till att ungdomars perspektiv får genomslag i politiken, att vi tar hänsyn till hur ungdomar påverkas och att vi mildrar de eventuella negativa konsekvenser som politiken kan få för dem. 

Före införandet av ungdomstestet genomförde vi ett pilotprojekt för att se hur ett sådant test skulle fungera i praktiken. Ungdomar från såväl EU:s medlemsstater som andra länder deltog i våra sammanträden och hjälpte till med utarbetandet av våra yttranden. Det var inspirerande att se deras engagemang, entusiasm, lysande idéer och goda kunskaper. Det har nu gått att ansöka till EESK:s officiella ungdomstest och ansökningstiden gick ut den 30 juni. Jag vill tacka alla ungdomsföreträdare som deltog i pilotprojektet och medlemmarna i EESK:s ungdomsgrupp för deras engagemang för att ungdomstestet skulle se dagens ljus. 

EU behöver unga människor. Därför måste EU:s institutioner följa vårt exempel, så att ungdomar kan driva på utvecklingen inom EU. Europaparlamentet kommer att ta form under nästa månad, kommissionen kommer att förbereda sig inför nästa mandatperiod som inleds i höst och vi inom EESK kommer att fortsätta vår satsning på ungdomar. Det är nu hög tid att gå ett steg längre! 

Så här i början av sommaren vill jag ta tillfället i akt och framföra ett varmt tack till alla kollegor som har gjort det möjligt att uppnå ytterligare en milstolpe för vår kommitté.

Oliver Röpke 

EESK:s ordförande