Järnvägstransporter i EU – Europaåret för järnvägen 2021 är rätt tidpunkt för förändring

På begäran av EU:s portugisiska ordförandeskap har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) utvärderat de framsteg som gjorts under de senaste 25 åren inom EU:s järnvägspolitik och pekat ut områden som kan förbättras genom att man utnyttjar de möjligheter som Europaåret för järnvägen 2021 medför.

Järnvägssektorn måste fortfarande göra framsteg på politisk, lagstiftningsmässig och kulturell nivå, även om liberaliseringen under de senaste 25 åren har gjort att vi åstadkommit mycket i fråga om öppnande av marknaderna och teknisk harmonisering. Detta är huvudbudskapet i det yttrande som antogs vid EESK:s plenarsession i mars och som utarbetades av Stefan Back.

Det behövs en opartisk analys av det gemensamma europeiska järnvägsområdet och vad som uppnåtts, och Europaåret för järnvägen 2021 skulle kunna utgöra ett utmärkt tillfälle att analysera utvecklingen hittills och fastställa mål för framtiden.

I detta avseende noterade Stefan Back, som talade under plenardebatten, följande: Det behövs ett kulturskifte inom järnvägen och en strategi som fokuserar mycket mer på att sätta kundens behov i centrum, både när det gäller person- och godstrafik. Europaåret för järnvägen 2021 bör utnyttjas som en möjlighet att främja denna beteendeförändring och utveckla smidigare samarbete mellan operatörer och kunder och optimera utnyttjandet av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

Det krävs nya åtgärder

Covid-19-pandemin har lett till att projekt försenats eller blockerats, och den tid som gått förlorad måste nu tas igen. Statligt stöd förblir avgörande för att säkerställa samhällsviktiga tjänster även efter krisen och avtal om allmän trafik kan säkerställa tillgängliga och inkluderande passagerartjänster till överkomligt pris för alla. Detta är en av de mest ändamålsenliga och effektiva åtgärderna för att främja persontrafiken på järnväg.

Mer specifikt måste framtida åtgärder dels inriktas mer på utveckling, anpassning och effektivt genomförande av sociallagstiftningen, dels syfta till att uppnå den ökade marknadsandel som anges i Europeiska kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet och förbättra den miljömässiga och sociala hållbarheten.

Enligt EESK behövs det även åtgärder för att underlätta gränsöverskridande trafik genom att man minskar behovet av gränskontroller och undanröjer administrativa problem och förseningar vid gräns­passager.

Trafikplaneringsprioriteringarna, kapacitetsplaneringen och informationen måste också förbättras för att åstadkomma mer flexibilitet och optimerad kapacitetsplanering, dels vad gäller järnvägs­infrastruktur men även för exempelvis terminaler för att optimera multimodala flöden.

Investeringar i infrastruktur, digitalisering och modernisering

Kommittén framhåller även behovet av investeringar i infrastruktur, digitalisering och modernisering av rullande materiel, till exempel genom utbyggnad av det gemensamma europeiska trafikstyrnings­systemet för tåg (ERTMS) och automatiserade koppelsystem, samt investeringar i rättvis omställning och kompetensutveckling, för att utveckla smidiga trafikflöden, optimera resursanvändningen och säkerställa sysselsättning.

Vad gäller godstrafiken på järnväg rekommenderar EESK en rad specifika åtgärder: samarbete mellan företag och transportsätt för att i högre grad uppnå miljömässig och social hållbarhet och effektivitet, nylansering av ett europeiskt system för enstaka vagnslast, kopplingar mellan strategisk infrastruktur (t.ex. hamnar) och järnvägslösningar, investeringar i industrispår och involvering av större logistik­företag i en trafikomställning av deras flöden, samt säkerställande av miljömässigt och socialt föredömliga beteenden inom alla transportsätt.

Det aktuella läget – det gemensamma europeiska järnvägsområdet

Detta EESK-yttrande har utarbetats av kommittén på begäran av det portugisiska ordförandeskapet för Europeiska unionen, för att dra lärdom av nästan tre årtionden av försök att liberalisera järnvägs­sektorn i EU-länderna och Förenade kungariket och framför allt för att utvärdera de fördelar och nackdelar som uppdelningen av järnvägssystemet har lett till.

Det gemensamma europeiska järnvägsområdet beskrevs i vitboken ”En strategi för vitalisering av gemenskapens järnvägar” från 1996 och har genomförts genom fyra lagstiftningspaket som antogs 2001, 2004, 2007 och 2016.

Dessa åtgärder har öppnat nationella och internationella marknader för person- och godstrafik och skapat teknisk harmonisering när det gäller bl.a. krav på infrastruktur och rullande materiel, även inom ERTMS, som framför allt ska användas på TEN-T-nätet.

I december 2020 lade Europeiska kommissionen fram strategin för hållbar och smart mobilitet, som omfattar en plan för att göra EU:s transporter miljövänliga, smarta, motståndskraftiga och överkomliga.