Av Alain Coheur

Hälsa är en hörnsten i EU:s resiliens och välstånd. Det är långt ifrån en perifer fråga utan en central prioritering för alla EU-medborgare, eftersom vi alla någon gång utnyttjar våra hälso- och sjukvårdssystem. Under covid-19-pandemin stod hälsan i fokus. Det måste dock sägas att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inte utnyttjade sin ställning för att ta vara på en unik möjlighet att göra hälsa till en viktig del av alla andra politikområden genom att främja en övergripande integrering av hälsopolitiken.

Vi måste komma till rätta med silotänkandet inom olika sektorer och utveckla en mer samstämmig, sammanhållen och inkluderande europeisk modell till stöd för en rättvis omställning för alla, där ingen lämnas utanför. Vi måste samla alla berörda parter, stärka den sociala dialogen och involvera det civila samhället, från politikens utformning till dess genomförande och utvärdering.

Kommittén efterlyser ett europeiskt flaggskeppsinitiativ för hälsa: ett förenande initiativ förankrat i europeisk solidaritet för att stärka våra hälso- och sjukvårdssystem, bekämpa ojämlikhet i hälsa och skydda oss mot framtida kriser. Här är några av de aspekter som kommer att utgöra kärnan i detta allomfattande initiativ:

• Den europeiska vård-, omsorgs- och hälsogarantin: ett löfte till alla EU-medborgare om jämlik och allmän tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet.
• One health-modellen: Människornas hälsa är oupplösligt förbunden med djurens, växternas och miljöns hälsa. Klimatförändringar, pandemier och förlust av biologisk mångfald utgör hot som tvingar oss att inta ett helhetsperspektiv.
• Modernisering av våra hälso- och sjukvårdssystem genom införande av digitala verktyg och artificiell intelligens, samtidigt som cybersäkerhet och förbättrade digitala färdigheter för medborgare och hälso- och sjukvårdspersonal står i centrum för denna process.
• Strategiska sociala investeringar och hälsoinvesteringar. Investeringar i hälsa har en positiv inverkan på medborgarnas välbefinnande och EU:s konkurrenskraft.
• Säkerställd tillgång till läkemedel och uppbyggnad av en innovativ och konkurrenskraftig EU-industri vars framsteg måste sätta hälsa och allmänintresset i främsta rummet och minska vårt beroende av globala leveranskedjor. Produktion på europeisk mark är avgörande för att garantera vår suveränitet på hälsoområdet.
• En tillräckligt omfattande, välutbildad och välbetald hälso- och sjukvårdspersonal tack vare attraktiva arbetsvillkor, investeringar i utbildning, givande karriärer och kontinuerligt stöd till hälso- och sjukvårdspersonalen.
• Stärkt arbetsmiljöpolitik, särskilt genom arbetsmedicin, program för screening på arbetsplatsen och skydd av arbetstagare mot carcinogener och mutagena ämnen.
• Att hantera problemet med icke-överförbara sjukdomar och utmaningen med sällsynta sjukdomar måste prioriteras. Det handlar om en kamp mot ojämlikhet i hälsa som har flera olika orsaker.