Sammanhållningspolitiken främjar ekonomisk, social och geografisk enhet i hela EU och har länge varit grundpelaren i det europeiska integrationsarbetet. När den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 nu håller på att ta form är det viktigt att sammanhållningspolitiken moderniseras, så att den blir mer ändamålsenlig och hållbar samtidigt som det blir enklare att anpassa den till nya utmaningar.

I sitt nyligen antagna yttrande ”Att stärka resultatinriktningen i sammanhållningspolitiken efter 2027” betonar EESK behovet av en resultatorienterad strategi för att se till att sammanhållningspolitiken fortsätter att ge konkreta fördelar samtidigt som den minskar ojämlikheter och främjar hållbar konkurrenskraft.

”Sammanhållningspolitiken måste förbli EU:s viktigaste instrument för regional utveckling. En resultatorienterad strategi innebär en garanti för att varje euro som spenderas bidrar till ekonomiskt och socialt välstånd”, sade föredraganden för yttrandet David Sventek.

Den fleråriga budgetramen för perioden från och med 2028 kommer att behöva ses över i grunden, så att den blir ett stöd för regional utveckling, den gröna och den digitala omställningen samt ekonomisk konkurrenskraft. Med investeringsbehov på över 750–800 miljarder euro per år är det mycket viktigt med en omfattande EU-finansiering.

EESK anser att den finanspolitiska kapaciteten bör bibehållas på 1,8 % av EU:s BNP och att anslagen till sammanhållningspolitiken bör ökas. Viktiga prioriteringar är bland annat delad styrning, skräddarsydda lösningar som är specifika för varje enskild region, resultatbaserad finansiering och förenklade processer.

En resultatdriven strategi ökar effektiviteten, men kräver bättre genomförande och tillsyn. Genom att eftersträva en balans mellan konkurrenskraft och sociala investeringar, förstärkt tekniskt stöd och transparens kommer sammanhållningspolitiken att få större genomslag, främja ekonomisk resiliens och minska de regionala skillnaderna inom EU. (tk)